Sökresultat:
865 Uppsatser om Lärares fackliga avtal - Sida 27 av 58
New Public Management : En förÀndring av offentlig sektors resursanvÀndning
Kritik har riktats mot hur landstingen anvÀnder sina resurser. Kritiken har gjort att landstingen pressats till att förÀndra sin styrning. Studien undersöker utifrÄn ett New Public Management perspektiv vilka ÄtgÀrder landstingen har vidtagit gÀllande vÄrdens inköpsprocess för att möta de ökade kraven. Studien sammanlÀnkar teorier om stordriftsfördelar med New Public Management för att undersöka om landstingets resursanvÀndning kan pÄverkas genom gemensam upphandling. Den empiriska studien bygger pÄ intervjuer frÄn tvÄ olika landsting.
MolntjÀnster och molnleverantörer : En uppsats om leverantörsinlÄsningar
Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda molntjÀnster och molnmarknaden har vÀxt fort de senaste Ären. Men nÀr molnleverantörsmarknaden Àr sÄ pass konkurrens utsatt Àr det inte lÀtt att vÀlja vem man vill vÀnda sig till, och det finns ofta anledningar till att vilja byta leverantör. Det finns mÄnga saker som kan lÄsa in en kund hos en leverantör, ofta pÄ grund av att det skulle bli alldeles för dyrt att flytta, kanske för att ditt system inte Àr kompatibelt med nÄgon annan leverantör, eller för att ett avtal hindrar dig frÄn att flytta delar av systemet. Detta Àr vad man brukar kalla för leverantörsinlÄsningar (vendor lock-ins). MÄnga vill idag flytta system till molnet, men fÄ Àr tillrÀckligt kunniga i vad det innebÀr och vad som kommer krÀvas frÄn kunden.
Pedagoger pÄ lika villkor?-förskollÀrare/fritidspedagog en pysslande resurs
I den nya lĂ€rarutbildningen jĂ€mstĂ€lls förskollĂ€rare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareĂ„rlĂ€rare. De kallas alla för lĂ€rare och har lika lĂ„ng utbildning och jĂ€mbördig status. Ser det ut sĂ„ pĂ„ fĂ€ltet? Ăr vi pedagoger pĂ„ lika villkor eller Ă€r förskollĂ€rare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? VĂ„rt syfte Ă€r att skapa kunskap om förskollĂ€rarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareĂ„rlĂ€rares syn pĂ„ samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser Ă€ven att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jĂ€mfört med hur den ser ut idag.
Internationella förhandlingar vid industriella inköp
Allteftersom internationell handel vÀxer i förhÄllande till inhemsk, ökar ocksÄ frekvensen av affÀrsförhandlingar mellan mÀnniskor frÄn olika lÀnder och kulturer. Det unika med internationella affÀrsförhandlingar Àr inverkan av kulturskillnader pÄ bÄde förhandlarna och genomförandet av förhandlingarna. Uppsatsens syfte var att beskriva internationella förhandlingar vid inköp av industriella produkter. Att beskriva den internationella förhandlingsprocessen och nationalkulturens pÄverkan pÄ den var de forskningsfrÄgor som stÀlldes. För att besvara forskningsfrÄgorna gjorde vi en kvalitativ undersökning av tre fall, nÀmligen förhandlingar med franska, engelska och österrikiska motparter.
En studie av förÀndring och förÀndringsmotstÄnd i samband med sammanslagningen av AF Blekinge VÀst
problemdiskussion: FörmÄga till förÀndring och förnyelse Àr en viktig och nödvÀndig process för att organisationer skall upprÀtthÄlla sin lÄngsiktiga verksamhet. FörutsÀttningar för att en förÀndring ska lyckas implementeras hos berörda Àr att anstÀllda mÄste ses som subjekt och de mÄste kunna tillÄtas och vilja ha inflytande i förÀndringsarbetets alla steg dÀr information, förankring, kunskaper, tid och resurser Àr viktiga instrument. I mÄnga organisationer saknas dessa förutsÀttningar vilket kan vara nÄgra av de bidragande orsakerna till att motstÄnd hos berörda uppstÄr vid ett förÀndringsarbete. syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgot motstÄnd hos berörd personal till LÀnsarbetsnÀmndens beslut om sammanslagning av arbetsförmedlingarna i Karlshamn,Sölvesborg och Olofström. Om det finns motstÄnd Àr tanken att ta reda pÄ hur detta motstÄnd ser ut.
Timeshare i allmÀnhet : OskÀligt i synnerhet
Det finns en stor grupp mÀnniskor i Sverige som lider i det tysta för att de har blivit utsatta för ett av Europas största bedrÀgerier. Deras sparkapital har gÄtt upp i rök och deras ekonomi har raserats pÄ grund av en enkel skraplott. Historien börjar med att paret, för det Àr ett par, Äker pÄ semester till Spanien, Portugal eller Grekland. NÀr de gÄr pÄ stranden kommer det fram en ung mÀnniska som pratar svenska eller skandinaviska och frÄgar om de vill vara med i en enkÀt om semestervanor. Solen skiner och vattnet Àr sÄ dÀr hÀrligt blÄtt, livet leker och det Àr klart att de vill svara pÄ nÄgra korta frÄgor.
Dissens och förklaringsmisstag inom avtalsrÀtten
VÄrt huvudsyfte med denna uppsats Àr att förklara dissens och förklaringsmisstag samt tolkningen av dessa. AvtalsrÀtten bygger pÄ olika principer och teorier som pÄverkar lagbestÀmmelser, normer och metoder. Ett av avtalsrÀttens svÄraste problem Àr bristande överensstÀmmelse mellan anbud och accept. NÀr dissens föreligger efter avtalsslutet, kan det knappast vara en praktisk lösning att tillÀmpa huvudprincipen att oren accept innebÀr avslag i förening med nytt anbud, eftersom avtalet dÄ inte kommit till stÄnd. Och nÀr ett förklaringsmisstag har begÄtts blir det nödvÀndigt att avgöra om den skall anses utgöra avtalsinnehÄllet eller vilken innebörd man skall lÀgga i förklaringen.
RĂ€ttsenlighet och ansvarstagande i de ensamkommande flyktingbarnens asylprocess
Tidigare i Är har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska fÄ den bÀsta möjliga hanteringen av sina Àrenden och för att lyfta pÄ trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsomrÄden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhÄllande till barnens rÀttigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att fÄ den bÀsta möjliga informationen har vi anvÀnt oss av den kvalitativa metoden.
En studie av förÀndring och förÀndringsmotstÄnd i samband med sammanslagningen av AF Blekinge VÀst
problemdiskussion:
FörmÄga till förÀndring och förnyelse Àr en viktig och nödvÀndig process för
att organisationer skall upprÀtthÄlla sin lÄngsiktiga verksamhet.
FörutsÀttningar för att en förÀndring ska lyckas implementeras hos berörda Àr
att anstÀllda mÄste ses som subjekt och de mÄste kunna tillÄtas och vilja ha
inflytande i förÀndringsarbetets alla steg dÀr information, förankring,
kunskaper, tid och resurser Àr viktiga instrument. I mÄnga organisationer
saknas dessa förutsÀttningar vilket kan vara nÄgra av de bidragande orsakerna
till att motstÄnd hos berörda uppstÄr vid ett förÀndringsarbete.
syfte:
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgot motstÄnd hos berörd
personal till LÀnsarbetsnÀmndens beslut om sammanslagning av
arbetsförmedlingarna i Karlshamn,Sölvesborg och Olofström. Om det finns
motstÄnd Àr tanken att ta reda pÄ hur detta motstÄnd ser ut. Syftet Àr Àven att
ur ett ledningsperspektiv undersöka hur motstÄnd allmÀnt uppfattas samt hur
eventuellt förÀndringsmotstÄnd hanteras/bemöts.
Metod:
För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag genomfört semistrukturerade intervjuer
med fackliga representanter, personal och ledning.
Slutsatser:
Sammanslagningen av AF Blekinge VÀst har mötts med entusiasm och positiv
instÀllning.
Direktkrav vid entreprenad : En jÀmförelse mellan tvÄ rÀttssystem
svensk rÀtt gÀller principen om avtalets subjektiva begrÀnsning som huvudregel, vilken innebÀr att ett avtal endast kan skapa rÀttigheter och skyldigheter för avtalsparterna. Det har dock gjorts vissa avsteg frÄn principen. I vissa specialregleringar har en part rÀtt att rikta direktkrav mot sin medkontrahents medkontrahent. Det har Àven gjorts avsteg frÄn principen i rÀttspraxis. HD anförde i Hamnkranfallet Är 1986 att undantag kan göras frÄn principen under vissa specifika förutsÀttningar.
Reglering av kunskapsflöde : Knowledge management inom produktionsföretag
I dagens industrisamhÀlle Àr tid en bristvara och för att snabbt lösa en komplex uppgift har konsultanvÀndning blivit allt vanligare. Samtidigt har företag farhÄgor att konsulter enbart tar företags kunskap och sprider vidare, kanske till en konkurrent. DÀrför reglerar företagen sin kunskap mot konsulterna. Denna studie har byggt pÄ att besvara hur denna reglering görs och vilken typ av kunskap som Àr kÀnslig och behöver regleras. En litteraturstudie och intervjuer har gjorts för att kunna besvara frÄgestÀllningarna.
Vem Àr David och vem Àr Goliat? : En kvalitativ innehÄllsanalys av tre svenska dagstidningars rapportering om den fackliga blockaden av en salladsbar i Göteborg
Studiens syfte Àr att beskriva hur en konflikt mellan en salladsbarsÀgare i Göteborgoch ett fackförbund framstÀlldes pÄ nyhetsplats i tidningarna Aftonbladet, DagensNyheter och Göteborgs-Posten under tiden 5 december 2006 till 31 mars 2007.Fackförbundet satte salladsbaren i blockad den 5 november 2006 eftersom Àgaren inteville teckna kollektivavtal. Detta fick stor uppmÀrksamhet i media och flera högtuppsatta politiker uttalade sig om hÀndelsen. Konflikten liknades vid flera tillfÀllenvid den bibliska berÀttelsen om David och Goliat.För att undersöka hur tidningarna rapporterade och hur de olika aktörerna framstÀlldesgjorde vi en kvalitativ diskursanalys. VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr till exempelteorier om nyhetsframstÀllning och sprÄk.Vi kom efter vÄr undersökning fram till att de tre olika tidningarna rapporterade omkonflikten pÄ ett liknande sÀtt. I de flesta fall framstÀlldes salladsbarens Àgare SofiaAppelgren som David och facket som Goliat.
BlÀck som inte torkar - varför fÀrskvattenavtal inte kommer till stÄnd
FÀrskvatten förutspÄs i framtiden ? till följd av dess ökande knapphet ? ge upphov till mÄnga konflikter. DÄ vatten Àr en oersÀttlig resurs för sÄvÀl stat som individ Àr samarbete dock det vanligaste utfallet av knappheten idag. Denna studie Àmnar undersöka det ovanligare utfallet (konflikt) och besvara frÄgestÀllningen: »varför har inte stabila avtal som reglerar hur vissa internationella vattendrag fÄr nyttjas kommit till stÄnd?».
KonkurrensbegrÀnsande avtalsvillkor : MotorfordonsförsÀkring - en skyddad verkstad
NÀringsfrihet Àr ett grundlÀggande villkor i ett marknadsekonomiskt system. Att utan restriktioner helt fritt fÄ agera pÄ en marknad resulterar dock ofta i en ineffektiv fördelning av samhÀllsresurser. PÄ grund av detta har merparten av alla lÀnder med en marknadsekonomi utarbetat konkurrensrÀttsliga system. I Sverige har vi Konkurrenslagen (2008:579, KL) vilken i stor utstrÀckning bygger pÄ EUF-fördragets artikel 101 och 102. I 2 kap. 1§ KL framgÄr att det Àr förbjudet för företag att tillsammans med andra företag upprÀtta avtal, som hindrar, begrÀnsar eller snedvrider konkurrensen pÄ en marknad.
Bakomliggande faktorer till vertikal integration mellan dagligvaruhandeln och kött- och charkindustrin : en fallstudie av tvÄ företag i vardera bransch
Tre stora handelsblock dominerar idag den svenska dagligvaruhandeln. För mÄnga av leverantörerna stÄr samhandeln med dessa kedjor för en stor del av omsÀttningen. RÄdande förutsÀttningar framkallar en sÄrbarhet hos leverantörerna, eftersom de oftast Àr beroende av ett fÄtal större kunder. Ogynnsamma marknadsförhÄllanden har tvingat mÄnga svenska kött- och charkföretag att upphöra eller fusionera. För handelns del skapar denna struktur begrÀnsade valmöjligheter.