ABSTRACTTitel: UtvÀrdering av ett Àldreboendes renoverings- och omorganiseringsprocessFörfattare: Emmy Johansson och Susanna PaulssonNyckelord: Àldreomsorg, personal, vÄrdtagare, organisatoriska förÀndringar, konflikt, maktutövning och förÀndringsmotstÄnd.Den hÀr studien Àr baserad pÄ ett uppdrag frÄn en mindre kommun som efterfrÄgar en utvÀrderingen inom Àldreomsorgsverksamheten. I centrum för utvÀrderingen stÄr ett Àldreboende som tidigare varit ett sjukhem vilket har genomgÄtt en omfattande renoverings- och omorganiseringsprocess. VÄrt syfte har varit att undersöka personalens upplevelser av sÄvÀl de materiella som de organisatoriska förÀndringarna samt identifiera om dessa omÀndringar har fÄtt nÄgon betydelse för deras arbetssituation. Vi ville Àven utreda om ledningen hade kunnat agera annorlunda i nÄgot avseende och i sÄ fall hur. En kvalitativ intervjumetod med personal, Àldreomsorgs- och enhetschef har anvÀnts för att uppnÄ syftet och besvara vÄra frÄgestÀllningar.Det framkommer i studien att personalen har upplevt förÀndringsfasen som turbulent, omvÀlvande och lÄngdragen.

En stor del av livet spenderas pÄ arbetsplatsen, dÀrför Àr det viktigt att arbetsmiljön pÄ arbetsplatsen Àr bra. Konflikter anses vara nÄgot negativt och kan leda till stress och frÄnvaro, men det Àr de olösta konflikterna som Àr problemet. Chefen Àr den som ska vara förebilden pÄ arbetsplatsen och ansvarar för hur arbetsplatsen fungerar. MÄnga chefer tycker att konflikter Àr besvÀrande och anser sig inte vara tillrÀckligt kunniga att hantera konflikten.Den problemformulering som har satts upp för uppsatsen Àr: Hur arbetar butikschefer med konflikter och konflikthantering? Syftet Àr att beskriva hur butikschefer arbetar med konflikter och konflikthantering.

Med detta arbete Àmnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlÀrares planeringsarbete. Under vÄr verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gÄng och i den rÄdande samhÀllsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mÄl. En konflikt som Àven berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen Àr att studera lÀrares uppfattningar med utgÄngspunkt i relevant forskning kring Àmnet och dÀrmed fÄ utökad kunskap om relationen mellan lÀrares syn pÄ bildÀmnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet. För att uppnÄ syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlÀrare i grundskolans senare Är och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkÀt till samtliga lÀrare i vÄrt undersökningsomrÄde (46 st.). UtifrÄn de svar vi fick in frÄn enkÀten gjorde vi ett urval dÀr 5 lÀrare fick medverka i fördjupade samtal kring bildÀmnet och det egna planeringsarbetet. Resultatet visar pÄ att alla lÀrarna i undersökningen anser sig i nÄgon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet.

Sammanfattning Titel: Hur pÄverkar virtuella grupper dysfunktionella konflikter och hur pÄverkas ledarnas konflikthanteringssÀtt? Författare: Fredrik Celion och Johnny Sjösten Handledare: Thomas Danborg Institution: Managementsektionen vid Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Studiens syfte Àr att analysera och förstÄ hur den virtuella gruppen pÄverkar den dysfunktionella konflikten och för att sedan visa hur ledare konflikthanteringssÀtt pÄverkas/förÀndras av den virtuella gruppens miljö. Metod: Vi har genomfört litteraturstudier samt intervjuer för att kunna uppfylla studiens syfte. Genom att en införskaffa en grund av sekundÀrdata (litteraturstudien) och kompletera med primÀrdata (intervjuerna) ges det en möjlighet till att tolka den informationen som framstÄr. Vi kan sÀtta det ?tidigare? mot det nya och analysera detta för att nÄ studiens syfte.

En organisation Àr en arena för mÄnga mÀnniskor dÀr alla har olika synsÀtt, erfarenheter och intressen. Detta kan ibland ligga till grund för att konflikter uppstÄr. Det finns forskning som menar att alla mÀnniskor nÄgon gÄng under sin livstid mer eller mindre kommer att befinna sig i en konfliktsituation.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur chefer i tvÄ olika organisationer upplever konflikter och konflikthantering. De tvÄ organisationerna Àr ett sjukhus och polisen. Vi valde att genomföra undersökningen utifrÄn ett ledningsperspektiv dÄ vi anser att chefer Àr nyckelpersonerna för att hjÀlpa personalen med att nÄ fram till lösningar om de inte kan lösa en konflikt sjÀlva.

BakgrundDet sker dagligen konflikter i förskolan och skolan. Det kan ske konflikter mellan kollegor i arbetslaget men det kan Àven ske konflikter mellan barnen. Pedagoger mÄste hantera konflikter pÄ ett reflekterande sÀtt för att kunna skapa goda möten och en positiv miljö för barnen. Om pedagoger ska kunna hantera konflikter pÄ ett reflekterande sÀtt mÄste pedagogerna Àven ha kunskap och erfarenhet kring konflikter och hur de hanterar konflikterna mellan barnen. NÀr en konflikt uppstÄr mellan barnen Àr det viktigt att pedagogerna Àr lyhörda till alla inblandade barn för att alla barn ska fÄ en chans att tala.

Ledarskap Àr ett komplext begrepp som innehÄller mÄnga olika faktorer och har olika innebörder för mÄnga mÀnniskor. Som ledare för en mindre butik Àr du ensam om att utöva ett ledarskap och Àr dÄ ocksÄ ensam om att hantera de eventuella konflikter och svÄrigheter som uppstÄr. Som ledare fÄr du dagligen hantera förÀndringar av olika slag och en utmaning blir att undvika att det uppstÄr oro och konflikter personalen emellan. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en inblick i hur butikschefer inom modebranschen tÀnker om hur de med sitt ledarskap kan undvika oro och konflikter vid organisationsförÀndringar. Delsyftet Àr att undersöka hur de allmÀnt kan pÄverka personalen pÄ ett positivt sÀtt.

PÄ regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens FolkhÀlsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhÀllsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete Àr att undersöka och beskriva hur pedagoger ser pÄ barn och mat. Finns det olika tankar och synsÀtt? Hur viktigt Àr det med regler nÀr det gÀller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha nÀr det gÀller vad barnen ska Àta pÄ förskolan. Hur mycket inflytande ska förÀldrarna ha nÀr det gÀller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade Ätta pedagoger om deras syn pÄ barn och mat.

Denna uppsats behandlar nationalism i mĂ„ngetniska federationer. Inom alla federala system finns en spĂ€nning mellan den federala nivĂ„n och delstaterna. Denna spĂ€nning brukar vanligen beskrivas som en konflikt mellan centrum och periferi. Även nationalism i mĂ„ngetniska federationer kan beskrivas som en konflikt mellan centrum och periferi. En vanlig kategorisering av nationalismen Ă€r den i kulturnationalism och statsnationalism.

Dagens universitets- och högskolestuderande i Sverige tenderar att arbeta extra vid sidan av studierna i relativt stor omfattning. Vardagen krÀver att studenterna stÀndigt vÀxlar fokus och dÀrför förmodas Àven sjÀlvbilden bli uppdelad. Tidigare forskning visar pÄ att identitet Àr socialt och skapas genom interaktion i en given kontext. Vidare fann författarna forskning som talade för att begreppet yrkesroll Àr relevant i sammanhanget, dÀr yrkesidentiteter sÀgs skapas genom professionaliseringsprocesser i vilka den individuella och den kollektiva sjÀlvbilden möts under yrkesutövandet. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter vid tvÄ olika lÀrosÀten formar sin studentidentitet respektive yrkesidentitet i kontexten och hur dessa roller kan hamna i konflikt med varandra.

Attacken den 11 september 2001 mot USA och World Trade Center blev hÀndelsen som startade hela vÀrldens krig mot terrorism. I och med detta har flertalet terrornÀtverk dykt upp och terrorismen har lÀmnat fÄ mÀnniskor opÄverkade.Detta arbete syftar till att analysera hur attacken pÄ World Trade Center pÄverkade hÀndelseförloppet i USA och den militÀra insatsen. Genom att anvÀnda John Wardens teori om luftrumskontroll kommer en jÀmförande studie mellan hur luftstridskrafterna anvÀndes under konflikten i Kosovo Är 1999 och under den i Afghanistan för att förklara likheter och skillnader.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ dataanalys av rapporter skrivna i direkt nÀrhet till respektive konflikt.Undersökningens resultat visar pÄ ett vÀl organiserat och standardiserat sÀtt att utföra luftstrid pÄ. En tydlighet i taktiken dÀr fokus genomgÄende, i respektive konflikt, lÀggs pÄ samma sorts mÄl. Men Àven tydliga skillnader mellan konflikterna gÄr att sÀrskÄda men det pÄpekas dock att en direkt kausalitet mellan dessa skillnader och attacken Àr svÄr att peka ut.Slutligen förs en diskussion kring hur attacken kan ha pÄverkat den insats som gjordes i Afghanistan genom en jÀmförelse mellan bÄda konflikterna.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med denna uppsats har varit att underso?ka hur geografiska informationssystem (GIS) uppfattas av elever och la?rare och hur dessa implementerats i geografiundervisningen pa? gymnasieskolor i Uppsala. Tva? separata studier har genomfo?rts, en med tydligare fokus pa? la?rares undervisning med GIS samt en elevstudie da?r deras erfarenheter, kunskaper och uppfattningar kring geografiska informationssystem belysts.Resultaten har samlats in fra?n semistrukturerade intervjuer da?r elever och la?rare pa? fyra gymnasieskolor deltagit i studien. Intervjuerna har gett exempel pa? hur la?rare och elever arbetar med GIS och vilka kunskaper och uppfattningar detta har genererat.

Aspergers syndrom Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning som karaktÀriseras av svÄrigheter i förmÄgan till ömsesidig kommunikation och socialt samspel. Diagnosen medför Àven svÄrigheter i att intuitivt anpassa beteenden. SamhÀllet stÀller idag stora krav pÄ social kompetens redan pÄ förskolan och hela vÀgen upp till vuxenlivet. Detta kan medföra stora problem med att komma vidare för personer med Aspergers syndrom. Som socialarbetare kommer man ofta i kontakt med denna grupp.