Bakgrund:Psykisk ohÀlsa Àr ett ökande folkhÀlsoproblem. Genom att stÀrka patienters sjÀlvkÀnsla lÀggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hÀlso- och sjukvÄrdens bemötande av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnÀra kvalitativ innehÄllsanalys gjordes.

De senaste Ären har det blivit ökade krav pÄ förskollÀrare utifrÄn förskolans styrdokument att förhÄlla sig och arbeta med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Samtidigt visa intresse och engagemang för deras kultur och identitet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur förskollÀrare förhÄller sig gentemot flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan. Studien grundar sig pÄ den sociokulturella teorin dÀr det lÀggs vikt pÄ interaktion och kommunikation i lÀrandet. För att undersöka forskningsomrÄdet kommer följande frÄgestÀllningar att behandlas:Hur definierar förskole pedagogerna flersprÄkighet?Hur beskriver pedagogerna flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Vilken syn pÄ flersprÄkiga barn uttrycker förskollÀrare?Hur beskriver pedagogerna arbetet med flersprÄkiga barns sprÄkutveckling?Hur ska förhÄllningssÀtt se ut för flersprÄkiga barns sprÄkutveckling enligt förskollÀrare?Vilka problem och hinder beskriver förskollÀrare?Vilka ÄtgÀrder kan tillÀmpas för en bÀttre verksamhet?I undersökningen valde vi att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att besvara vÄra frÄgestÀllningar.

För tidigt födda barn utsÀtts för mÄnga smÀrtsamma procedurer varje dygn och detta kan leda till ett förÀndrat smÀrtbeteende senare i livet. Icke farmakologiska omvÄrdnadsÄtgÀrder har visat sig ha en betydande del i smÀrtbehandlingen av för tidigt födda barn, dÄ farmakologiska metoder medför mÄnga negativa effekter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva det nuvarande kunskapslÀget om vilka omvÄrdnadsinterventioner som sjuksköterskan kan anvÀnda sig av för att smÀrtlindra barn som Àr födda för tidigt. Studien genomfördes som en systematisk databassökning i databaserna Pubmed och Cinahl och resulterade i 19 funna studier. Studierna analyserades, granskades och sex olika huvudfynd framkom: glukos, icke-nutritivt sugande, kÀnguruvÄrd, omhÄllning, massage och vÄrdmiljö.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Min postenkÀtstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt lÄg genomströmning.Syftet med enkÀten har varit att försöka finna orsaker till varför den som pÄbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det Àr som pÄbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna fÄ den som inte Àr aktiv, eller som har valt att sluta, att Äteruppta studierna igen.Min enkÀt möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att Äteruppta dem. Pausarna Àr inaktiva men har för avsikt att Äteruppta studierna. Tvekarna Àr Àven de passiva men de har inte bestÀmt sig för om de ska fortsÀtta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkÀtstudie visar bl.a.

Studien Àr genomförd för att se hur skolan kommunicerar med vÄrdnadshavare medbarn/ungdomar med funktionshindret ADHD. Studien bygger pÄ intervjuer medvÄrdnadshavare som har upplevt barn med ADHD, detta gör studiens resultatverklighetstroget."En skola för alla" innebÀr Àven en skola för elever med funktionshinder som ADHD.VÄrdnadshavare till barn/ungdomar med ADHD vill uppleva en delaktighet i sitt barnsskolgÄng. Denna delaktighet kan underlÀttas genom kommunikation och skapa en interaktionmellan hem och skola.En slutsats vi kan dra Àr att en interaktionistisk kommunikation Àr grunden till en fungeranderelation mellan lÀrare och vÄrdnadshavare. Informanterna förstÀrker Àven denna slutsatsgenom att poÀngtera vikten aven fungerande tvÄvÀgskommunikation..

Syftet med min studie Àr att genom att studera frÄnvarostatistik, betygstatistik, nationella prov Äk 5 och intervju med elever och skolpersonal försöka hitta ett mönster i orsakerna till skolk samt metoder för att motverka skolk..

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera samt diskutera kommunikation och interaktion i den förskoledidaktiska verksamheten utifrÄn ett sociokulturellt lÀrande med utgÄngspunkt i lek. Under vÄra besök pÄ förskolan sÄ valde vi att anvÀnda oss av videoobservationer men Àven ta hjÀlp av fÀltanteckningar. Denna metod hjÀlper oss att fÄ en djupare syn pÄ kommunikationen samt interaktionen mellan barn-barn men ocksÄ mellan pedagog-barn. Under tiden vi utförde dessa observationer sÄ utförde vi detta genom att vara icke ? deltagande för att inte kunna pÄverka deltagarna.

Innovationer Àr nÄgot som Àr svÄrt för företag och organisationer att lyckas med. Detta beror frÀmst pÄ fem olika barriÀrer som kan hindra företag att utveckla sina idéer till en praktisk innovation och lyckad lansering. För att delvis kunna lösa dessa barriÀrer tyder det pÄ att kommunikation kan vara ett nödvÀndigt hjÀlpmedel för att fÄ en lyckad innovationsprocess. Det finns vidare forskning som visar pÄ att ?ingen kommunikation? kan vara ett hinder för en innovationsprocess inom ett företag.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer i den psykosociala arbetsmiljön som gynnar det organisatoriska engagemanget samt om kommunikation har nÄgon speciell betydelse i detta avseende. Tidigare forskning har pÄvisat samband mellan psykosociala arbetsmiljöfaktorer och organisatoriskt engagemang. Tidigare forskning har Àven pÄvisat att kommunikation Àr en betydande psykosocial arbetsmiljöfaktor. Undersökningen Àr genomförd pÄ en gymnasieskola i Södra Sverige. Datainsamlingen bestod av intervjuer och enkÀter.

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrÄn ett dialogiskt perspektiv dÀr en av samtalsdeltagarna Àr en ung man (M) med autism som anvÀnder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begÀran av föremÄl eller aktiviteter) sekventiellt Àr konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvÀndning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig pÄ videoinspelat material av tvÄ kvÀllar dÄ M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis anvÀnds som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lÀmpar sig vÀl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.

Syftet med uppsatsen Àr att diskutera om EU kan, vid ingÄende av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundlÀggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frÄgestÀllningen pÄ det aktuella problemet efterstrÀvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen Àr Àven att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frÄgestÀllningar som ska utredas för att uppnÄ syftet med uppsatsen Àr sÄledes; kan EU agera i strid med en av de fundamentala vÀrdegrunderna som EU-samarbetet bygger pÄ, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje lÀnder? Vilken intresseavvÀgning stÄr EU inför angÄende den gÀllande situationen i Schweiz, och vilket Àr det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

LKAB Àr en internationell högteknologisk mineralkoncern som Àr vÀrldsledande producent av förÀdlade jÀrnmalmsprodukter för stÄltillverkning. LKAB anvÀnder prognos och mÄltavlor som Àr en variant av det balanserade styrkortet. Det balanserade styrkortet Àr till hjÀlp för att skapa balans mellan de finansiella och de icke finansiella mÄlen och mÄtten. Syftet med denna uppsats var att studera infrastrukturavdelningens funktioner, fastighetsservice och besiktnings styrkort. Detta genom att identifiera de ickefinansiella mÄtten som kan vara drivande för att nÄ de finansiella mÄlen.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.