Kunskapsöverföring har lÀnge skett bland hantverkare och familjeföretagare, till lÀrlingar eller yngre generationer. Det Àr först pÄ senare tid det finns ett begrepp för aktiviteten och en större medvetenhet bland företagsledare. (Hansen et al 1999:106) Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en djupare förstÄelse för begreppet kunskapsöverföring samt inringa faktorer som pÄverkar kunskapsöverföring mellan individer. Dessutom vill vi undersöka hur avbrutet ledarskap pÄverkar en organisations utveckling. Genom en kvalitativ fallstudie har vi intervjuat de fyra senaste ordförandena för studentorganisationen AIESEC Uppsala samt studerat material frÄn samma organisation angÄende kunskapsöverföring.Vid en diskussion kring kunskapsöverföring funderade en av respondenterna kring hur varje ledare vill pÄverka organisationen, samtidigt som det Àr viktigt för denna ledare att förstÄ sin del i sammanhanget.

I detta kandidatarbete svarar vi pÄ frÄgan ?Hur anvÀnder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstÀrka en dokumentÀrfilms budskap??. Retorik stÄr i konflikt med dokumentÀrfilm. Vi anser att retoriken vill pÄverka medan en dokumentÀr vill undervisa. Med hjÀlp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi pÄverka tittarens tycke om en dokumentÀrfilms budskap via postproduktion.

Introduction: The health for individuals with intellectual disabilities is asubject that is prioritized by the Swedish Institute for Public Health. Socialsupport has been proven to be important for health and quality of life. Despitethis fact there is no research available regarding the influence social support hason health and quality of life for people with intellectual disabilities in Sweden.Aim: To describe social support and the consequence of social support forhealth and quality of life for individuals with intellectual disabilities. Method:A litterature review of research in a defined area with a descriptive design.Systematic searches for articles were done in several databases and ultimately16 articles were chosen. Themes and categories were created with respect to theaim of this study during the analysis of the articles.

Det svenska samhÀllet blir alltmer mÄngkulturellt. I och med den ökade invandringen behöver hÀlso- och sjukvÄrd uppmÀrksamma kulturens betydelse för patienters hantering av sin sjukdom. Utan förstÄelse för individers kulturella vÀrderingar Àr det svÄrt för vÄrdpersonal att förstÄ hur individers copingmönster pÄverkas vid ohÀlsa. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur kulturella hÀlsoövertygelser kan pÄverka mÀnniskors copingmönster vid ohÀlsa. Till resultatet anvÀndes 13 artiklar (elva kvalitativa, en kvantitativ samt en som var bÄde kvantitativ och kvalitativ) som granskades och analyserades.

Landhöjning Àr en av orsakerna till att strandlinjerna i Sverige förÀndras markant. Strandfastigheter flyttas allt lÀngre frÄn vattnet med följd att det uppstÄr oklarheter för fastighetsÀgarna vad de egentligen har för rÀtt till den strand som inte lÀngre finns pÄ deras fastigheter. FastighetsÀgarna vet inte riktigt hur lÄngt deras fastigheter strÀcker sig och konflikter kan uppstÄ. Förutom de ÀganderÀttsliga frÄgetecknen finns ett flertal andra rÀttigheter med direkt anknytning till strÀnder exempelvis rÀtt till bÄtplats, badplats etc. Problemen som förÀndrade strandlinjer medför Àr mÄnga och det finns ingen tydlig lagstiftning som styr hur de ska lösas.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr att ta reda pÄ hur fritidshemmet arbetar med konflikter genom att ta del av fritidspedagogernas erfarenheter genom kvalitativa intervjuer. Fem fritidspedagoger med olika erfarenheter har intervjuats. Konflikter Àr nÄgot som uppstÄr dagligen, inte bara i barnens vardag utan för alla individer och att lÀra sig hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt Àr vÀsentligt för att vi ska kunna utvecklas. Pedagogernas syn pÄ konflikter pÄverkar resultatet av hur de hanteras och dÀrmed pÄverkas barnen. Att kommunicera med barnen blir dÄ vÀsentligt dÄ de mÄste fÄ vara delaktiga för att fÄ chansen att vara en del i sin egen utveckling och kunna pÄverka.

Är det sĂ„ att revisorer och firmatecknare upplever att villkoren för revisionsuppdraget har definierats tydligare p.g.a. införandet av uppdragsbrev? Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om auktoriserade och godkĂ€nda revisorers uppfattning skiljer sig frĂ„n firmatecknares för de smĂ„ aktiebolagen, med avseende pĂ„ uppdragsbrevets innebörd. Slutligen förklara de faktorer som möjligen pĂ„verkar.Uppsatsen genomfördes med ett positivistiskt synsĂ€tt och en deduktiv undersökningsansats. MĂ„lsĂ€ttningen var att hela tiden förhĂ„lla oss objektiva och pĂ„ ett öppet och oberoende sĂ€tt samla in kunskap.

?When in Rome, do as Romans do?. Detta ordsprÄk myntades 387 e. Kr av St. Ambrose nÀr han uttryckte ?nÀr jag Àr i Rom fastar jag pÄ lördagar; nÀr jag Àr i Milano, gör jag inte det?.

Etiskt svÄra situationer uppstÄr mÄnga gÄnger i vÄrden av patienter med palliativ diagnos. Palliativ vÄrd beskrivs som en tidsbegrÀnsad process som vanligen bestÄr av en tidig fas som kan vara lÄng och en sen fas som Àr kort och som kan strÀcka sig frÄn nÄgra dagar upp till nÄgon mÄnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svÄra situationer i vÄrd av patienter med palliativ diagnos. Kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes för att analysera 14 vetenskapliga artiklar. Denna analys resulterade i fyra kategorier: Att hamna i konflikt; att kÀnna kontrollförlust och maktlöshet; att hantera betungande kÀnslor; och att ta stÀllning.

I Demokratiska Republiken Kongo (DRC) lever 71% (2006) av landets befolkning under fattigdomsgrÀnsen, trots att landet Àr kapabelt att producera 80% av vÀrldens diamanter och besitter stora reserver av mineralerna coltan, kassiterit och koppar. Förklaringen till detta Àr delvis att landet sedan 1996 plÄgats av en utdragen konflikt som Àn idag pÄgÄr i östra DRC. Milisgrupper har finansierat sina uppror mot regeringen i huvudstaden Kinshasa genom att illegalt exploatera östra DRC:s gruvomrÄden samt genom direkt assistans frÄn DRC:s grannlÀnder Uganda och Rwanda. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie dÀr jag velat belysa vilken roll utvinningen av naturresuser haft i konflikten sedan 1996. Jag har avgrÀnsat mig till östra DRC, dit konflikten och den illegala utvinningen begrÀnsat sig till sedan 1999. Begrepp som varit centrala i uppsatsen Àr Marx primitiv ackumulation och David Harveys ackumulation genom frÄntagande. En av slutsatserna, att den illegala utvinningen av naturresuser framförallt fungerat som en ekonomisk kÀlla för milisgrupper i regionen instÀmmer med Rwandas president Paul Kagame som sagt att ?konflikten finansierar sig sjÀlv?.

Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare grÀnser för medborgare inom EU och ocksÄ ett flertal Àndringar i den svenska regleringen. Den hÀr uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjÀnster inom EU, med fokus pÄ EG-rÀtten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrÀtten pÄverkas av den fria rörligheten för tjÀnster. I uppsatsen utreder jag gÀllande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, lex Britannia och jag har ocksÄ koncentrerat mig pÄ förslaget till tjÀnstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. NÀra knutet till den fria rörligheten för tjÀnster Àr begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har vÀckt mycket uppmÀrksamhet under det senaste Äret pÄ grund av en konflikt gÀllande stridsÄtgÀrder, mellan utlÀndsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk lagreglering bryter mot det grundlÀggande förbudet mot diskriminering pÄ grund av nationalitet.

Syftet med denna undersökning Àr att studera svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄll-ningssÀtt till Wikipedia och dÀrmed belysa en del av de utmaningar som skolan stÀlls inför det rÄ-dande medielandskapet. FrÄgestÀllningarna Àr inriktade pÄ lÀrares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lÀrarna anser att anvÀndningen av det fÄr sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklÀrares och samhÀllsvetenskapslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot Wikipedia tas ocksÄ upp. Metoden för undersökningen Àr kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lÀrare, tvÄ svensklÀrare och tvÄ samhÀllsvetenskapslÀrare, frÄn en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lÀrarna resonerar kring det.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med sÀrskilt fokus pÄ vÀrdefulla Àmnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya gruvetableringar kommer konflikter om markansprÄk. Syftet med studien Àr att utifrÄn samhÀllsstyrningen, undersöka om tillÀmpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus pÄ mineralnÀringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom pÄ 60- och 70-talen pÄ grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange lÄngsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushÄllningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevÀrda kvaliteter hanteras.

Denna uppsats syfte Àr att ta reda pÄ hur hur den vertikala maktdelningen har sett ut i Ryssland mellan 1991 fram till 2004. De frÄgestÀllningar som uppsatsen Àmnar besvara Àr hur den vetikala maktdelningen har sett ut under denna period samt om det ha funnits federalistiska och/eller enhetstaliga drag under denna tid. Det som framkommit gÀllande detta Àr att det vid Är 1991 rÄdde en inneboende konflikt mellan centrum och regionerna. Detta Àr ett federalistiskt drag. den hade att göra med att regionerna hade börjat krÀva mer sjÀlvstÀndighet frÄn centralmakten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur genus skapas och upprÀtthÄlls hos barn i ung Älder som gÄr i förskolan. Vi har valt att fokusera pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar för att analysera hur personalen talar med barnen, men Àven hur barnen kommunicerar i leken. TvÄ avdelningar pÄ samma förskola, som arbetar med barn i Äldrarna tre till fem Är, observerades och intervjuer utfördes med fyra förskolepersonaler. De centrala delarna i undersökningen Àr hur det biologiska könet upprÀtthÄller könsrollerna, och den konflikt som dÄ uppstÄr mellan de olikheter som det biologiska könet bÀr med sig och arbetet kring könsneutraliseringen. Undersökningen syftar Àven pÄ hur pojkar och flickor kategoriseras in i olika roller och hur dessa isÀrhÄlls och hur ojÀmlikheten upprÀtthÄlls, men ocksÄ hur den hierarkiska ordningen ser ut samt om dessa stereotypa könsroller gÄr att motverka.