Rysslands vertikala maktdelning 1991-2004
Denna uppsats syfte är att ta reda på hur hur den vertikala maktdelningen har sett ut i Ryssland mellan 1991 fram till 2004. De frågeställningar som uppsatsen ämnar besvara är hur den vetikala maktdelningen har sett ut under denna period samt om det ha funnits federalistiska och/eller enhetstaliga drag under denna tid. Det som framkommit gällande detta är att det vid år 1991 rådde en inneboende konflikt mellan centrum och regionerna. Detta är ett federalistiskt drag. den hade att göra med att regionerna hade börjat kräva mer självständighet från centralmakten. I denna konflikt hade även en process som skulle bestämma vilken federation som Ryssland skulle bli påbörjats. Regionerna ville ha en federation som skulle vara baserad på avtal där centralmakten position skulle kunna gå att förbises i vissa fall. Moskva ville att det skulle finnas en klar uppdelning av makten mellan regioner och centrum. 1991 inrättade presidnet Jeltsin två ämbeten i syfte att få ett starkt grepp över provinser som höll på att öka sin självständighet. Det första ämbetet, ställföreträdarna var ett försök från den centrala makten att återinföra makt över provinserna. Dessa var inte alltför effektiva i sitt ämbete. Ställföreträdarna är ett enhetstaligt drag då de liknar det prfektämbete som förkommer i vissa enhetsstater. Det andra ämbetet, guvernörämbetet, skulle fungera som en verkställande makt men de skulle vara lojala till Jeltsin. Dessa kom emellertid att söka sig från Moskva då Jeltsin började tala om att de skulle kunna bli folkvalda. De fick även rätt att utse sin egen regering vilket kan ses som ett enhetsstaligt drag där centtrum delegerar ut befogenheter till regionerna. Jeltsin hade även rätt att avskeda guvernörerna vilket är ett enhetstaligt drag där centrum drar in befogenheter från regional nivå. !993 inrättades en ny konstitution för den vertikala maktdelningen . Däe beskrevs det hur makten skulle vara fördelad mellan centrum occh regioner.Detta är ett ffederalistiskt drag. 1995 godkände Jeltsin val av guvernörer i vissa regioner. Jeltsin behövde deras stöd för att möta den starka vänsteroppositionen i duman. Denna handling kan ses som det köpslående mellan regioner och centralmakt som kan förekomma i både federationer och enhetstater. Vad som framkommit gällande den vertikala maktdelningen under Vladimir Putins tid som presidnet fram till år 2004 är följande. År 200 delades Ryssland in sju distrikt där ett sändebud för presidenten skulle övervaka varje distrikt. Dessa likande Jletsins tidigare Ställföreträdare men de fick mer befogenheter. Detta är ett enhetatligt drag precis som det var under Jeltsins tid. Vad som även skett är att en lagfrörd reform har införts som ger Putin rätt att upplösa regionala parlament och avsätta regionala maktutövare som kränker federala lagar. Denna laag är ett enhetsstaligt drag i och med att cnetralmakten fick möjlighet att dra in befogenheter på regional nivå. En annnan lagförd reform som tagits i bruk gör att regional lagar, rättigheter och dekret ska anpassas efter federala lagar. I fall detta inte efterföljs kan den föregående reformen tillämpas. Denna reform kanses som ett nationellt bindande beslut som står över regionala beslut och som är förekommande bland enhetsstater. Putin fråntog även år 2000 via en reform guvernörernas rätt att sitta i federationsrådet. De skulle istället välja en representant. Detta kan ses som ett ytterligar enhetsstaligt drag där centralmakten drar in befogenheter från regional nivå. 2004 upphävde Putin valen av guvernörerna i regionerna. Utifrån detta agerande syns ett enhetsstatligt drag. Centralmakten gick in och tog tillbaka en beslutande rätt för regionerna.