Bakgrund till denna studie a?r att jag la?nge varit nyfiken pa? var la?rare och elev mo?ts i det arbetssa?tt som bena?mns formativ bedo?mning, men ocksa? var de kanske inte mo?ts. Vidare har jag velat ge ett elevperspektiv pa? formativ bedo?mning, en infallsvinkel jag tycker mig sakna i forskning och debatt. Studiens syfte har varit att underso?ka eventuella skillnader i elevers respektive la?rares uppfattning och upplevelse av formativ bedo?mning och om elever uppfattar den formati- va bedo?mningen pa? det sa?tt la?raren har fo?r avsikt. Studien riktar in sig pa? elever och la?rare i yrkesutbildning fo?r vuxna da?r ba?da grupper genom svar pa? fra?geenka?ter, men a?ven uppfo?ljande intervjuer, fa?tt ge sin bild av hur de sja?lva upplever bedo?mningsarbetet ? men ocksa? hur la?rarna tror eleverna upplever for- mativ bedo?mning. Ba?da grupperna ger uttryck fo?r en ova?ntat samsta?mmig bild av formativ bedo?mning, bilden a?r dessutom o?verva?gande positiv. Vidare ra?der stor samsta?mmighet a?ven mellan grupperna i synen pa? va?rdet av formativ bedo?mning. Det enskilda omra?de da?r tydlig diskrepans ra?der a?r na?r det ga?ller la?rares uppfattning av hur elever ser pa? formativ bedo?mning.

Sveriges befolkning utgjordes Är 2009 av 14 % utrikesfödda vilket kan leda till kommunikationsbrister inom bland annat vÄrden. Det Àr viktigt att kartlÀgga eventuella kommunikationsproblem för att kunna arbeta för en patientsÀker vÄrd dÀr auktoriserad tolk anvÀnds som ett kommunikationsverktyg. Tidigare studier har visat pÄ att det Àven i andra lÀnder, sÄ som Australien och Tyskland, finns en problematik vad gÀller kommunikation och brist pÄ tolkanvÀndning. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av tolkanvÀndning. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes pÄ en avdelning pÄ en kvinnoklinik i södra Sverige.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om religionslÀrare pÄ grundskolans senare Är upplever en konflikt mellan lÀroplanens mÄl om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nÀra koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels pÄ litteraturstudier, dÀr jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mÄngkultur, dels intervjuer med tio religionslÀrare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lÀrarna inte upplever nÄgon konflikt kring detta nÄgot motsÀgelsefulla, men att de Àr mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

Syftet Àr att beskriva hur en svensk ideell förening mÀter och redovisar effektivitet samt vilka effekter det har pÄ verksamheten. I och med att ideella föreningar till skillnad frÄn företag inte har ett vinstdrivande syfte sÄ kan sÄledes inte effektivitet mÀtas pÄ samma sÀtt som i den privata sektorn. I denna uppsats studeras ett fall, en kristen församling, för att fÄ en inblick i hur en ideell förening mÀter effektivitet och redovisar den.Denna uppsats utförs genom en fallstudie av bÄde kvalitativ och kvantitativ karraktÀr. Författarna har besökt församlingen och genomfört en enkÀtundersökning av medlemmarna och deras attityder kring effektivitet och hur den redovisas till medlemmarna. Vidare har författarna intervjuat styrelsemedlemmar för att fÄ en djupare inblick i Àmnet.Vad som skiljer ideella föreningar frÄn vinstdrivande organisationer Àr att de har ett icke-ekonomiskt syfte och att de bedrivs mestadels pÄ frivillig basis.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare bemöter icke önskvÀrda beteenden hos lÄgstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normövertrÀdelser och dÀrför fÄr fler tillsÀgelser Àn flickor. Detta Àr en pilotstudie som ocksÄ har som mÄl att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förstÄelse av klassrumsinteraktionen mellan lÀrare och elever. TvÄ metoder anvÀndes för att fÄ svar pÄ frÄgorna, först gjordes klassrumsobservationer i tvÄ klasser nÀr dessa Àgnade sig Ät enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de tvÄ undervisande lÀrarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna Àr lÀmpliga att anvÀnda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lÀrare.

Inom svensk landstingsverksamhet genomför man Ärligen ett stort antal IT- investeringsprojekt. DÄ ett IT-system skall utvecklas eller inköpas av ett landsting förestÄr ett investeringsbudgeteringsarbete. I de kalkyler landstingen upprÀttar vill de kunna bedöma icke-monetÀra nyttor av IT- system i ekonomiska termer. Dessa kan vara svÄra att identifiera och vÀrdera men Àr samtidigt av stor betydelse. Problemet Àr sÄledes hur man systematiskt finner icke-monetÀra nyttor för IT-investeringar? Detta examensarbete syftar till att förklara ett system för strukturerad identifiering av icke-monetÀra nyttovÀrden och beskriva dess anvÀndbarhet vid olika kategorier av IT-investeringar inom den svenska landstingsverksamheten.

Den traditionella ekonomistyrningen rÀcker inte lÀngre till för att nÄ lönsamhet i företag, varför ekonomistyrningen mÄste moderniseras. Det rÀcker inte med ett finansiellt fokus och organisationer bör inkludera icke finansiella mÄl i styrningen. Undersökningar som gjorts visar pÄ att det finns ett samband mellan företag som anvÀnder icke finansiella mÄl och ökad lönsamhet. Ett annat omrÄde som ocksÄ kan bidra till en ökad lönsamhet Àr företagskultur.Uppsatsen syftar till att skapa en bredare förstÄelse kring innebörden av begreppen företagskultur och icke finansiella mÄl men Àven begreppen vision och vÀrdegrund.En kvalitativ studie har genomförts. Empirin Àr insamlad genom Ätta kvalitativa intervjuer.

Denna studie undersöker förhÄllandet mellan aggressivitet och kamratstatus. Studien tittar pÄ tre aggressivitetsformer: fysisk, verbal och social, samt tvÄ kamratstatusvariabler: sociometrisk status och popularitet.Syftet med studien Àr att ÄskÄdliggöra huruvida det finns ett samband mellan popularitet och olika former av aggressivitet, och om det finns könsskillnader avseende detta samband.63 barn frÄn tre klasser i Ärskurs 4, pÄ tvÄ olika skolor, i tvÄ olika kommuner ingÄr i studien. Av dessa 63 barn Àr 25 flickor (39.7%) och 38 pojkar (60.3%). Studien ingÄr i ett större forskningsprojekt. MÄtt pÄ aggressivitet och popularitet har samlats in genom lÀrarskattningar och kamratskattningar.Resultaten visar att det finns samband mellan kamratstatusvariablerna och social respektive verbal aggressivitet, dock inte för fysisk aggressivitet.

Nikotin Àr vÀrldens tredje mest anvÀnda drog efter koffein och alkohol. Rökning utgör en av de absolut frÀmsta orsakerna till en för tidig död i hela vÀrlden. Minst 10 000 svenskar dör varje Är i förtid pÄ grund av rökning. Syftet med denna studie var att jÀmföra skillnaden i lungfunktion, muskelstyrka och arbetsförmÄga mellan rökare och icke-rökare. Till studien rekryterades totalt 20 frivilliga försökspersoner i Äldrarna 27-56 Är varav 10 var rökare och 10 icke-rökare.

Syftet med gÀllande examensarbete Àr att belysa vilken syn troende respektive icke troende elever har pÄ evolution. FrÀmst gÀller studien huruvida gymnasieelever i allmÀnhet ser den moderna mÀnniskan som ett resultat av genetiskt arv eller en yttre miljö. Datainsamlingen skedde genom strukturerade gruppdiskussioner som anses vara en kvalitativ undersökningsmetodik. Resultatet visade att troende och icke troende tycker det Àr lika viktigt att lÀra sig om evolution, men eleverna tycker det av olika anledningar. En vardagsförestÀllning om att enbart kulturellt arv spelar roll för utveckling av mÀnniskans beteende görs Àven gÀllande..

MigrÀn Àr en Äterkommande, anfallsvis huvudvÀrk som rÀknas till en av de 20 mest handikappande sjukdomarna i vÀrlden. Det Àr sjuksköterskans ansvar att frÀmja hÀlsan hos patienter med migrÀn genom att upplysa om sjukdomen och informera om vilka icke-farmakologiska metoder som kan verka mot migrÀn. Syftet med studien var att beskriva icke-farmakologiska metoder vid migrÀnanfall hos vuxna. Litteraturstudiens resultat baserades pÄ 13 vetenskapliga artiklar som genererade tre olika teman: akupunktur, kunskap kring utlösande faktorer samt livsstilsförÀndringar. Resultatet visade att akupunktur, kunskap och utbildning kring utlösande faktorer samt livsstilsförÀndringar Àr bra behandlingsalternativ i det hÀlsofrÀmjande arbetet vid migrÀn, dÄ metoderna visade pÄ signifikant minskning av migrÀnanfall.

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Syftet med den hÀr studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn tio pedagogers berÀttelser beskriva hur de bemöter barn och deras arbetssÀtt för att frÀmja samspel och kommunikation. Det Àr pedagoger frÄn förskoleklass till högstadiet som har intervjuats. Studien Àr ingen jÀmförande studie utan en beskrivning av olika förutsÀttningar för samspel och kommunikation bÄde inom sÀrskola,sÀrskilda undervisnings grupper och grundskola. Studien pÄvisar att trygghet, förebilder, reflektion och bra kommunikation mellan hem och skola Àr viktiga förutsÀttningar för utvecklande av ett bra samspel..

Sammanfattning Syftet med studien Àr att beskriva och analysera, samt bidra med ökad kunskap om, hur olika kommunikationsfaktorer inom en organisation kan frÀmja lÀrande. Mer precist Àr syftet att studera hur chef och medarbetare uppfattar vilka faktorer som pÄverkar digital och verbal kommunikation. Samt hur dessa faktorer kan pÄverka lÀrandet i organisationen. Studien Àr kvalitativ med en induktiv ingÄng och för att fÄ empiri har intervjuer utförts pÄ ett företag, med sÄvÀl chefer som medarbetare. Resultatet visar pÄ att följande faktorer visade sig ha betydelse för kommunikation i organisationen; kombination och alternativ av kommunikationskanal; tydlighet; ansvar; riktlinjer och socialt samspel.

Bakgrund:Beröring anvÀnds inom sjukvÄrden som komplement till olika behandlingar som exempelvis taktil massage. Vid beröring frisÀtts Àmnen i kroppen som gör att vi kÀnner vÀlbefinnande. Beröring Àr ocksÄ en viktig del i den icke-verbala kommunikationen.Syftet Àr att beskriva hur beröring som kommunikation pÄverkar vÄrdrelationen.Metod:Detta Àr en litteraturöversikt dÀr metoden innebar att kvalitativa artiklar söktes fram med sökord som touching, nursing och caring. Dessa analyserades genom att söka gemensamma nÀmnare och skapa teman. Totalt har tolv artiklar analyserats.Resultat:Till resultatet framkom fyra teman: Beröring som tröst, Beröring för att fördjupa relationen, Beröring som maktfaktor och Beröringens sexuella aspekter.Diskussion:Beröring Àr ett medel för att trösta samt skapa och upprÀtthÄlla vÄrdrelationen.