Som polisman i yttre tjÀnst tillbringar man mycket tid i tjÀnstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstÀnkta. Det hÀnder ocksÄ att fordonet anvÀnds för att preja en annan bil av vÀgen, inte sÄ vanligt men det hÀnder. Vidare har polisman en hel del utrustning pÄ sig som skall bÀras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med sÀkerhetsbÀltet i bilen, finns det risk för större skador pÄ grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock.

Med utgĂ„ngspunkt i de tvĂ„ generella riktningar som tidigare lĂ€sningar av Inger Edelfeldts romaner tagit ? dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhĂ€ver ett feministiskt perspektiv ? har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ?Det hemliga namnet? och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ?Det andra könet?. DĂ„ de tvĂ„ separata lĂ€sningarna av ?Det hemliga namnet?, som prövade romantextens överensstĂ€mmelse med de tvĂ„ ideologierna var för sig, korreleras med ?Det andra könet? framkommer att de tvĂ„ centrala punkter pĂ„ vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrĂ„n den franska existentialismen ? nĂ€mligen att mĂ€nniskan inte till varje pris MÅSTE vĂ€lja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig dĂ„ mĂ€nniskor möts i generös ömsesidighet ? ocksĂ„ gĂ€ller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska lĂ€sningar av Beauvoir visar att dessa avsteg frĂ„n Sartres filosofi Ă€r ett resultat av hennes kvinnobefriande strĂ€van: en feminism som hĂ€vdar att det Ă€r kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig sjĂ€lv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhĂ„llande till mannen, kan nĂ€mligen inte verka emot ojĂ€mstĂ€lldheten mellan könen.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka cyklisters undermÄliga framkomlighet i anslutningen till Uppsala centrum och att studera vilka problem som uppstÄr dÄ cykeltrafikens förutsÀttningar förÀndras. FrÄgestÀllningen preciserade syftet genom att avgrÀnsa undersökningen till vilka faktorer i den fysiska miljön som motverkar framkomligheten till Uppsala centrum för cyklister. För att svara pÄ min frÄgestÀllning valde jag att undersöka tvÄ vÀlanvÀnda platser dÀr cykelvÀgar ansluter till Uppsala centrum. Jag sammanstÀllde ett protokoll utifrÄn TRAST (Banverket, Boverket, Sveriges kommuner och landsting & VÀgverket 2007) med kriterier för att undersöka platsernas fysiska miljö med avseende pÄ kontinuitet, kapacitet, tillförlitlighet, orienterbarhet, bekvÀmhet och överblickbarhet. För att kunna dra slutsatser av denna inventering utförde jag Àven en observation pÄ var plats dÀr jag registrerade konflikter som uppstod och mellan vilka typer av trafikanter. Inventeringen och observationen utgjorde tillsammans underlag för min analys av platserna, vilken Àr den del av arbetet som i högst grad svarar pÄ min frÄgestÀllning. Resultatet visar att det uppstÄr konflikter pÄ de tvÄ undersökta platserna och att dessa kan hÀrledas till den fysiska miljöns utformning.

Att vara mellanchef Àr pÄ mÄnga sÀtt en utsatt position. Man förvÀntas hantera krav frÄn bÄde över- och underordnade, samt frÄn sina kollegor som befinner sig pÄ samma nivÄ. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven frÄn samhÀllet. Vilka Àr dessa krav? Hur skiljer de sig frÄn varandra? StÄr de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur pÄverkar dessa mellanchefer pÄ individnivÄ? Undersökningen utgÄr frÄn Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.

I detta kandidatarbete svarar vi pÄ frÄgan ?Hur anvÀnder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstÀrka en dokumentÀrfilms budskap??. Retorik stÄr i konflikt med dokumentÀrfilm. Vi anser att retoriken vill pÄverka medan en dokumentÀr vill undervisa. Med hjÀlp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi pÄverka tittarens tycke om en dokumentÀrfilms budskap via postproduktion.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Detta arbete undersöker utifrĂ„n ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrĂ„n uppsatsens teoretiska utgĂ„ngspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats pĂ„ ett empiriskt material, i detta fall VĂ€sterĂ„s Översiktsplan, för att undersöka vad som framstĂ€lls som betydelsefullt i och med anvĂ€ndningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehĂ„llsanalysen Ă€r att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

Är det sĂ„ att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkĂ€nda revisorers uppfattning skiljer sig frĂ„n firmatecknares för de smĂ„ aktiebolagen, med avseende pĂ„ uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen pĂ„verkar. Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsĂ€tt och en deduktiv undersökningsansats. MĂ„lsĂ€ttningen var att hela tiden förhĂ„lla oss objektiva och pĂ„ ett öppet och oberoende sĂ€tt samla in kunskap.

Konflikten om Arktis Àr idag högst aktuell eftersom efterforskningar om möjligheter till ansprÄk pÄ Arktis pÄgÄr i skrivande stund. OmrÄdet Arktis har lÀnge varit ett omrÄde förskonat frÄn konflikter, dÄ det har utgjorts en plats som inte varit vÀrd att kÀmpa om. I dagslÀget gör fem stater ansprÄk pÄ Arktis, Ryssland, Kanada, Norge, Danmark och USA. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka ansprÄk de olika staterna har pÄ Arktis, och med vilket argument som de olika staterna anser sig ha rÀtten till Arktis. Vidare studeras huruvida deras ansprÄk Àr förenliga med de internationella lagar som finns.

Inriktningen pĂ„ uppsatsen kommer att vara vilken nyttja och vilket behov svensk militĂ€r kan ha med helikoptern som verktyg i en militĂ€r operation.Ämnet belyses genom en analys av ett historiskt skeende dĂ€r helikoptern för första gĂ„ngen fick pĂ„visa sina styrkor och svagheter som verktyg i ett konfliktomrĂ„de.Uppsatsen behandlar den delen av Vietnamkriget, dĂ„ fokus frĂ„n mĂ„nga nationer och inte minst nĂ€rvaro av amerikansk militĂ€r var som störst (1965-75). Fokus pĂ„ uppsatsen kommer att vara vilken effekt helikoptern bidrog med under operationerna i Vietnam kopplat mot krigets grundlĂ€ggande förmĂ„gor. [1]Ämnet Ă€r intressant i förhĂ„llande till de planerade förĂ€ndringarna i Försvarsmakten idag, dĂ„ den luftburna förmĂ„gan kan komma att försvinna. DĂ€rför Ă€r det viktigt att belysa vad helikopterunderstöd kan göra för skillnad i en militĂ€r operation.Anledning till att uppsatsen kommer behandla Vietnamkriget Ă€r att striderna i Vietnam var de första striderna i betydande omfattning dĂ€r en armĂ©kĂ„r nyttjade helikoptrar. Vietnamkriget Ă€r Ă€ven vĂ€ldokumenterat och ger ett bra underlag för denna typ av arbete.

I dom RÅ 1996 ref. 84 framkommer att utöver de tolkningsregler som följer av Wienkonventionen, bör Ă€ven OECD:s modellavtal och dess kommentarer beaktas vid tolkning av skatteavtal. I 2003 Ă„rs revidering av kommentaren till artikel 1 i OECD:s modellavtal belyses frĂ„gan om förhĂ„llandet mellan interna motverkansĂ„tgĂ€rder och skatteavtal. I kommentaren anges att interna motverkansĂ„tgĂ€rder ska ges företrĂ€de om det föreligger klar bevisning pĂ„ att ett skatteavtal missbrukas. I RÅ 2010 ref.

Bakgrunden till den hĂ€r studien Ă€r dels att min tidigare studie (Tunebing, 2006) tyder pĂ„ att det förekommer deliberativa brister under utövande av klassrĂ„d i gymnasiet, och dels pĂ„ att styrdokumenten (Lpo- och Lpf-94) frĂ„n 1990-talet och framĂ„t till Ă„r 2007 starkare betonar vikten av den inre demokratin i skolan. Av styrdokumenten framgĂ„r det att skolan ska arbeta med att införa elevinflytande. Det gĂ€ller att fostra elever till aktiva demokratiska medborgare, men hur man praktiskt gĂ„r till vĂ€ga eller vad som menas med deliberativ demokrati förblir en öppen frĂ„ga. Forskning visar att mĂ„nga skolungdomar upplever en ökande frustration över en upplevd brist pĂ„ medinflytande. Enligt SOU 2006:77:16 anser majoriteten av ungdomar att lĂ€rare inte förstĂ„r vare sig mĂ„l eller kriterier utan tolkar dem sjĂ€lvsvĂ„dligt.Den hĂ€r d-uppsatsen har en tvĂ€rvetenskaplig ansats som utgĂ„r frĂ„n tre deliberativa teorier frĂ„n olika vetenskapliga discipliner, utformade av Tomas Englund (2005) pedagogik, JĂŒrgen Habermas (1997) politik och Lennart Hellspong (2006) retorik.

I denna undersökning har det utifrÄn tre skilda trossamfund undersökts hur enskilda medlemmar förhÄller sig till frÄgestÀllningar utifrÄn dopet och periferin kring detta. Det har visats att Äsikterna kring dopet kan komma i konflikt med varandra och kontentan av resultatet Àr att det, i dagslÀget, Àr högst osannolikt med ett djupare samarbete de tre trossamfunden emellan. Det Àr oliktÀnkandet kring doppraxis som inte enar alla tre trossamfunden, vare sig utifrÄn enskild medlem eller trossamfund. Dock finns det en uttalad samarbetsvillighet mellan Svenska kyrkan och Missionskyrkan, vilka redan ingÄtt en ekumenisk överenskommelse (offentliggjord april 2006).UtifrÄn Bibeln kan jag inte finna nÄgot fokus, dÀr det framgÄr att det endast finns EN sanning kring dopet. Det ligger endast en sjÀlvklarhet i att det finns en samhörighet mellan komponenterna tro och dop.Dock Àr det inte troligt att nÄgot enda trossamfund eller medlem i sÄdant ger dopet den betydelse det i ursprunget hade, vilket beskrivs i Nya testamentet.UtifrÄn vad jag kommit fram till i undersökning har det framkommit ytterligare frÄgestÀllningar som skulle vara intressanta att gÄ vidare med.

Miljöer Àr unika och formas av en sammansÀttning av objekt, omgivning och sammanhang. Det Àr mÀnniskor som ger kulturarv innehÄll och mening. Genom tillgÄngen till kulturarv fÄr mÀnniskor en lÀnk till historia som ökar förstÄelsen för bÄde historien, samtiden och framtiden. Kulturarv Àr en gemensam tillgÄng och angelÀgenhet för mÀnniskor. Det ger möjlighet att delta och pÄverka arbetet med kulturarvsfrÄgor vilket Àr en grundlÀggande demokratisk rÀttighet. Kulturarv har förstörts i alla tider men det har under senare tid skett en markant ökning och förstörelse av kulturarv har blivit en strategi vid vÀpnade konflikter.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning pÄ militÀrt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistÄr med faktamaterial frÄn bÄda parter i konflikten i en objektiv framstÀllning. Konflikten granskas pÄ nationell likvÀl som pÄ lokal nivÄ. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förÀndrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började pÄ 1960-talet.