Den tÀtortsnÀra skogen har stor betydelse för mÀnniskorna i dess nÀromrÄde. Eftersom UmeÄ har som mÄl att expandera till 200 000 invÄnare Är 2020 kommer trycket pÄ de tÀtortsnÀra skogarna att öka. Med ökat tryck kommer ofta ökade konflikter, eftersom mÄnga intresseomrÄden ska samsas. Den hÀr studien fokuserar pÄ grupperna skidÄkare och hundÀgare i det tÀtortsnÀra skogsomrÄdet Stadsliden i UmeÄ. Hur relationen ser ut mellan dem och om det förkommer nÄgon friktion eller konflikt mellan grupperna.

Studien har sin utgĂ„ngspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt med en kvalitativ undersökningsansats dĂ€r elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga Ă€r verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom Ă€mnet. Valet av intervju ligger till grund för att fĂ„ en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter Ă€r komplext och en konflikt sĂ€llan Ă€r den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig pĂ„ framgĂ„ngsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs Ă€ven för forskning som visar vad en omvĂ€nd situation kan ge för utfall.

Relevansen av genus inom utvecklingsdiskursen Àr nÄgot som envist pÄpekats sedan en lÄng tid tillbaka. Idag betraktas jÀmstÀlldhet som en av de högst prioriterade mÄlsÀttningarna för vÀsterlÀndska bistÄndsgivare och redan 1995 fastslog OECD att jÀmstÀlldhet var en huvudsaklig förutsÀttning för all utveckling.I denna uppsats granskas de policys avseende jÀmstÀlldhet sÄsom de föreskrivs i OECDs officiella uttalanden. UtifrÄn dessa stadgor identifieras de diskursiva antaganden och underliggande uppfattningar om jÀmstÀlldhet genom diskurs- och textanalys. Det Àr i första hand sÀttet som ojÀmstÀlldhet representeras som ett politiskt problem som Àr av intresse inom denna studie. SÀrskild uppmÀrksamhet Àgnas dÀrför till sÀttet som policyföreskrifterna medverkar i konstituerandet av problemstÀllningarna som de avser adressera.

VÄr uppsats Àr en komparativ studie av Rwanda och Burundi. I fokus stÄr pÄ vilket sÀtt etnisk polarisering har skapats och lett till Äterkommande konflikter. Den övergripande frÄgestÀllningen lyder: Varför har Rwanda upplevt svÄrare konflikter Àn Burundi? Vad har de bÄda lÀnderna gemensamt och vad skiljer dem Ät? BÄda Rwanda och Burundi Àr rankade etniska system dÀr social klass och etnicitet sammanfaller vilket har lett till konflikternas speciella karaktÀr. Rankade system kan utvecklas Ät olika hÄll dess tvÄ lÀnder Àr goda exempel pÄ detta.I frÄga om polariseringen av etniska grupper visar vi att det Àr myter som har spelat stor roll.

Inledning:Det Àr vÀl fÄ mÀnniskor som har kunnat undgÄ att pÄ nÄgot sÀtt bli indragen i en konflikt. Framförallt gÀller nog detta mÀnniskor som dagligen arbetar i organiserat pÄ arbetsplatser, DÀr ska mÄnga viljor mötas och förenas till en helhet för att nÄ de aktuella organisationernas uppsatta mÄl. Under vÄr utbildning sÄ har det inte getts sÄ stort utrymmer för att reflektera över detta fenomen som just konflikter Àr. Detta vÀckte vÄrt intresse gÀllande konsultverksamhet inom Àmnet.Syfte:Syftet med denna undersökning Àr att studera hur nÄgra inhyrda konsulter beskriver sitt arbete med konflikthantering i organisationer.Metod:Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med Ätta stycken mÀn och kvinnor som alla jobbar med nÄgon form av konsultverksamhet betrÀffande konflikthantering. Det vi har grundat vÄr studie pÄ Àr fenomenologi.

I dagens samhÀlle Àr det viktigt att ha god social kompetens. I skolan Àr det lÀrarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa pÄ strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter Àr att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass dÀr det rÄder ett gott klimat kommer konflikttillfÀllena att bli fÀrre. Examensarbetet innehÄller intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med elever i Ären 1-7.

Ett anvÀndarcentrerat perspektiv i framtagandet av tryckt grafik Àr idag inte sjÀlvklart. Stolthet för sin teknik, intressen som stÄr i konflikt med varandra och dÄligt anpassade verktyg Àr de största anledningarna till det motstÄnd som vuxit fram hos grafiska designers att ta till sig anvÀndarcentreringen.Syftet med detta material Àr att utforska möjligheterna att lÄta utomstÄende anvÀndare vara aktivt involverade i designprocessen av tryckta symboler, i detta fall vÀdersymboler. Mentala modeller har, tillsammans med anvÀndarcentrerade tekniker frÄn interaktionsdesignsomrÄdet, anvÀnts som teoretiskt metodramverk i studien. Studien har genomförts i tre faser som innefattar uppbyggandet av ett symbolbibliotek inklusive inledande testning, klustring och vidare utgallring av symboler samt utvÀrdering avsymbolbiblioteket med fokus pÄ tillÀmpning.Resultatet visar att de anvÀndarcentrerade metoder som Àr etablerade inom interaktionsdesign med försiktighet ska föras över till informationsdesignsomrÄdet. Detta för att informationshanteringen ser olika ut inom de olika disciplinerna.

En mycket vanlig arbetsuppgift för mÄnga revisorer Àr att revidera, vilket gÄr ut pÄ att bedriva kontroll, granska och ge rÄdgivning i klientens nÀringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgÄng till företagets alla rÀkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn fÄr en djup insyn i företagets rörelse och Àven fÄr ta del av kÀnslig och hemlig information, som i fel hÀnder skulle kunna skada företaget. PÄ grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes Àndringar i Aktiebolagslagen som innebÀr att revisorn har anmÀlningsskyldighet nÀr han misstÀnker ett ekonomiskt brott.

Som ett resultat av attackerna mot USA den 11 september 2001 förklarade dÄvarande president George W Bush krig mot terrorismen den 20 september samma Är. Sex dagar senare undertecknade Bush ett direktiv vilket auktoriserade den civila amerikanska underrÀttelsetjÀnsten Central Intelligence Agency att utföra riktat dödande mot fördefinierade individer i syftet att förhindra nya attacker frÄn terroristnÀtverket Al Qaeda, talibanerna och associerade styrkor. Bush initierade det amerikanska bruket av sÄ kallade ?drone strikes? i anslutning till krigsförklaringen med intentionen att eliminera misstÀnkta terrorister utan möjlighet till en rÀttvis rÀttegÄng, Obama-administrationen har valt att fortsÀtta utöva policyn. Syftet med studien Àr att faststÀlla huruvida USA:s juridiska rÀttfÀrdigande och bruk av folkrÀtt i relation till genomförandet av riktat dödande och anvÀndandet av obemannade luftfarkoster i kriget mot terrorismen kan betraktas vara förenligt med doktrinen för just war theory och gÀllande internationell rÀtt.

Föreliggande studie tillÀmpar diskursanalys i syfte att förstÄ var det rÄder samstÀmmighet eller konflikt kring huruvida Sverige ska sÀlja, spara eller annullera överskottet pÄ utslÀppsrÀtter inom EU:s och FN:s utslÀppshandel. Genom kritisk diskursanalys har vi kategoriserat och kodat tio riksdagsdebatter mellan Ären 2010 och 2014, i vilka en ekologisk diskurs och en ekonomisk diskurs kÀmpar om tolkningsföretrÀde. Bortsett frÄn samstÀmmigheten att handel med utslÀppsrÀtter ? vilken kan ses som ekologisk modernisering ? Àr ett viktigt verktyg för att minska klimatförÀndringar; rÄder öppen kamp kring hur ett överskott pÄ utslÀppsrÀtter ska hanteras. Kampen har delats in i sju kategorier baserat pÄ huruvida: 1) ett beslut om annullering kan tas direkt eller om det krÀvs en utredning först, 2) en annullering Àr en symbolisk handling eller styrs av marknadens logik, 3) en försÀljning leder till ökade utslÀpp, 4) pÄ vilket sÀtt överskottet ska fungera som förhandlingsstrategi under klimatmöten, 5) Sverige förlorar sitt klimatanseende vid en försÀljning av överskott pÄ utslÀppsrÀtter, 6) utslÀppshandeln i högre grad borde styras av politiker eller marknadsmekanismer, och slutligen 7) huruvida överskott pÄ utslÀppsrÀtter bör ses som ett lyxproblem.

SammanfattningAtt arbeta som pedagog i dagens skolsystem innebÀr sÄvÀl ett ansvar för barnens kunskapsinhÀmtande, som att vara en trygg och inspirerande förebild för eleverna. Dagligen uppstÄr situationer dÄ elever hamnar i konflikter med varandra, vilket kan röra allt ifrÄn triviala hÀndelser till större motsÀttningar gÀllande exempelvis etnicitet eller könsfrÄgor. Syftet med denna kvalitativa studie Àr att med hjÀlp av en hermeneutisk ansats undersöka hur pedagoger ser pÄ sin roll som handledare för barnens sociala utveckling. För att fÄ en samlad kollegial bild över pedagogernas tankar kring konflikthanering baseras uppsatsen pÄ gruppintervjuer pÄ tvÄ skolor av helt olika storleksgrad i mellersta Sverige. Intervjuerna har varit av semistrukturerad karaktÀr med utgÄngspunkt i tre fiktiva fall, skapade utifrÄn kategorierna genus, makt och etnicitet.

Odefinierade platser vÀrderas ofta negativt och förnippas frekvent med social problematik och oattraktiv utformning. Det finns dock en alternativ instÀllning till dessa platser. Till skillnad frÄn mÄnga offentliga ytor som kan inrymma exkluderande och kontrollerande designelement finns odefinierade platser dÀr olika sociala grupper kan mötas utan mallar och begrÀnsningar. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka odefinierade platsers eventuella sociala vÀrde ur ett kommunalt stadsplaneringsperspektiv i Sverige och jÀmföra det med den alternativa instÀllning som presenteras i litteraturen samt med de eventuella vÀrden som observerades vid platsstudier i Uppsala. Det kommunala stadplaneringsperspektivet erhölls genom en enkÀtundersökning som skickades ut till trettio kommuner i Sverige varav sju svarade.

I den hÀr uppsatsen görs en jÀmförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt NÀringsliv (SN). Syftet med jÀmförelsen Àr att undersöka hur de skiljer sig Ät eller om de i huvudsak har samma syn pÄ hanteringen av miljöfrÄgan och speciellt i synen pÄ om det finns en konflikt mellan tillvÀxt och miljö. Som teoretisk ram anvÀnds ekologisk modernisering, en teori som karaktÀriseras av att konflikten mellan tillvÀxt och miljö ses som upphÀvd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har anvÀnts i uppsatsen Àr diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har bÄde dokument rörande klimatfrÄgan som representerar globala hÄllbarhetsfrÄgor och dokument rörande allmÀn, nationell miljövÄrd valts ut, för att Àven skillnaden mellan olika frÄgor ska kunna studeras.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar stÀller krav pÄ den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begrÀnsad vÀgledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundlÀggande definitioner av intÀkter prÀglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte Àr att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intÀktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal? Syfte: Syftet Àr att belysa problemomrÄden kring intÀktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intÀktsredovisningsrekommendationerna och förslaget frÄn konvergensprojektet.Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen dÄ de utgör en bransch med frekvent anvÀndning av sammansatta avtal.

Denna uppsats syftar till att beskriva det stöd som finns att tillgĂ„ för en asylsökande som har fĂ„tt avslag pĂ„ sin asylansökan och mĂ„ste lĂ€mna landet. UtifrĂ„n det syftet Ă€r frĂ„gestĂ€llningarna följande:1. Vad finns det för stöd och hur ser stödet ut nĂ€r man har fĂ„tt nej pĂ„ sin ansökan och skall avvisas?2. Är det möjligt att stödja nĂ€r man har en myndighetsutövande roll?3.