Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr att ge patienten en helhetsvÄrd, dÄ mÄlet inte lÀngre Àr att bota eller förlÀnga patientens liv. Sjuksköterskan behöver ha en helhetssyn pÄ patienten för att kunna lindra dennes lidande pÄ flera plan. Kommunikationen har en central plats i allt vÄrdarbete, och nÀr det gÀller palliativ vÄrd Àr behovet större Àn vanligt. Syftet med kommunikationen Àr att skapa god kontakt med den döende patienten och bygga upp ett förtroende. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av hur hon kan göra sig förstÄdd och förstÄ den döende patienten.

Hur förÀldrar samspelar med barn kan ha stor pÄverkan pÄ barnets sprÄkliga och kommunikativa utveckling. FörÀldrasensitivitet och mind-mindedness Àr tvÄ mÄtt som mÀter förÀldrars samspel. FörÀldrasensitivitet mÀter förÀlderns förmÄga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förÀlderns anvÀndande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrÄn situationen och barnets sinnesstÀmning. I vilken grad förÀldrars mind-mindedness och förÀldrasensitivitet pÄverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen Àr till stora delar fortfarande okÀnt.Syftet med föreliggande studie var att undersöka om förÀldrasensitivitet och förÀldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmÄgor, om mind-mindedness och förÀldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om nÄgra könsskillnader förelÄg.

I en tid nÀr kommunikationens betydelse vÀxer blir det ocksÄ viktigare vilken syn pÄ kommunikation organisationer har, eftersom det pÄverkar hur man tÀnker och agerar i olika situationer. Det har blivit allt vanligare att myndigheter och organisationer i offentlig förvaltning har nÄgon form av skriven policy för sitt kommunikationsarbete. Men trots att alltmer praktiskt kommunikationsarbete i offentliga verksamheter utgÄr frÄn kommunikationspolicyer verkar det inte finnas sÄ mycket forskning gjord runt sjÀlva dokumenten. Den hÀr studien Àr en kvalitativ innehÄllsanalys av femton aktuella kommunikationspolicyer frÄn offentliga verksamheter pÄ fem olika förvaltningsnivÄer i Sverige. Syftet med studien Àr att beskriva vilken syn pÄ kommunikation som kan utlÀsas av policydokumenten.

AbstraktStudien har sitt fokus pÄ förÀldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur förÀldrar uttrycker sig pÄ olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av förÀldrarna. Intresset Àr dÀrför riktat mot att nÀrma sig en djupare förstÄelse av hur förÀldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. FrÄgan som fokuseras Àr Hur upplever förÀldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal? Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehÄll, Meads sÀtt att se pÄ kommunikation som nÄgot som hÀnder i mötet mellan mÀnniskor och Bernsteins sÀtt att se pÄ den styrning som sker i kommunikationen.För att fÄ svar pÄ förÀldrars upplevelser anvÀndes semistrukturerade intervjuer.I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte.

Syftet med studien var att undersöka hur Rydaholmsmetoden kan fungera för elever i lĂ€ssvĂ„righeter pĂ„ högstadiet. Syftet var ocksĂ„ att undersöka hur eleverna uppfattade arbetet med metoden. Som utgĂ„ngspunkt valdes en kvantitativ ansats i form av en interventionsstudie med 15 elever i Ă„rskurs 7. Även en kvalitativ ansats i form av samtal anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ hur eleverna uppfattat arbetet.Resultatet av undersökningen visade att de flesta elever ökade testresultaten vad gĂ€ller avkodning. Interventionen genomfördes under fem veckor med för- och eftertest, vilket kan ha bidragit till viss inlĂ€rningseffekt av testresultaten.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Jag har i den ha?r uppsatsen beskrivit hur det ra?der en otydlighet i vad begreppen saklighet och allsidighet inneba?r inom skolans va?rld. Jag har framfo?rt ett intresse fo?r hur samha?llskunskapsla?rare ser pa? begreppen och hur de tolkar dem. Jag har sen presenterat tidigare forskning om la?rares uppfattningar och visat att intervjustudier, fenomenografi och grounded theory a?r vanligt inom denna typ av forskning.

SprÄkbarriÀrer i samband med den stora invandringen över hela vÀrlden har blivit ett problem i olika vÄrdkontexter dÀr sjuksköterskor och patienter inte kan tala och kommunicera med varandra, vilket kan leda till sÀmre vÄrdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor som inte behÀrskar samma sprÄk. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har kunskap sammanstÀllts. FrÄgestÀllningar var hur kommunikation beskrivs, vad kan underlÀtta kommunikation samt vilka hinder beskrivs i kommunikation. Totalt har 12 vetenskapliga artiklar ingÄtt i analysen.

Palliativ vÄrd innebÀr ett förhÄllningssÀtt som bekrÀftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vÄrden bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mÄngprofessionellt arbetslag, god kommunikation samt stöd till nÀrstÄende. Palliativ omvÄrdnad stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan, inte minst vad gÀller kommunikativa fÀrdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vÄrd. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

The aim of this study is to gain knowledge about the internalcommunication at a public library in Sweden, focusing on the flow of information and the library employee?s role as a source and receiver. This is an important subject because internal communication affects not only the internal work, but also the users. Despite this there are few studies about internal communication in libraries. The research questions used are: How do the employees perceive the role as source of information, and what choices do they make before they spread information? How do the employees perceive the role as receiver of information? How do the employees feel that the information flow works in the organization as a whole?The research is founded on five qualitative semi-structured interviews with the library employees.

Bakgrund: Globalt Àr hypertoni ett hot mot folkhÀlsan och förekommer hos 40 % av vÀrldens befolkning och hos 27 % i Sverige. Hypertoni Àr starkt relaterat till utvecklingen av kardiovaskulÀra sjukdomar som stÄr för 31 % av alla dödsfall i vÀrlden. Sjuksköterskans arbete Àr bland annat att förebygga hypertoni och dess följdsjukdomar.Syfte: Syftet var att beskriva icke-farmakologiska interventioner som kan tillÀmpas i blodtryckssÀnkande syfte hos patienter med primÀr hypertoni.Metod: Litteraturstudie med en strukturerad sökning i Medline, Cinahl och AMED. Sökord som anvÀndes var hypertension, therapy och drug therapy samt i Medline anvÀndes Àven diabetes. Dataanalysen skedde med inspiration av konventionell innehÄllsanalys.Resultat: Tre studier visade att fysisk aktivitet minskade blodtrycket signifikant.

Problem: Kommunikation med patienter Àr en viktig del i hÀlso- och sjukvÄrdsarbete. DÀrför var det av intresse att studera döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hÀlso- och sjukvÄrd. Syfte: Att beskriva vuxna döva personers erfarenheter av bemötande och kommunikation inom hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Litteraturstudie dÀr 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat och konklusion: Döva personer kunde uppleva rÀdsla och oro samt mötas av respektlöshet, bristande kunskap och fördomar hos hÀlso- och sjukvÄrdspersonal.

Kommunikation Àr en stor del av sjukvÄrden och det utvÀxlas varje dag tusentals budskap. Detta medför stora risker för sÀkerheten och vikten av att sjuksköterskan och lÀkaren har en bra kommunikation Àr tydlig. Att reflektera över sin egen del i kommunikationen och se till att rÀtt information överförs pÄ ett bra och effektivt sÀtt Àr en del i sjuksköterskans profession. Syftet med studien var att belysa faktorer som underlÀttar och försvÄrar kommunikationen mellan sjuksköterskor och lÀkare. Det gjordes en kvalitativ litteraturstudie som innebar en granskning av Ätta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ innehÄllsanalys.