Vid ortopedavdelning 3A och 3B inom lÀnsverksamhet ortopedi Landstinget i VÀrmland har ett projekt startats för att förÀndra organisation och arbetssÀtt utifrÄn sÄ kallade patientnÀrmre vÄrd. Detta Àr en arbetsmodell som bygger pÄ att vÄrden skall ske i nÀra anslutning till patienterna och en förutsÀttning Àr att selektera bort sÄ mycket vÄrdadministration som möjligt frÄn sjuksköterskornas praktiska arbete. Syftet med studien, som Àr en del i ett större projekt, var att beskriva nulÀget vid ortopedavdelningarna 3A och 3B före införandet av arbetsmodellen patientnÀrmre vÄrd. EnkÀter delades ut till patienter och medarbetare dÀr de viktigaste frÄgeomrÄdena var vÄrdkvalitet, hÀlsoindex, arbetsklimat och delaktighet. Undersökningsgruppen bestod av 130 patienter (96% svarsfrekvens) och 64 medarbetare (94% svarsfrekvens).

SammanfattningSyfte: Uppsatsens syfte a?r att underso?ka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet pa?verkar la?randet i organisationer. Med hja?lp av va?ra fra?gesta?llningar som bero?r la?rande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, a?mnar vi ta reda pa? huruvida dessa har en inverkan pa? la?rande i organisationerna.Metod: Uppsatsen bygger pa? empiri besta?ende av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer fra?n fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifra?n va?ra teoretiska utga?ngspunkter och tidigare forskning inom omra?det.Resultat: I va?r studie har de tillfra?gade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det a?r ett viktigt verktyg fo?r att fra?mja sa?va?l medarbetarnas, som organisationernas la?rande.

Syftet med denna studie var att beskriva seniora mammors upplevelse av att förlora ett vuxet barn i samband med cancersjukdom. Fem mammor intervjuades om deras upplevelse av sjukdomstiden och tiden efter dödsfallet. Barnens Älder vid dödsfallen varierade mellan 31 och 48 Är. En explorativ och beskrivande analysmetod, med inspiration frÄn Glaser och Strauss grounded theory, har anvÀnts. KÀrnkategori som framtrÀdde ur materialet var en oplanerad tidsresa, bÄde bakÄt och framÄt i tiden, mot ett frÀmmande mÄl med ett behov av ressÀllskap och guide.

Syftet med studien var att utifr?n ett r?ttssociologiskt perspektiv och ett klassperspektiv unders?ka hur tingsr?tten i v?rdnadstvister f?rh?ller sig till uppgifter om fysiskt v?ld inom familjen vid bed?mningen om v?rdnad. Empirin bestod av 39 domar fr?n samtliga tingsr?tter i Stockholms l?n under en halv?rsperiod i vilka 49 f?r?ldrar uttalat sig om att den andra f?r?ldern ut?vat v?ld mot n?gon i familjen. Materialet bearbetades och analyserades med en kombinerad kvantitativ och kvalitativ metod.

Banksektorn Àr en av flera tjÀnstesektorer vars företag Àr uppdelade i olika enheter dÀr de sköter sin enhet sjÀlv samtidigt som de delar pÄ gemensamma resurser. Trots det, Àr de relativt oberoende av varandra, dock Àr samarbetet dÀremellan oundvikligt. Samarbete och konkurrens Àr möjlig att kombineras i ett och samma förhÄllande, det sÄ kallade begreppet co-opetition. Ett samtidigt samarbete och konkurrens kan ge upphov till negativa effekter inom företag, sÄ som intern oenighet mellan enheter. Ifall de olika egenintressena Àr i konflikt med varandra kan det leda till att enheter tÀvlar mot varandra istÀllet för med varandra, vilket pÄverkar balansen dÀremellan.

Dublinförordningen Àr en överstatlig EU-lag som reglerar asylansökningsprocessen inom unionen och grundar sig pÄ principen om första land. Under uppsatsperioden publicerade EU-domstolen generaladvokat Pedro Cruz Villalóns Förslag till avgörande, som föresprÄkar en mildare behandling av gruppen ensamkommande flyktingbarn som tar hÀnsyn till begreppet barnets bÀsta. Uppsatsens syfte Àr att problematiserar förhÄllandet mellan EU:s Dublinförordning och ensamkommande flyktingbarn. Genom en diskursteoretisk analys av Cruz Villalóns förslag har tvÄ övergripande diskurser identifierats, dessa kallas i analysen för förstalandsföresprÄkarna respektive sistalandsföresprÄkarna. Diskurserna som Äterfinns i förslaget speglar tvÄ alternativa sÀtt att se pÄ ensamkommande flyktingbarn inom EU:s asyl- och flyktingpolitik.

Undersökningen belyser frÄgan om hur man som lÀrare i grundskolans tidigare Är, kan hantera konflikter i klassrummet med perspektiven förebyggande, genomförande och uppföljning och med kopplingar till lÀrarens personliga verktyg, styrdokument samt arbetsmetoder i skolan. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare fördelat lika pÄ tre skolor, dÀr avsikten inte har varit att jÀmföra skolor, utan att finna exempel pÄ hur man som lÀrare gÄr tillvÀga och vad för stöd man finner pÄ sin skola. Huvuddrag i den samlade slutsatsen av undersökningen Àr att lÀrare verkar arbeta i stor utstrÀckning med förebyggande konflikthantering genom vÀrdegrundsarbete i olika former som veckosamtal, temadagar och temaveckor ? ofta med koppling till likabehandlingsplanen. De metoder som finns etablerade pÄ skolorna (SET, Olweusprogrammet, KOMET) anvÀnds enligt lÀrarna i huvudsak som förebyggande aktiviteter i grupper genom samtal och övningar. I direkta konflikthanteringar nÀmner lÀrarna att de arbetar utifrÄn sina erfarenheter, Àven om man har nÄgon metod pÄ skolan, d.v.s. att man lÀr sig konflikthantering genom erfarenhet.

Den hÀr kandidatuppsatsen syftar till att fÄ en djupare förstÄelse av hur grÀnslöst arbete upplevs och hanteras av individer som arbetar som konsulter. Det centrala i studien Àr att studera de krav grÀnslöst arbete medför och hur flexibiliteten upplevs och hanteras, ur ett individperspektiv. Studien ska Àven bidra till förstÄelse för avregleringen av arbetets tid och rum och hur det i sin tur pÄverkar individen att sjÀlv sÀtta grÀnser för nÀr, var och hur arbetet ska utföras.En kvalitativ studie genomfördes under vÄren 2014 med fem konsulter stationerade i en större svensk stad. DÄ jag sedan tidigare kÀnde till konsulterna samt företaget dÀr de Àr anstÀllda har jag valt att avidentifiera namn pÄ respondenterna och företaget. För att nÄ det djup av förstÄelse studien syftar till valde jag att genomföra samtalsintervjuer dÀr fyra huvudteman belystes.

Konflikt betyder sammanstötning eller krock och syftar dÄ till exempel till krock mellan förvÀntningar, vÀrderingar, mÄl eller behov. I Sverige Àr kommuner de som ger mest pengar Ät idrottsföreningar, som ocksÄ Àr den största verksamheten som bedrivs i samhÀllet med över tre miljoner medlemmar. Trots att idrottsverksamheten Àr sÄ stor i dagens samhÀllse blir inte bara vuxna utan Àven barn mer stillasittande. Stillasittandet pÄverkar framförallt den fysiska hÀlsan negativt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns en intressekonflikt mellan kommunen och idrottsföreningarnas syn pÄ barn och ungdomars deltagande i idrottsföreningar.

NÀr Darwin lade fram sin teori 1859 mötte den mycket motstÄnd. Han hade vÀnt upp och ned pÄ den tidigare uppfattningen om att mÀnniskan hade skapats, liksom hela universum. Det naturliga urvalet, som var den frÀmsta förklaringen till mÀnniskans och djurens ursprung, försökte bortförklaras. PÄ samma sÀtt har DarwinanhÀngare förkastat tanken om att Gud skulle ha skapat allt. Det naturliga urvalet lÀmnar helt enkelt ingen plats Ät en skapande kraft ? den behövs inte eftersom naturen klarar det sjÀlv om den bara fÄr nÄgra försök pÄ sig och tillrÀckligt lÄng tid.Finns det dÄ nÄgon möjlighet för dessa tvÄ att samexistera? I detta arbete har de bÄda jÀmförts och olika forskares resultat har tagits i beaktande för att slutligen komma fram till ett svar.

Amsterdamfördraget som trÀdde i kraft 1999 hade bland annat som mÄl att, med unionens svagaagerande pÄ Balkan i minnet, reformera och utveckla den gemensamma utrikes- och sÀkerhetspolitikenskapad sex Är tidigare genom Maastrichtfördraget. Denna uppsats syftar till att analysera de förÀndringarsom skedde i EU:s aktörskapacitet inom den andra pelaren i samband med Amsterdamfördraget samtpÄvisa dessa förÀndringar i unionens konkreta arbete i ett fall. För detta ÀndamÄl anvÀnds en modell avGunnar Sjöstedt framtagen för vÀrdering av unionen utifrÄn dess strukturella förutsÀttningar. Detempiriska materialet utgörs till stor del av unionens officiella dokument och fördragstexter men Àven föromrÄdet relevant litteratur har anvÀnts.Analysen visar pÄ den grundproblematik som rÄder inom omrÄdet i form av en intressekonflikt mellangemensamt agerande och medlemslÀndernas inflytande över förd politik. Uppsatsen lyfter fram tvÄförÀndringar som trots denna konflikt stÀrkt unionens förutsÀttningar att agera pÄ det internationellaplanet.

Uppsatsen syfte var att jÀmföra hur svenska och brittiska mödrar beskrev fenomenet skuld.Undersökningen Àr en fenomenologisk studie som bygger pÄ ostrukturerade intervjuer dÀr huvudfrÄgan löd; ?Can you describe a situation in which you have experienced feelings of guilt??.MÄlgruppen var brittiska arbetande mödrar som var sambo eller gifta med barnets/barnens far.Resultatet av de brittiska kvinnornas intervjuer kom sedan att jÀmföras med en svensk fenomenologisk studie (av Elvin-Nowak, 1999) pÄ samma Àmne. Detta för att undersöka om det fanns skillnader i sÀtten skuld beskrevs av mödrarna i de bÄda lÀnderna. I bÄda studier anvÀndes EPP-metoden för fenomenologiskt behandling av insamlade data.Resultatet indikerade att det fanns bÄde likheter och skillnader i hur skuld beskrevs av kvinnorna i de tvÄ lÀnderna.Studien visade att kvinnorna i Sverige och Storbritannien beskrev skuldkÀnslor pÄ liknande vis dÄ det kom till skuld rörande egna behov, skuldkÀnslor i relation till andra samt dÄ de bröt mot sina principer eller förestÀllningen om sig sjÀlv.En viktig skillnad tycktes vara hur de brittiska kvinnornas skuld sÄ tydligt kunde kopplas till valet att arbeta utanför hemmet, vilket de svenska kvinnorna inte rapporterade.De svenska kvinnorna verkade uppleva ambiguitet och konflikt kring sina antagna roller, detta kunde enligt författaren inte skönjas i de brittiska kvinnornas skuldberÀttelser.Kulturella faktorer som könsroller i samhÀllet, jÀmstÀlldhet och sociala policys kom till stor del att inverka pÄ vad kvinnorna kÀnde skuld inför..

Denna uppsats undersöker hur politiska konflikter varugörs till turism via texter pÄ Internet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur en plats som prÀglats av en politisk konflikt i modern tid anvÀnder sitt historiearv i turistisk marknadsföring. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ textanalys pÄ fyra utvalda hemsidor pÄ Internet, varav samtliga av dessa aktörer Àr frÄn Bosnien & Hercegovina och har ett huvudfokus pÄ staden Mostar. Uppsatsen har vidare tvÄ frÄgestÀllningar. Den första lÀgger vikt pÄ att besvara vilken typ av information eller tema som dominerar vardera undersökt hemsida.

I vÄr studie har vi fokuserat pÄ ett arbetslag i en förskoleklass. VÄrt syfte Àr att uppmÀrksamma pedagogernas sÀtt att beskriva och förstÄ konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förstÄelse ses som utgÄngspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lÀrande. I vÄr studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrÄn. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar stÀller krav pÄ den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begrÀnsad vÀgledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundlÀggande definitioner av intÀkter prÀglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte Àr att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intÀktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet Àr att belysa problemomrÄden kring intÀktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intÀktsredovisningsrekommendationerna och förslaget frÄn konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen dÄ de utgör en bransch med frekvent anvÀndning av sammansatta avtal.