Sökresultat:
865 Uppsatser om Lärares fackliga avtal - Sida 7 av 58
Den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen - Regleringskonflikter mellan aktiebolagsr?tten och aktie?garavtal
Uppsatsen unders?ker hur den aktiebolagsr?ttsliga separationsprincipen p?verkar konflikter mellan aktiebolagslagen och aktie?garavtal, s?rskilt i privata bolag d?r alla aktie?gare ?r bundna av samma avtal. Separationsprincipen inneb?r att avtal mellan aktie?gare inte kan f? bolagsr?ttslig verkan utan st?d i lagen, vilket s?kerst?ller bolagsorganens autonomi. Men i praktiken anv?nds aktie?garavtal f?r att reglera relationer mellan ?gare och hantera fr?gor som aktiebolagslagen inte t?cker.
L?rar-f?r?ldrarelationen ur ett l?rarperspektiv En kvalitativ studie om samh?llskunskapsl?rares uppfattningar om relationen till f?r?ldrar p? mellan- och h?gstadiet i socioekonomiskt utsatta omr?den
L?rare f?rv?ntas ha en god samverkan med f?r?ldrar. Forskningen st?djer id?n om en god
l?rar-f?r?ldrarelation, d? den gynnar barnens utveckling i skolan. Denna studie lyfter l?rarnas
perspektiv p? relationen utifr?n olika principer p? hur relationen b?r se ut.
Fri rörlighet för tjÀnster inom EU - Social dumping eller en harmonsierad arbetsmarknad?
Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare grÀnser för medborgare inom EU och ocksÄ ett flertal Àndringar i den svenska regleringen. Den hÀr uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjÀnster inom EU, med fokus pÄ EG-rÀtten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrÀtten pÄverkas av den fria rörligheten för tjÀnster. I uppsatsen utreder jag gÀllande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, lex Britannia och jag har ocksÄ koncentrerat mig pÄ förslaget till tjÀnstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. NÀra knutet till den fria rörligheten för tjÀnster Àr begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har vÀckt mycket uppmÀrksamhet under det senaste Äret pÄ grund av en konflikt gÀllande stridsÄtgÀrder, mellan utlÀndsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk lagreglering bryter mot det grundlÀggande förbudet mot diskriminering pÄ grund av nationalitet.
Arbetstagarnas sjunkande organisationsgrad och den svenska modellen. En frÄga om lagstiftningens legitimitet och alternativa lösningar.
Arbetstagarnas organisationsgrad inom den fackliga verksamheten har generellt sett minskat de senaste Ären. Samtidigt bygger den svenska lagstiftningen pÄ en tanke om att arbetstagare ska organisera sig i hög grad. Detta leder till frÄgan om den svenska lagstiftningen Àr legitim, samt om det finns nÄgra alternativa lösningar..
En idealisk lÀrarroll : En didaktisk jÀmförande analys mellan lÀrarollens representation i film och facklig tidskrift under Ären 1944, 1968, 1995 och 2006
Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske lÀraren representeras i de fyra svenska filmerna: Hets (1944), Ole dole doff, (1968), Lust och fÀgring stor (1995) och Vikarien (2006). Senare har vi genomfört en jÀmförande analys med hur den stereotypiske lÀraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrÄn samma tid: Svensk LÀrartidning, Svensk Skoltidning och SkolvÀrlden. I vÄr jÀmförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi ocksÄ skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktÀr som tidsenligt inte stÀmde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden sÄg pÄ lÀrande, samt hur en lÀrare skall vara. VÄr önskan Àr att lÀrare och lÀrarstudenter skall kunna anvÀnda denna analys för att ifrÄgasÀtta samt fundera kring sin egen lÀrarroll, och se likheter och skillnader i hur den idealiska lÀraren representeras dels inom filmens vÀrld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvÀrlden..
Avtal mellan driftsbolagdelÀgare : Àr de kompletta och behöver de vara det?
Inom jordbrukets primÀrproduktion pÄgÄr idag en utveckling, dÀr företagen blir allt större. En stor del av denna expansion sker inom nuvarande företagsstruktur. Ett allt vanligare sÀtt Àr dock att lantbrukare expanderar genom samverkan. Den mest lÄngtgÄende formen av samverkan Àr nÀr lantbrukare bildar gemensamma driftsbolag. Detta innebÀr i mÄnga fall att flera tillgÄngar blir Àgda gemensamt samt att investeringar i varierande grad blir relationsspecifika.
Om nÀr avtal uppstÄr i en offentlig upphandling
Offentlig upphandling Àr allt vÀxande betydelse. FrÄn och med 1 Januari 2008 har en ny lag om offentlig upphandling trÀtt ikraft. Denna har en syster lag som reglerar upphandling inom försörjningssektorn. Den klassiska sektorn omfattar offentliga upphandlingar som upphandlande myndigheter gör gÀllande varor, tjÀnster och byggnadsentreprenader.Efter att en upphandlande myndighet har prövat anbuden ska de upplysa alla anbudssökande och anbudsgivare om utgÄngen. Detta sker genom ett tilldelningsbeslut, i vilket skÀlen för tilldelning stÄr att finna.
Flerspr?kiga m?jligheter i f?rskolan:
Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.
Informella reglers betydelse vid omfattande omstruktureringar: en studie av konsekvenserna för skolledarnas arbetsmiljö i Kalix och ĂvertorneĂ„
Det sker omfattande omstruktureringar i samhÀllet vilket har medfört att förhÄllandena i skolan ocksÄ pÄverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebÀr skolnedlÀggningar. Staten styr vÄrt handlande genom formella regler och pÄ arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lÄng tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhÀllet att reglera kommunernas sÀtt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.
Finansiell Bootstrapping i tillverknings-och serviceföretag
Den hÀr uppsatsen handlar om HTF:s och Sif:s arbete med jÀmstÀlldhet och mÄngfald. Hur de som fackförbund Àr förebilder med möjlighet att pÄverka samhÀllet. Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusvetenskapligt perspektiv undersöka och ge exempel pÄ hur förbunden arbetar med jÀmstÀlldhet och mÄngfald, internt mot de anstÀllda och externt mot medlemmar samt hur de hanterar sin roll som förebild. De frÄgor som jag stÀllt mig har varit följande; Vilka exempel pÄ skillnader finns det mellan retorik och praktik? Hur formuleras syftet med arbetet? Vad stÄr begreppen jÀmstÀlldhet och mÄngfald för, vilka attityder och instÀllningar finns? Vilka exempel pÄ olikheter finns det pÄ förbundens sÀtt att arbeta med frÄgor om jÀmstÀlldhet och mÄngfald? Uppsatsen Àr uppbyggd kring tanken om att organisationen och dess medlemmar interagerar och Äterskapar tankar om genus och mÄngfald.
Avtalsvillkor i konsumentförhÄllanden - sÀrskilt elektroniska avtal pÄ internet
Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.
SamgÄende i facklig organisation : Utvecklingsprojekt som lÀrande verksamhet
Bakgrunden till uppsatsen Àr att nÄgra fackliga sektioner har valt att gÄ samman i fÀrre enheter. Projektledningen, som kommer frÄn den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt dÀr de förtroendevalda under ett halvÄrs tid trÀffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men nÄgot hÀnder nÀr sektioner gÄr samman och det Àr intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förÀndringsprocessen. Syftet Àr att utöka kunskapen om vad som hÀnder ur ett lÀrande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförÀndring.
Medarbetarsamtal : en kvalitativ studie av ett antal anstÀlldas förestÀllningar pÄ ett större industirföretag
I denna studie undersöks vilka förestÀllningar om medarbetarsamtal som finns hos ett antalanstÀllda pÄ ett större industriföretag. Avsikten Àr att ta reda pÄ om det förekommer skillnaderi förestÀllningarna om medarbetarsamtal mellan chef och medarbetare. Uppsatsen innehÄllertvÄ delar, dels en avgrÀnsad textanalys av företagets interndokument och av fackliga avtalkring kompetensutveckling och medarbetarsamtal, dels ett antal intervjuer inom ett större industriföretag.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har i studien anvÀnts den kvalitativa intervjun som metodoch intervjuerna har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Den empiriska undersökning baseraspÄ intervjuer med ett antal anstÀllda pÄ ett företaget.Resultaten av vÄr studie visar att medarbetarsamtal framstÄr som en möjlighet för utvecklingav sÄ vÀl individ, chef som organisation. Det finns höga ambitioner angÄende medarbetarsamtali bÄde kollektivavtal och interndokument, men vi finner att teorin stÄr en bit ifrÄn hurdet praktiskt fungerar pÄ arbetsplatsen.
Optimal avtalslĂ€ngd - Ăr utvecklingstrenden med lĂ€ngre avtal ogynnsam för svenska företag vid inhemska affĂ€rer?
Bland svenska advokater förs idag en diskussion om effekten av en befintlig trend som innebÀr att avtalen har blivit lÀngre de senaste Ären. Vissa advokater anser att avtalen idag har blivit onödigt lÄnga, vilket Àr ogynnsamt för svenska företag, medan andra anser att det Àr bÀttre med dagens lÀngre avtal och att svenska företag dÀrmed endast gynnas av trenden. Den hÀr uppsatsen syftar till att utreda vilken av dessa tvÄ stÄndpunkter som ligger nÀrmast sanningen. För att kunna avgöra vilken stÄndpunkt som har rÀtt krÀvs att man kan faststÀlla om trenden innebÀr ett steg mot optimal avtalslÀngd eller ett steg ifrÄn. Enligt ekonomisk teori har nÀmligen varje avtal som upprÀttas en optimal avtalslÀngd eftersom det kostar pengar att upprÀtta avtal, dvs.
"N?r han skriker ?r det jobbigt f?r alla". - En kvalitativ studie som beskriver nio f?rskoll?rares uppfattningar av tydligg?rande pedagogik som ett inkluderingsverktyg i f?rskolans l?rmilj? utomhus
Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska
ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik
som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan
forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av
tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur
f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat
dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.