Sökresultat:
959 Uppsatser om Lärares kompetensutveckling - Sida 33 av 64
Medarbetarperspektiv pÄ delat ledarskap
Studiens syfte var att undersöka delat ledarskap i ett medarbetarperspektiv. De övergripandefrÄgestÀllningarna var medarbetarnas arbetsinnehÄll och medarbetarnas upplevelse av ochuppfattning om delat ledarskap. Studien Àr en kvalitativ ansats dÀr semistrukturerad intervjuvaldes. Studien Àr baserad pÄ sju intervjuer med pedagoger som har erfarenhet av delatledarskap. TvÄ grundskolor och en förskola i tvÄ kommuner ingÄr i studien.
Living Lab - En öppen innovationsmiljö
Living Lab Àr en öppen innovationsmiljö dÀr innovationer samproduceras, testas och verifieras av anvÀndarna, tillsammans med företag och akademin i en kontext som representerar innovationens tÀnkta anvÀndningsomrÄde. Genom samverkan kan olika vÀrden skapas för företagen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Living Lab skapar vÀrde för företag och vilka vÀrden företag kan identifiera ur de anvÀndarcentrerade aktiviteterna. Uppsatsen karaktÀriseras av en kvalitativ ansats och grundar sig i en explorativ undersökning med djupintervjuer dÀr fyra företag ligger till grund för uppsatsens resultat. Uppsatsen har visat att Living Lab skapat vÀrden för företag genom att de fÄtt mer tilltalande produkter, identifierat nya anvÀndarkategorier och samordnat resurser med företag.
Fysikundervisningen i Ärskurs F-6 : En systematisk litteraturstudie om hur fysikundervisning kan utföras utanför klassrummet
SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlÀgga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i Ärskurs F-6.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik gÄr att tillÀmpa utanför klassrummet och detomrÄde som berörs mest i litteraturen Àr kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. MÄnga platser utomhus kan anvÀndas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgÄrden, som Àr det vanligaste exemplet, men Àven, tivolin, nöjesparker, museumoch utstÀllningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bÀttre fÄnga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar frÀmst om kompetensutveckling hos pedagogerna, bÄde inomÀmnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..
M?ltidspedagogik i f?rskolan - En intervjustudie om f?rskoll?rares syn p? mat och m?ltider som l?roverktyg
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka m?ltidspedagogikens roll i f?rskolan och hur man kan arbeta med m?ltidspedagogik i den dagliga verksamheten, ur ettf?rskoll?rarperspektiv.Metod: En intervjustudie med stimulusmaterial. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. F?rst genomf?rdes sex intervjuer.
Arbetsterapeutisk bedömning av förmÄgan att köra bil hos personer efter stroke
Syftet med studien var att beskriva hur arbetsterapeuter bedömer förmÄga att köra bil hos personer efter stroke samt arbetsterapeuternas erfarenheter av detta arbete. Studien designades som en deskriptiv studie dÀr verbal data samlades in med halvstrukturerad intervju. Data strukturerades som kvalitativ hÄrddata och analyserades med innehÄllsanalys och det resulterade i sju kategorier: Teamets arbete med körförmÄgebedömningen, Aktivitetsintervju ger grunden för bedömningen, Standardiserade instrument ger viktig information om kognition, Observationer tydliggör körförmÄgan, Anhörigas deltagande vid bedömning av körförmÄgan, Arbetsterapeuternas förhÄllningssÀtt och Vision om kompetensutveckling och utveckling av arbetsrutiner. Resultatet beskriver rutinerna vid en körförmÄgebedömning, vilka bedömningsmetoder arbetsterapeuterna anvÀnder, samt deras erfarenheter av arbetet med detta. Arbetsterapeuternas erfarenheter pÄvisade behovet av vidareutveckling inom omrÄdet, Àven nödvÀndigheten av fler Trafikmedicinska center belyses dÄ antalet förare med olika sjukdomar ute pÄ vÀgarna ökar..
Man behöver inte göra det mÀrkvÀrdigare Àn vad det Àr: en
studie om lÀrares uppfattningar av skriftliga omdömen i den
individuella utvecklingsplanen.
Skriftliga omdömen om elevens kunskapsutveckling var en komplettering i den individuella utvecklingsplan frÄn och med juli 2008 som varje elev har rÀtt till. Motiveringen till val av titel var att vi under studien har uppfattat och ansÄg att skriftliga omdömen inte var mÀrkvÀrdigare Àn ett förtydligande av IUP. Syftet var att belysa hur bestÀmmelsen av skriftliga omdömen pÄverkat lÀrarnas uppdrag, vad lÀrarna hade för uppfattning och vilka konsekvenser lÀrarna trodde att omdömen skulle fÄ i framtiden. Den valda metoden var kvalitativa intervjuer dÄ muntlig och skriftlig kommunikation nyttjades. Intervjupersonerna var fyra lÀrare verksamma i grundskolans tidigare Är.
Individen i fokus : Sektionschefers behov av utveckling pÄ ett stort svenskt företag
MÀnsklig kompetens och motivation hos anstÀllda Àr nÄgra av flera viktiga delar i en framgÄngsrik organisation. Genom att fokusera pÄ bÄde individuella ledare och den kollektiva ledarskapsutvecklingen drivs organisationen framÄt. Motivation Àr viktigt för individuell utveckling, saknas motivation blir arbetet inte inspirerande och utveckling uteblir. Syftet med föreliggande studie var att ta reda pÄ vilka behov av kompetensutveckling sektionschefer pÄ ett stort svenskt företag har samt vilka strategier företaget kan anvÀnda för att identifiera behoven och stötta sektionscheferna i sin utveckling. Fem personer intervjuades, tvÄ avdelningschefer och 3 sektionschefer.
Den mÄngkulturella skolan och vÀrdegrunden- en vÀrdekoflikt?
SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.
Rapportering av intellektuellt kapital : i Sveriges fyra största banker.
Den hÀr studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar pÄ i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i Ärsredovisningar frÄn Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea frÄn Ären 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM?s definitioner av human-, struktur- och relationskapital.
Matte pÄ burk : En studie om hur förskollÀrare vÀcker, stimulerar och utmanar talbegreppens olika funktioner hos barn i förskolan
GrundlÀggande taluppfattning Àr en viktig utgÄngspunkt i barns matematiska utveckling. Syftet med studien var dÀrför att ta reda pÄ hur förskollÀrare arbetar med materialet Matte pÄ burk för att vÀcka, stimulera och utmana barns utveckling och förstÄelse för tal. Genom kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare samt observationer av samlingar dÀr man anvÀnder Matte pÄ burk kom jag fram till att materialet Matte pÄ burk vÀcker, stimulerar och utmanar barnens grundlÀggande taluppfattning under förutsÀttning att förskollÀrarna kan göra samlingarna med Matte pÄ burk till erfarenheter av tal för barnen. En förutsÀttning för detta Àr att förskollÀrarna lyckas förena lek, socialt samspel och utforskande. Barns erövrande av taluppfattning krÀver medvetna förskollÀrare som fÄr möjlighet till kompetensutveckling i matematik och matematikdidaktik för att kunna utmana barnen i deras upptÀckande av tal..
Attraktiv arbetsgivare : en jÀmförande studie i tre oilka organisationer
This study was carried out at Luftfartsverket (LFV Group, SwedishAirports and Air Navigation Services), AstraZeneca and Svenska Spel. The purpose of the study was to examine and compare how these companies work towards becoming, and maintaining to be, an employer of choice. Facts were sought about the companies and their work to become an employer of choice.To get a discerning and profound picture, a qualitative method with semi-structured interviews with twelve key persons in this work was conducted. The method Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) was used for analysis.The results showed that an amount of factors have an input on how attractive the employer is. Common were compensation and benefits, competence development, leadership, information and health-related activities.
Idrottsförskola - vad innebÀr det?
Vad innebÀr en idrottsförskola? Detta Àr en av frÄgorna som vi stÀller oss i vÄrt arbete som grundar sig pÄ en idrottsförskolas mÄl och syfte. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av bÄde observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och lÀroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar pÄ att rörelse Àr viktigt för barns utveckling men Àven maten och miljön spelar en stor roll.Resultatet av vÄr undersökning visar att en idrottsförskola inte Àr ute efter att skapa nÄgra elitidrottare utan anvÀnder sig av rörelse som ett redskap för att nÄ de mÄl som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade Àven att idrottsförskolan lagt om sina mellanmÄl till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en vÀl fungerande förÀldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.
Man mÄste kunna forma en butikssÀljare! : En fallstudie av detaljhandeln i Kronobergs lÀn
Denna uppsats behandlar kompetens och kompetensförsörjning inom detaljhandeln. Uppsatsen grundas i ett samarbete med Regionförbundet södra SmÄland efter ett uppdrag förbundet har tilldelats av regeringen. Detaljhandeln tycks vara den bransch som idag vÀxer starkast i Kronobergs lÀn. Det verkar Àven finnas ett förÀndrat kompetensbehov för butikssÀljare inom detaljhandeln, i och med att konkurrensen ökar.Syftet var att skapa en bild av vilket förhÄllningssÀtt butikschefer i Kronobergs lÀn har till kompetens och kompetensförsörjning, vad gÀller butikssÀljare i detaljhandeln. För att uppnÄ syftet med studien konstruerades tvÄ frÄgestÀllningar som löd: Hur uppfattar butikschefer kartlÀggning och behovsanalys i relation till kompetens för butikssÀljare? Hur förhÄller sig butikschefer till kompetensutveckling för butikssÀljare? Syftet uppfylldes med hjÀlp av sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer.Studien visade framförallt att formell utbildning ses som en mindre betydelsefull kompetens för butikssÀljare.
RESAN TILL E-HANDEL : en inventering av hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt
Syftet med denna rapport Àr att definiera hinder i arrangörsdrivna e-handelsprojekt, dvs projekt som initieras och drivs av annan Àn den egentlige kunden.. Ett av de primÀra mÄlen i mÄnga av de arrangörsdrivna e-handelsprojekten Àr att öka kunskapen om Internet och e-handel i det privata nÀringslivet.Inom ramen för denna rapport har tvÄ arrangörsdrivna e-handelsprojekt studerats med hjÀlp av intervjuer. Sammanlagt 14 stycken intervjuer har genomförts och respondenterna har representerat de tre aktörsroller (arrangör, leverantör, och medlemsföretag), som definierats i rapporten. Den efterföljande analysen har utförts med hjÀlp av en kvalitativ metod, och har tagit sin utgÄngspunkt i fyra definierade huvudkategorier av hinder:· tekniska· resursbetingade· organisatoriska· individrelateradeDessa huvudkategorier har var och en förgrenats i ett antal underliggande nivÄer tills en nivÄ nÄtts dÀr vidare förgreningar inte haft nÄgot ytterligare förklaringsvÀrde. Sammanlagt har ett drygt fyrtiotal specifika hinder kunnat definieras.
Idrottsförskola - vad innebÀr det?
Vad innebÀr en idrottsförskola? Detta Àr en av frÄgorna som vi stÀller oss i vÄrt arbete som grundar sig pÄ en idrottsförskolas mÄl och syfte. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av bÄde observation och intervjuer som vi sedan kopplade ihop med litteratur och lÀroplanen för förskolor (Lpfö98). Litteraturdelen visar pÄ att rörelse Àr viktigt för barns utveckling men Àven maten och miljön spelar en stor roll.
Resultatet av vÄr undersökning visar att en idrottsförskola inte Àr ute efter att skapa nÄgra elitidrottare utan anvÀnder sig av rörelse som ett redskap för att nÄ de mÄl som finns för förskolan (Lpfö98). Resultatet visade Àven att idrottsförskolan lagt om sina mellanmÄl till nyttigare alternativ, har ett bra samarbete med olika typer av idrottsföreningar, har en vÀl fungerande förÀldrakontakt, en bra kompetensutveckling för personal och arbetar utefter en rörelseinspirerande inne- och utemiljö.