Syftet med denna studie Àr att uppmÀrksamma och belysa faktorer som kan möjliggöra samspel i trÀningsskolan, dÀr eleverna anvÀnder icke - verbal kommunikation. Vi har valt en kvalitativ ansats dÀr vi anvÀnt videoobservationer för att fÄnga samspel under lektionstid samt under raster. Som komplement till videoobservationerna har vi Àven anvÀnt stimulated recall med halvstrukturerad intervju som form. Resultatet visar att eleverna har förmÄga till samspel mellan varandra under raster. Samspelet bestÄr av att eleverna riktar blicken, sneglar, följer efter och nÀrmar sig varandra.

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndsk litteratur i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. Sex lÀromedel har undersökts för att se om och pÄ vilket sÀtt icke-vÀsterlÀndsk litteratur framstÀlls. DÀrtill har intervjuer med lÀrare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-vÀsterlÀndsk litteratur..

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt inom dagligvaruhandeln för att analysera vilka effekter icke-finansiell prestationsmÀtning har pÄ företagens ekonomistyrning. Metod: I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ ansats. Vi har intervjuat tre butikschefer för att fÄ en övergripande bild av företagens ekonomistyrning och anvÀndningen av icke-finansiella mÄtt. Resultat: Samtliga undersökta butiker anvÀnder sig av icke-finansiella mÄtt men i olika utstrÀckning och pÄ olika nivÄer. Dessa mÄtt hÀnförs till relationen gentemot kunder, medarbetare och miljö. De icke-finansiella mÄtten har fÄtt ett allt större utrymme inom butikerna under de senaste Ären. I samband med införandet av icke-finansiella mÄtt uppstÄr ökat fokus inom det omrÄde mÄtten avser.

Den hÀr studien syftar till att ge exempel pÄ hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lÀrare och elever i sÀrskolan som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vÄr dagliga kommunikation och det Àr emotionerna som ger vÄra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta omrÄde har ofta fokus pÄ samspel mellan elever/barn och lÀrare/vuxna och visar att lÀrarna inte alltid Àr medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte Àr verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv dÀr kommunikation och sprÄkanvÀnding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestÄtt av videoinspelningar av tvÄ elever och tre lÀrare som har granskats och analyserats utifrÄn hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Sammanfattning:En patient som genomgÄtt ett kirurgiskt ingrepp kan uppleva postoperativ smÀrta. Oavsett graden av smÀrta kan det vara svÄrt för sjuksköterskan att göra en korrekt bedömning.Syfte: Syftet med vÄr systematiska litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan bedömer patientens postoperativa smÀrta. Metod: Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl, Cochrane, Elin@Kalmar, PubMed och Psychinfo. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt i bedömningen av postoperativ smÀrta hos patienten. Tecken hos patienten sÄsom verbal kommunikation, icke-verbala-, och vitala tecken samt anvÀndning av smÀrtskattningsinstrument sÄsom VAS (Visuell Analog Skala) var vanligt förekommande sÀtt att bedöma patientens postoperativa smÀrta.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Syftet med studien var att söka ökad kunskap och förstÄelse för vad som sker i samspel mellan hÀst och mÀnniska. Syftet var ocksÄ att belysa hur detta samspel kan ha en inverkan pÄ psykosocial ohÀlsa genom att intervjua flickor med egen erfarenhet av fenomenet. För att uppfylla syftet stÀlldes följande frÄgor: Vad innebÀr samspel med en hÀst? Hur erfar flickorna samspelet mellan sig och hÀsten? Vilken betydelse upplever flickorna att samspelet haft/har för deras psykosociala ohÀlsa? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer med flickor utifrÄn en temainriktad intervjuguide. Resultatet analyserades med hjÀlp av tre olika teorier inom psykodynamiskt perspektiv - objektrelationsteorin, anknytningsteorin och sjÀlvpsykologin ? samt med hjÀlp av systemteoretiskt perspektiv.

SAMMANFATTNINGIntroduktionKommunikationen i ett vÄrdteam har stor betydelse för samarbetet kring en skadad patient. NÀr kommunikationen brister kan det leda till sÀmre omhÀndertagande av en traumapatient. Ledaren för teamet har en betydande roll för teamarbetet. PÄ Försvarsmedicincentrum i Göteborg trÀnas teamen med medicinsk simulering med fokus pÄ teamarbete.SyfteSyftet var att undersöka hur kommunikationen erfors och pÄverkade samarbetet inom teamet under en medicinsk simuleringsövning.MetodFokusgruppintervjuer genomfördes av teamen efter en övning i medicinsk fullskalesimulering. FrÄgorna var semistrukturerade.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en vÀrdegrund som skulle gÀlla för skolans verksamhet. VÀrdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rÀttigheter och studiemiljö Àr. UtifrÄn denna bakgrund Àr det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall vÀrdegrunden fÄr det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna gÄr det att se i vilken grad de lever upp till den vÀrdegrund de Àr satta att förmedla. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats pÄ hur vÀrderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lÀr?Resultatet visar en i mÄnga delar god överensstÀmmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Det finns mÄnga olika typer av smÀrta och smÀrta Àr en subjektiv upplevelse, men det Àr upp till varje sjuksköterska att göra sin egen bedömning, oavsett om patienten kan beskriva smÀrtan eller inte. Studiens syfte var att ta reda pÄ hur intensivvÄrdssjuksköterskor gjorde sin bedömning pÄ smÀrta hos icke - verbala, intuberade patienter, om de anvÀnde nÄgon smÀrtskala och Àven försöka ta reda pÄ om arbetslivserfarenhet och/eller utbildning gjorde skillnad pÄ sjuksköterskornas bedömning. Vald metod blev en deskriptiv och jÀmförande tvÀrsnittsstudie. En grupp intensivvÄrdssjuksköterskor (N = 60, svarsfrekvens 63 %) vid en thoraxintensivvÄrdsavdelning i Sverige besvarade ett frÄgeformulÀr som innehöll bÄde pÄstÄenden och frÄgor med öppna svar. BÄde vitala tecken och patientens beteende var en del av observationerna för att avgöra om patienten hade smÀrta.

Bakgrund: Stress Àr nÄgot vi lever med varje dag, hela tiden. Denna stress hjÀlper oss att prestera i de situationer vi stÀlls inför. Stress kan i lÀngden Àven ha en negativ inverkan i form av utbrÀndhet och sÀnkt livskvalitet. För att minska den negativa stressen Àr det viktigt med en god kommunikation pÄ arbetsplatsen och ett gott förhÄllande till konflikter. Felhanterad stress kan ocksÄ ha en negativ inverkan pÄ det kvalitetsarbete som sker pÄ restaurangen, vilket pÄverkar den slutgiltiga upplevelsen för gÀsten.Syfte: Detta arbete Àr en fallstudie med syftet att undersöka hur kommunikation och kvalitetsarbete pÄ en vÀstsvensk restaurang kan förÀndras mellan lugna och stressiga arbetssituationer.Metod: De metoder som har anvÀnts i denna studie Àr av kvalitativ typ.

Bakgrund: TelefonrÄdgivning Àr en vÄrdinsats vars innehÄll har blivit allt mer utökad och det krÀvs en högre kompetens för sjuksköterskor som arbetar med det. Sjuksköterskan mÄste kunna tolka och bedöma icke-verbal kommunikation samt lyssna aktivt. Kommunikationen mellan den vÄrdsökande och sjuksköterskan har en central betydelse, för att sjuksköterskan ska kunna bilda sig en uppfattning om symtomen och göra korrekta bedömningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa vÄrdrelationen vid telefonrÄdgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med totalt Ätta vetenskapliga artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskningen, varav sju kvalitativa och en kvantitativ.

Örlogsfartygens utveckling gĂ„r emot smygteknik, d.v.s. reducerade signaturer. Ett led i dettaĂ€r att spaningssensorer för luftspaning idag kan göras passiva. Smygfartyg utrustade medpassiv luftspaningssensor behöver en icke-röjande kommunikation mellan fartyg för att kunnaöverföra mĂ„ldata, utan att den upptĂ€cks s.k. ?tyst? kommunikation.Uppsatsen tar fram ett antal krav som stĂ€lls pĂ„ den ?tysta? kommunikationen mellan korvetteri ett luftförsvar av ett skyddsföremĂ„l (ett annat fartyg).

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.