PatientsÀkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vÄrdskador Àr ett högaktuellt omrÄde. Problemet med undvikbara vÄrdskador Àr omfattande och i Sverige uppges vÄrdskador orsaka 630 000 extra vÄrddygn pÄ ett Är, vilket medför bÄde ett mÀnskligt lidande men ocksÄ ekonomiska konsekvenser för samhÀllet. Antalet patienter som skadas av vÄrden Àr ett direkt mÄtt pÄ patientsÀkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete Àr en betydande orsak till att vÄrdskador uppstÄr. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde pÄverka kommunikationen och teamarbetet i hÀlso- och sjukvÄrden samt vilken betydelse dessa hade för patientsÀkerheten.

Marknadsföring Àr en viktig del av företagssektorn och har pÄ de senare Ären blivit allt viktigare för icke kommersiella1 och ideella organisationer. Det Àr viktigt att icke kommersiella och ideella organisationer har en strategi med sin marknadsföring.Syftet med studien Àr att fÄ idéer och visa hur de ansvariga för den kommunala utemiljön kan marknadsföra sin förvaltning gentemot invÄnarna och politikerna, samt öka förstÄelsen om vilka effekter det finns med god marknadsföring.Eftersom Àmnet om hur icke kommersiella och ideella organisationer bör marknadsföra sin verksamhet, finns i sÄ liten skala har jag fÄtt studera litteratur och vetenskapliga artiklar, rapporter och elektroniska kÀllor inom om-rÄdet för företagsmarknadsföring. Det Àr den form av marknadsföring som ligger nÀrmst det Àmne jag valt att studera. Det har Àven varit aktuellt att göra intervjuer, dels med konsulter som arbetar med att marknadsföra offentliga utemiljöer, dels med ansvariga för marknadsföring av utemiljön i tre kommuner. Detta för att jÀmföra hur det fungerar i verkligheten och vad som kommer fram i teorin.

Syftet med arbetetÀr att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att fÄ redskap för att hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt.Idéenbygger pÄ att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och dÄ hanteradetta pÄ ett konstruktivt sÀtt.Vidare Àrsyftetatt undersöka hur det ser ut pÄ fritidshem vad gÀller pedagogers förmÄga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkÀterkartlÀggshur pedagoger ser pÄ konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som Àr trygga i sin profession vad gÀller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjÀlpa elever att sjÀlv hantera situationer dÀr de behöver komma överens. Resultatet visar Àven att lÀrarutbildningarÀn sÄ lÀngeberör dessa omrÄden alldeles för lite, samtidigt som det Àr varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom omrÄdena kommunikation och konflikthantering.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

I takt med att mÄnga vÄrdinrÀttningar har insett vÀrdet av att anvÀnda sina resurser mer effektivt har lean blivit ett allt mer uppmÀrksammat omrÄde inom sjukvÄrden. Den hÀr rapporten beskriver hur man med lean-metoder kan öka kundvÀrdet i akutsjukvÄrden. För att öka kundvÀrdet mÄste man eliminera de icke vÀrdeskapande aktiviteterna som finns i vÀrdeflödet. Vi har med hjÀlp av information frÄn litteraturen och genomförda intervjuer valt ut tvÄ metoder för att identifiera icke vÀrdeskapande aktiviteter; vÀrdeflödesanalys och visuell identifiering. De icke vÀrdeskapande aktiviteterna vi identifierat kategoriseras in i sju kategorier av svinn.

Bakgrund: Till följd av den demografiska utvecklingen och avvecklingen av platser i kommunernas Àldreboende kommer framtidens vÄrd att till stor del bedrivas i hemmet och utföras av nÀrstÄendevÄrdare. Att sjÀlv vara gammal och vÄrda nÄgon annan kan vara bÄde fysiskt och psykiskt tÀrande och kan pÄverka bÄde hÀlsa och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet, sjÀlvrapporterad hÀlsa och social situation hos personer i Äldern 60-96 Är i Blekinge, som ger stöd/hjÀlp eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende, i jÀmförelse med mÀn och kvinnor som ej stödjer/ hjÀlper eller vÄrdar nÄgon nÀrstÄende. Metod: Uppgifter togs ur den nationella Àldrestudien SNAC - The Swedish National study on Aging and Care. I Blekinge fanns totalt insamlade uppgifter frÄn 1402 personer i Äldrarna 60- 96 Är och av dessa har vi jÀmfört 89 nÀrstÄendevÄrdare med 89 icke nÀrstÄendevÄrdare.

Bakgrund: I och med immigreringen som för varje Är ökar, finns det nu mÄnga olika kulturer i Sverige. Invandrarna kommer alla nÄgon gÄng att komma i kontakt med vÄrdpersonal. För att kunna ge en god individanpassad vÄrd Àr det av stor vikt att ha kunskap om hur invandrarna upplever mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att beskriva invandrares upplevelser av mötet med vÄrdpersonalen i Sverige. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Företagens globala ansvar Àr ett Àmne som ligger i hetluften, inte minst nu inför OS i Peking 2008 nÀr blickarna riktas mot Kina och deras hantering av miljöaspekter och sociala frÄgor. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur företag i textilindustrin arbetar med ?Corporate Social Responsibility?, CSR, och kontroll av sina leverantörskedjor samt varifrÄn drivkrafterna för arbetet kommer. Vi har Àven tittat pÄ hur företagen samarbetar med icke-statliga organisationer, för att undersöka om detta Àr ett bra sÀtt att komma Ät de aspekter som företagen sjÀlva har svÄrt att kontrollera. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med representanter frÄn H&M, Indiska och KappAhl. Vi har ocksÄ intervjuat en representant frÄn en icke-statlig organisation för att fÄ bÄda parters syn pÄ arbetet.

Studiens syfte var att undersöka om kooperativa principer existerar i icke kooperativa företag samt om de följs i det kooperativa företaget. Syftet preciseras i följande forskningsfrÄgor: Följer det icke kooperativa företaget kooperativa principer? Följer det kooperativa företaget de kooperativa principerna? Kooperativ Àr en företagsform, dÀr medlemmarnas intressen gynnas genom att föreningen driver en affÀrsmÀssig verksamhet dÀr medlemmarna deltar. Detta innebÀr att verksamheten har en skyldighet att tillfredstÀlla sina medlemmars finansiella önskemÄl samtidigt som verksamhetens egna finansiella önskemÄl. För att kalla sig kooperativ sÄ ska företag följa sju principer, de sju principerna Àr riktlinjer för hur ett kooperativ ska verka.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka hur lyssnandet kan se ut mellan elever i en klass pÄ komvux, dels för att fÄ mer kunskap och förstÄelse om de olika sÀtten att lyssna, dels för att kunna medvetandegöra och utveckla elevers lyssnande. För att uppnÄ vÄrt syfte undersöker vi hur eleverna responderar pÄ varandra. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr den kvalitativa metoden observation. Vi har samlat in vÄrt material genom att göra en videoinspelning pÄ 40 minuter med 5 elever pÄ komvux samt kompletterat med tvÄ dagars observationer. VÄrt resultat tyder pÄ att eleverna har olika sÀtt att visa att de lyssnar, bÄde verbalt och icke-verbalt.

The purpose of this study was to find out how young children are allowed to influence and affect their daily lives in preschools, as well as teachers? views on the latter. My interest in this topic is born out of my experience of working with both younger and older preschool children. My view is that democratic work with older children is largely based on direct verbal communication while with toddlers it is based on an adult?s interpretation of a child?s often non-verbal expressions.

Bakgrund: Palliativ vÄrd innebÀr den lindrande och stödjande vÄrd som ges till patienter nÀr kurativ vÄrd inte lÀngre Àr effektiv. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient Àr en av den palliativa vÄrdens fyra hörnstenar och utgör en betydande del av omvÄrdnaden kring dessa patienter. Kommunikationen kan involvera svÄra besked, emotionella och existentiella frÄgor samt tragiska sanningar. Syfte: Att undersöka hur blivande och legitimerade sjuksköterskor kan utbildas för kommunikation med patienter som vÄrdas palliativt. Metod: Litteraturstudie med viss systematik.

According to the widespread concept of deception, deception is to intentionally cause someone to acquire or continue to have a false belief.  This paper refutes this notion and argues for a definition of deception based on a view that deception is the misuse of communication with the purpose to achieve a further end; an end that, is believed, can?t be reached without the misuse of communication. It is shown that this new definition can handle cases that earlier definitions could not handle without leading to absurd pragmatic consequences. In addition, the proposed definition makes it possible to properly distinguish between deception and attempted deception..

Syftet med denna uppsats Àr att studera flödet av kommunikation i ett företag, inblandat i ett företagsförvÀrv inom byggsektorn, ur ledaren och medarbetarens perspektiv. Fokus ligger pÄ att beskriva problemets breda komplexitet och jag vill belysa de förhÄllanden som tillsammans pÄverkar kommunikationen vid företagsförvÀrv. Intervjuer har genomförts med fyra stycken personer med olika arbetsuppgifter inom det aktuella företaget, BergnÀsets stÀllningsmontage AB. Slutsatsen blir att förÀndringar kan vara en smÀrtsam och svÄr upplevelse för bÄde organisationen som den enskilde individen men en tvÄvÀgskommunikation underlÀttar förÀndringsarbete att bra och rÀtt kommunikation gör att förÀndringen gÄr lÀttare..