I denna pilotstudie utvÀrderas KomRett, en kommunikationskurs för nÀrstÄende till personer med Rett syndrom som genomfördes för första gÄngen hösten 2009. MÄlsÀttningarna med KomRett var att öka kursdeltagarnas kunskap om kommunikation och strategier för att stimulera kommunikation samt grafisk AKK med eller utan ljud. Kursen utformades med utgÄngspunkt frÄn innehÄllet i förÀldrakurserna i projektet AKKTIV vid DART Center i Göteborg (Alternativ och Kompletterande Kommunikation Tidig InterVention till förÀldrar som har barn med kommunikationssvÄrigheter). Kommunikationspartners till fyra personer med Rett syndrom deltog i studien. I utvÀrderingen anvÀndes analys av olika skattningsformulÀr samt videoanalys av filmer frÄn tvÄ kursdeltagare.

Lek Ă€r en viktig del för barns utveckling. I leken lĂ€r sig barn att kommunicera. DĂ€rför Ă€r studien baserad pĂ„: Syftet Ă€r att undersöka om hur barn kommunicerar med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. Även hur pedagogerna gör för att bli delaktiga i barns kommunikation genom leken i utomhusmiljön pĂ„ förskolan. FrĂ„gestĂ€llning Ă€r: Hur kommunicerar barn bĂ„de yngre och Ă€ldre med varandra genom lek i utomhusmiljön pĂ„ förskolan? Hur pedagoger bli delaktiga i barnens kommunikation i lek utomhus pĂ„ förskolan?Intervjuer och observationer genomförs utifrĂ„n en kvalitativ ansats, dĂ€r pedagogernas egna tolkningar och erfarenheter kom fram i studien.

TeckensprÄket Àr ett visuellt sprÄk, med möjligheter att uttrycka mycket information simultant. Faktorer som har en avgörande betydelse för sprÄket Àr handens form, placering och rörelse, i kombination med ögon- och munrörelser. Utvecklingen av videosamtal via 3G har inneburit att döva kan konversera mobilt pÄ sitt modersmÄl. Tidigare har de i mÄnga situationer varit hÀnvisade till sitt andrasprÄk, svenska. Denna uppsats undersöker hur döva upplever kvaliteten pÄ kommunikation via videosamtal, samt huruvida de för teckensprÄket viktiga faktorerna fÄr tillrÀckligt med utrymme i dagens 3G-telefoner.

Den hÀr uppsatsen behandlar vikten av kommunikation i projekt och vill frÀmst ge svar pÄ faktorer som designmanagern kan inverka pÄ för att skapa en lyckad kommunikation i projekt.Uppsatsen berör Àven styrkor och svagheter som projektgruppens medlemmar besitter samt möjligheten att pÄverka gruppdynamiken. UtifrÄn ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt har vÄr strÀvan varit att skapa förstÄelse för det omrÄde vi studerat. Vi har anvÀnt oss av kvantitativ och kvalitativ metod, genom att vi dels genomfört djupintervjuer samt e-postformulÀr. AnvÀndandet av bÄda metoderna grundar sig pÄ att vi velat studera gruppdynamik och kommunikationsproblem i designintensiva företag bÄde övergripande och mer detaljerat.Författarna har genom uppsatsen stÀrks i sin uppfattning om att det bÀsta sÀttet att genomföra ett projekt, inom ett designintensivt företag, Àr att ha en designmanager/projektledare som förstÄr sig pÄ de olika disciplinerna. Det hÀr för att ökad förstÄelse leder till bÀttre kommunikation mellan medarbetare.I uppsatsen framkommer det Àven att designmanagern mÄste ges tydliga styrverktyg samt möjlighet att pÄverka gruppsammansÀttning för en lyckad dynamik..

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att jÀmföra hur föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva elever uppfattar Àmnet idrott och hÀlsa i Ärskurs 9 samt vilken betydelse kön och aktivitetsgrad har för betyget.Skiljer sig attityden till idrott och hÀlsa i skolan mellan föreningsaktiva och icke föreningsaktiva samt mellan könen?Finns det skillnader i betyg mellan elever med olika aktivitetsnivÄer samt mellan könen i Àmnet idrott och hÀlsa?Skiljer sig uppfattningen av tÀvlingsmomentet inom Àmnet idrott och hÀlsa för föreningsaktiva respektive icke föreningsaktiva, samt om det Àr nÄgon grupp som gynnas av tÀvlingen?Hur uppfattar elever i Ärskurs 9 kraven som stÀlls inom Àmnet idrott och hÀlsa?MetodFör att samla in de data som behövdes för studien anvÀndes en kvantitativ enkÀtmetod. Urvalsgruppen bestod av fem högstadieskolor varav 341 elever i Ärskurs nio deltog. Svarsfrekvensen uppnÄdde 78 %. EnkÀtsvaren behandlades statistiskt med hjÀlp av GoogleDocs samt Microsoft Excel. ResultatResultaten visar att föreningsaktiva fÄr högre betyg, har en mer positiv attityd och upplever större förmÄga att klara de krav som stÀlls i Àmnet idrott och hÀlsa Àn vad icke föreningsaktiva gör.

Bakgrund och problem: Kategorin icke-vinstmaximerande organisationer kan delas upp i offentliga och privata organisationer. KÀnnetecknande för alla Àr att de har ett annat mÄl Àn att tjÀna in vinst till Àgare. Vinstmotiv mÄste ÀndÄ finnas eftersom organisationen behöver ekonomiska medel för sin framtida verksamhet. Den moderna ekonomistyrningen delas in i ?hÄrda? och ?mjuka? styrsystem.

Bakgrund: Kraven pÄ redovisad finansiell och icke-finansiell informationen har ökat, vilkethar skapat behovet av ett nytt rapporteringsverktyg som tillhandahÄller bÀttre resultat vidredovisning av information. Ramverket integrerad rapportering, , framtogs Är 2010 avIIRC med mÄlet att skapa ett universellt och enhetligt ramverk. PrestationsmÀtning speglaroftast företagets finansiella och icke-finansiella information och Àr Àven en adekvat del avramverket.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka om företag uppfyller prestationskriteriet i sinÄrsredovisning för 2013 utifrÄn ramverket integrerad rapportering och ger en tydligpresentation av den finansiella och icke-finansiella informationen, i dem utvaldamultinationella svenska företagen. Vidare syftar uppsatsen till att pÄvisa hur företagenrapporterar indikatorerna samt hur redovisningen av indikatorerna skiljer sig Ät Är 2009respektive 2013.AvgrÀnsning: Dem valda företagen Àr inte avgrÀnsade utifrÄn ett branschperspektiv, istÀlletupprÀttades tvÄ kriterier. Företagen skall vara listade pÄ OMSX30, vilket innebÀr att allaföretag Àr börsnoterade.

Syftet med denna kvalitativa studie som utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv Àr att beskriva, analysera och förstÄ den verbala interaktionen mellan pedagoger och barn i förskolan, sett ur genusperspektiv. Vi vill Àven stÀlla denna interaktion i relation till förskolans styrdokument. I studiens bakgrund kommer begrepp och teorier som Àr centrala för denna studie att belysas.De metoder som anvÀnts för att fÄ svar pÄ studiens syfte och forskningsfrÄgor Àr observationer och intervjuer. FrÄgestÀllningarna lyder pÄ följande sÀtt; I stödjande, tröstande och korrigerande situationer, vilka eventuella skillnader finns det i pedagogers verbala bemötande gentemot barnen, sett ur ett genusperspektiv? Hur beskriver verksamma pedagoger skillnaden i den verbala interaktionen i förskolan gentemot flickor och pojkar? PÄ vilket sÀtt blir styrdokumentet tydligt i pedagogers verbala bemötande gentemot flickor och pojkar?Sammanfattningsvis pekar studiens resultat pÄ att flickor och pojkar fick olika mycket verbal uppmÀrksamhet och kontakt frÄn pedagogerna.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samtal som sker vid elevinitierade berÀttarstunder dÀr elever berÀttar historier för varandra och eleverna stÀller frÄgor till berÀttaren om innehÄllet i berÀttelsen. ForskningsfrÄgan Àr: Hur ser rollfördelningen ut i samtalen under berÀttarstunderna och vad har det för konsekvenser för elevernas kommunikation och interaktion? Studien skedde i en andraklass jag under perioder vistades i under vÄrterminen 2012. Insamlandet av materialet, i form av ljudinspelningar och observationsanteckningar, skedde under en sexveckorsperiod och bestÄr av 10 berÀttarstunder med sammanlagt 30 berÀttelser och efterföljande frÄgestunder. Eleverna berÀttade, oftast en och en, berÀttelser som de sjÀlva hade valt och förberett.

Denna uppsats Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag om tjugo andrasprÄksinlÀrares syntax i texter skrivna för nationella prov i svenska som andrasprÄk B pÄ gymnasienivÄ. De aspekter utifrÄn vilka texternas syntax analyseras Àr vilka bisatser som inlÀrarna anvÀnder, hur de topikaliserar adverbial och hur de placerar adverbial föredet finita verbet i bisatser. GenomgÄende analyseras dessa utifrÄn ett betygsperspektiv. Tio av eleverna har fÄtt godkÀnt betyg och tio icke-godkÀnt.Undersökningen visar att skillnaderna vad gÀller anvÀndningen av olika bisatstyperÀr smÄ. DÀremot finns mycket stora skillnader i spetsstÀllningen av adverbialen ihuvudsatser och adverbialens placering i bisatser, dÀr det Àr över hÀlften av bisatserna ide icke-godkÀnda texterna vars ordföljd Àr mÄlsprÄksavvikande..

IllamÄende och krÀkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer Àr ettomfattande problem inom den onkologiska omvÄrdnaden. MÄnga kvinnor upplever, trots vÀlutvecklade lÀkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamÄende och krÀkningar denna, förmÄnga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjÀlpa till att minska det cytostatika utlöstaillamÄendet och krÀkningarna som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.Som teoretiskt stöd anvÀndes OremŽs egenvÄrdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysisktrÀning, massage och utbildning.AnvÀndandet av dessa icke farmakologiska metoder visade pÄ en minskning av cytostatikautlöst illamÄende och krÀkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras Ängest och stress effekt pÄ illamÄende och krÀkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbÀttra kvinnornas sinnesstÀmning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna Àr förhÄllandevis lÀtta att tillÀmpa och Àr inte sÄtidskrÀvande.

Titel: Samspelet mellan anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningar och personalomsa?ttning i fo?retag.Niva?: C-uppsats i a?mnet fo?retagsekonomiFo?rfattare: Madelene Hassa och Rebecca NormanHandledare: Stig So?rling och Tomas Ka?llquistDatum: 2015 ? JanuariBakgrund: I dagens konkurrenskraftiga samha?lle har det blivit allt viktigare fo?r fo?retag att ma?na om sina medarbetare och beha?lla kompetens. Detta kan bland annat go?ras med hja?lp av olika typer av belo?ningssystem, varav icke-moneta?ra belo?ningar pa? senare a?r blivit allt vanligare.Syfte: Syftet med studien a?r att skapa fo?rsta?else fo?r samspelet mellan fo?retagsledningars anva?ndande av icke-moneta?ra belo?ningssystem och personalomsa?ttning i fo?retag.Metod: Studien a?r genomfo?rd med en kvalitativ design och en abduktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kommunikation i instrumentalundervisning kanförstÄs i förhÄllande till teorier om dialog och dialogisk undervisning.Med avstamp i den ryske litteraturteoretikern Michail Bachtins dialogbegrepp och med tankaroch forskning om dialogisk undervisning som referenspunkter undersöks det i denna uppsatshur kommunikation i individuell instrumentalundervisning respektive ensembleundervisningkan se ut och förstÄs. En instrumentallÀrare som arbetar pÄ en kommunal kulturskola har observeratsnÀr denne undervisar elever individuellt samt i ensemble. Observationerna har struktureratsoch analyserats med hjÀlp av begrepp och idéer om dialogisk undervisning i klassrumssituation.Under observations- och analysprocessen har begreppen omarbetats för attkunna belysa det specifika i den instrumentalpedagogiska situationen i allmÀnhet och denindividuella undervisningsformen i synnerhet. NÄgra dialogiska huvudteman har visat sigförekomma i den observerade lÀrarens undervisning och dessa har kopplats samman med deredan befintliga begreppen om dialogisk undervisning för att pÄ sÄ vis söka förstÄelse i hurkommunikationen i de observerade undervisningssituationerna kan förstÄs i förhÄllande tilltidigare forskning.Den musikaliska kommunikationen var det som tydligast skiljde resultatet av undersökningenfrÄn den tidigare forskning om dialogisk undervisning som presenterats, och just denna typ avkommunikation visade sig ocksÄ skilja sig i hur den anvÀndes i individuell undervisning respektiveensemble. Det finns i allmÀnhet grundlÀggande skillnader i hur kommunikation igrupp och kommunikation mellan enbart tvÄ individer fungerar och detta var ocksÄ nÄgot somresultatet av undersökningen underströk.

VÄrt examensarbete handlar om det pedagogiska ledarskapets kommunikativa funktion. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kÀnnedom om den kommunikativa funktionens betydelse för det pedagogiska ledarskapet. DÄ kommunikation och ledarskap Àr omfattande begrepp har vi valt att koncentrera oss pÄ delar som vi anser vara relevanta för vÄrt arbete. VÄr tyngdpunkt i examensarbetet ligger pÄ kommunikationen.I teorin behandlar vi det pedagogiska ledarskapet i liten skala. Efter detta redovisar vi olika former av kommunikation som olika kommunikationsprocesser, kommunikationens betydelse och förutsÀttningar för kommunikation.

Under de senaste Ären har e-post blivit ett allt viktigare verktyg för kommunikation och företag anvÀnder i allt större utstrÀckning sig av denna kanal. AnvÀndningen av e-post har Àven fÄtt negativa konsekvenser, till exempel att en stor del av de anstÀlldas arbetstid gÄr Ät till att hantera e-post. Detta har inneburit att e-postens roll, vilken Àr att underlÀtta arbetet och leda till bÀttre effektivitet, gÄr förlorad. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur kommunikation via e-post styrs och att skapa förstÄelse för behovet av styrning av e-posthantering i organisationer. För att kunna besvara syftet har vi utfört en fallstudie av tre företag.