Sökresultat:
4317 Uppsatser om Lärares kompetens - Sida 33 av 288
FörskollÀrares erfarenheter, kompetens och beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris
BAKGRUND:NÀr man som förskollÀrare möter barn som befinner sig i kris Àr det enligt forskning viktigtatt som förskollÀrare bemöta barn och förÀldrar pÄ ett empatiskt sÀtt. Samverkan medförÀldrarna har stor betydelse för att förskollÀraren ska kunna möta och förstÄ barnets tankar.Att som förskollÀrare möta barn och förÀldrar krÀver ocksÄ styrka och engagemang iyrkesrollen.SYFTE:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka nÄgra utvalda förskollÀrares erfarenheter, kompetensoch beredskap i mötet med barn och förÀldrar i kris.METOD:Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjustudie dÀr vi intervjuat nio stycken förskollÀrare pÄolika förskolor. Vi har kopplat vÄr studie till Bronfenbrenners teori om hur barnet formasutifrÄn olika relationer med omgivningen.RESULTAT:FörskollÀrarna i studien har mött olika krissituationer dÀr barn och förÀldrar varitinblandade. Krissituationerna har gett dem olika erfarenheter av hantering, samverkan ochbemötande. FörskollÀrarna Àr nöjda med arbetet med barnen och samarbetet med kollegor,och rektorer.
Matchar personalvetarna de efterfrÄgade kraven pÄ arbetsmarknaden? : En undersökning om vilka kompetenser personalvetaralumner frÄn UmeÄ universitet behöver för att matcha arbetsuppgifterna och kraven i arbetslivet
Sverige Àr idag ett överutbildat land. Högre utbildning ger dock ingen garanti till kvalificerade yrken. Problematiken med matchningen tycks vara generell oavsett utbildnings- och geografiskt omrÄde. Syftet med studien var att undersöka matchningsproblematiken för personalvetare med kompetens som utgÄngspunkt. Undersökningen genomfördes pÄ personalvetaralumner frÄn UmeÄ universitet som varit yrkesverksamma högst tre Är.
NÀr vÀgen mot mÄlet Àr mÄlet : En kvalitativ studie om floristens ansvarsfulla upptrÀdande i yrkesutövandet
SyfteSyftet Àr att undersöka hur begreppet Ansvarsfullt upptrÀdande i yrkesutövandet tolkas av lÀrare, handledare och elever och jÀmföra svaren mellan grupperna. Vad har skolverket egentligen för tankar med meningen ?Ansvarsfullt upptrÀdande i yrkesutövandet??FrÄgan Àr om begreppet tolkas pÄ samma sÀtt av lÀrare, handledare och elever?  Metod och resultat Kvalitativ metod med djupintervjuer har gjorts med sex elever, fyra handledare och fyra floristlÀrare och resultatet kom att handla mycket om olika kompetenser.Kompetenser Àr nÄgonting som vÀgs in i begreppet ?Ansvarsfullt upptrÀdande i yrkesutövande?(Skolverket, 2011) genom att de intervjuade eleverna, handledarna och lÀrarna relaterar till begreppet ?kompetens? ? att vara kunnig i sitt yrke bÄde praktiskt, teoretiskt och socialt och ta det ansvar som det innebÀr. Eftersom floristyrket Àr ett hantverksyrke och ett sÀljaryrke dÀr det krÀvs stor kunnighet i bÄde sitt hantverk och försÀljning, krÀvs kompetens. Inte bara att kunna sitt hantverk utan den sociala förmÄgan/kompetensen vÀger tungt.Att social kompetens Àr lika viktigt som yrkeskunnande mÄste förmedlas till eleverna sÄ att de förstÄr vad som förvÀntas av dem.
Patienters definitioner och upplevelser av bemötandet pÄ Mag-tarmmottagningen i Enköping : En kvalitativ studie
Studiens syfte var att undersöka hur patienterna pÄ Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vÄrdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pÄgick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels pÄ plats pÄ mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vÄrdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjÀlpa dem snabbt och effektivt.
AffÀrsförhandling: yrkeskunnande, kompetens och lÀrande : En kvalitativ studie av affÀrsförhandling som pedagogiskt forskningsomrÄde
I denna uppsats Àr utgÄngspunkten att affÀrsförhandlingar blir allt viktigare som ett omrÄde för yrkeskunnande, kompetens och lÀrande. Trots detta saknas forskning ur ett pedagogiskt perspektiv pÄ omrÄdet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka omrÄdet affÀrsförhandling och dess potential som pedagogiskt forskningsomrÄde. Detta har skett genom att studera ett antal företag med grund inom kunskapsekonomin och vars verksamhet omfattar komplexa affÀrer. Undersökningen har genomförts i form av form av kvalitativa intervjuer med yrkespersoner som besitter stor erfarenhet och kunskap av affÀrsförhandlingar pÄ sina respektive omrÄden. Resultatet dessa intervjuer har sedan jÀmförts och analyserats med hjÀlp av ett antal i bruk varande teorier och modeller pÄ det pedagogiska omrÄdet.Studien visar att affÀrsförhandling kan ses som en social, situerad, dialogisk och resultatorienterad process dÀr det ofta saknas en grÀns mellan försÀljning och förhandling.
KlasslÀrarens kompetens inom det specialpedagogiska omrÄdet- tillrÀcklig eller ej?
Syftet med följande arbete Àr att undersöka vad den specialpedagogiska undervisningen innebÀr idag och att kartlÀgga hur de allmÀnpedagoger, som deltagit i min undersökning, ser pÄ den uppgift som blivit pÄlagt dem vad gÀller undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ocksÄ försöka redogöra för hur pedagogerna tycker sig hantera uppgiften och om de anser att de har kompetens nog för att genomföra ett arbete som kan leda till ett bra resultat.
I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om specialpedagogikens historia, vad specialpedagogiken ska innebÀra nÀr det gÀller ?en skola för alla?, vad styrdokumenten sÀger om specialpedagogisk undervisning, vad specialpedagogiken innebÀr teoretiskt, hur lÀrare har arbetet med specialpedagogik förr och hur de arbetar idag samt dagens lÀge för specialpedagogiken.
Med hjÀlp av kvalitativa enkÀtfrÄgor som metod vill jag se hur grundskolelÀrare för de tidiga Äldrarna sjÀlva ser pÄ utvecklingen av specialpedagogiken och det ansvar de fÄr axla i dagens lÀge.
Belöningssystem - mer Àn bara pengar
SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, redovisningsfördjupningen och controllerfördjupningen, EKR/EKC 362Titel: Belöningar ? mer Àn bara pengarFörfattare: Frida Eriksson, Jessica GrÀntz, Emma UebelHandledare: Anders JerrelingExaminator: Rolf G LarssonInledning/Syfte: Belöningssystem Àr idag ett omdiskuterat Àmne i media. Belöningssystem existerar i alla företag pÄ ett eller annat sÀtt. DÀrmed vÀcktes vÄrt intresse att undersöka detta Àmne. VÄrt syfte med uppsatsen att undersöka hur belöningssystem anvÀnds för att pÄverka de anstÀllda.
Utveckling av kompetenser i MMORPGs : Ur spelares perspektiv
ABSTRAKTUnder de senaste Ären har det slÀppts flera onlinespel inom genren MMORPG och deras popularitet har ökat. Vid vÄr litteraturstudie framgick det att tidigare forskning visar pÄ att spelare av MMORPG spel utvecklar olika kompetenselement genom sitt spelande men tar inte upp spelares uppfattning kring detta. DÀrför har vi undersökt spelares uppfattning kring sin egen kompetensutveckling i ett MMORPG spel samt vilka spelmoment som kan bidra till detta. Vi utförde en netnografisk studie med enkÀt, intervjuer och deltagande observation i World of Warcraft. VÄr slutsats Àr att spelare uppfattar en utveckling av sexton olika kompetenselement.Nyckelord: Onlinespel, MMORPG, Kompetens, Kompetenselement, Kompetensutveckling, World of Warcraft.
Kompetensutveckling inom IT-företag
Den samhÀllsutveckling som pÄgÄr idag innebÀr stora förÀndringar för stat, företag och individer. För att möta de kompetenskrav som stÀlls i det nya informationssamhÀllet Àr det sÄledes av allt större vikt att investera i humankapital och ett livslÄngt lÀrande. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt kompetensutveckling sker i företag som befinner sig i en förÀnderlig och konkurrensutsatt bransch. De företag som har valts att studera Àr tvÄ informationsteknologiska företag. De undersökta företagen visar stora likheter vad gÀller syn pÄ utbildning och kompetens.
En berÀttelse Àr som vinden: om att erbjuda miljöer för en reflekterande litteraturlÀsning pÄ tre olika program i gymnasieskolan
I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.
En berÀttelse Àr som vinden: om att erbjuda miljöer för en reflekterande litteraturlÀsning pÄ tre olika program i gymnasieskolan
I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlÀnkande
funktion, bÄde över tid och i rummet. SkönlitteraturlÀsning ska fÄ eleverna
att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer.
Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om tvÄ slags lÀsning:
efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig lÀsning och estetisk
vilket innebÀr en upplevelselÀsning som i transaktion mellan text och
lÀsare kan förÀndra lÀsaren i demokratisk riktning. Den efferenta lÀsningen
Àr relativt lÀtt att Ästadkomma och Àr dÀrför vanlig i skolan, men hur kan
man frÀmja en estetisk lÀsning av skönlitteratur i gymnasieskolan?
För att ta reda pÄ detta, samt hur lÀrarens attityd till eleverna och
lÀsningen pÄverkar hur skollÀsningen och reflektionen gestaltar sig, har
jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fÄtt ta del av tvÄ av
klassernas lÀsloggar.
Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det
postmoderna, fritidsinriktade samhÀllet krÀvs en ny allmÀnhumanistisk
kompetens.
EQ-aktiviteter pÄ förskolans dagordning : En studie om förskollÀrares uppfattningar av förÀndringar i det socioemotionella samspelet efter ett mÄlinriktat arbete med EQ-aktiviteter pÄ förskolan
I denna studie har vi undersökt tre förskollÀrares uppfattning av förÀndringar i detsocioemotionella samspelet efter ett mÄlinriktat arbete med EQ-aktiviteter pÄ förskolan.Vi har i studien sÀrskilt inriktat oss pÄ följande aspekter av barnens socioemotionellaintelligens och kompetens; empati, prosociala fÀrdigheter, relationsfÀrdigheter,kommunikationsfÀrdigheter, samarbetsfÀrdigheter, problemlösningsfÀrdigheter, sjÀlvhÀvdelseoch sjÀlvkontroll. De teoretiska begrepp som analyseras i studien Àr sociokulturellteori, Honneths erkÀnnandeteori, socioemotionell intelligens och kompetens,prosocialt beteende, och socialt samspel. Datainsamlingsmetoden Àr kvalitativ ochbestÄr av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarnaanser att arbetet med EQ-aktiviteter pÄ förskolan har förÀndrat det sociala klimatet ibarngruppen i en positiv riktning samt att barnens socioemotionella intelligens ochförmÄga har utvecklats. Denna utveckling visar sig frÀmst genom att barnen i högreutstrÀckning Àn tidigare visar benÀgenhet att agera pÄ ett mer genomtÀnkt ochprosocialt sÀtt gentemot varandra i olika sociala sammanhang.
Hur p?verkar olika f?ruts?ttningar det systematiska kvalitetsarbetet?
Syftet med studien ?r att unders?ka om det finns en samsyn bland l?rare i fritidshem g?llande
begreppet kvalitet, samt att unders?ka l?rares beskrivningar av f?ruts?ttningarna f?r
genomf?randet av det systematiska kvalitetsarbetet. Detta genomf?rs genom en kvalitativ
intervjustudie med verksamma l?rare och pedagoger i fritidshem. Det teoretiska ramverket f?r
analysen baseras p? en socialkonstruktivistisk teori, likv?rdighetsbegreppet, teorier kring
policy och praktik samt det systematiska kvalitetsarbetets definierade grundprinciper.
Digital kompetens : för individens frigörelse eller för marknadens behov?
Eskilstuna Folkhögskola is located in Munktellstaden in Eskilstuna. The school has two separate buildings with entrances that are difficult to find. By having two separate buildings, and to be in an area where there are rules and guidelines for the area's environment, makes it difficult to guide visitors to the school premises.The purpose of my research was to examine how to guide visitors to the school, and how to increase understanding that the school's various buildings are connected.Through practices such as site analysis, interviews, I found that the guidelines are not adapted to the current situation that is established in the district.Through theory and empirical material I have produced a design proposal to facilitate Wayfinding to Eskilstuna Folkhögskola. This is presented as a landmark and a clarification of the schools entrances and signage..
Kompetensf?rs?rjning i revisionsteam. En kvalitativ studie om hur revisionsbyr?er hanterar utmaningar inom kompetensf?rs?rjning
Bakgrund och problem: Revisorernas branschorganisation, FAR, framh?ller att
kompetensf?rs?rjning ?r en v?sentlig utmaning inom det kommande decenniet f?r branschen.
Utmaningar ?ligger dels i att rekrytera och beh?lla kompetens, dels i att s?kerst?lla och utveckla
h?llbarhetskompetens till f?ljd av CSRD-direktivet. Tidigare forskning har studerat den h?ga
personaloms?ttningen i branschen, och yrkets historiskt l?gre attraktionskraft. Tidigare
forskning framh?ller ?ven att det ?terfinns tvetydigheter avseende hur h?llbarhetskompetens
ska s?kerst?llas i revisionsteamet.