Att möta motstÄnd Àr att stÀllas inför en konflikt, dÀr en kollision uppstÄr mellan vÄra egna intressen och nÄgon annans intressen. Förutom de konflikter som uppstÄr inom oss sjÀlva möter vi Àven konflikter pÄ flera andra nivÄer sÄsom problem i familjen eller pÄ arbetsplatsen. Syftet med denna studie Àr att belysa och studera chefers syn pÄ konflikter och hur de hanterar konflikter pÄ arbetsplatsen. I uppsatsen kommer det Àven tas upp bakomliggande faktorer som orsakar konflikter samt se nÀrmare pÄ hur chefer arbetar med att minska destruktiva konflikter. I studien har en kvalitativ ansats genomförts, det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer.

Examensarbetets syfte Àr att fungera som en förberedelse i hur man som lÀrare kan hantera konflikter i klassrummet mellan sig sjÀlv som lÀrare och elever. Arbetets frÄgestÀllningar har varit: Vad Àr en konflikt? Vilka orsaker till konflikter finns i klassrummet mellan lÀrare och elever? Hur kan man förebygga och hantera konflikter i klassrummet mellan lÀrare och elever? En kvalitativ studie har gjorts med en teoretisk och en empirisk del. Litteraturstudien bygger pÄ olika författares syn pÄ konfliktdefinition, orsaker till konflikter rent allmÀnt och vilka orsaker till konflikter som finns i klassrummet, och hur de tycker man som lÀrare skall gÄ tillvÀga vid konflikthantering. Modeller och mer konkreta förslag har hittats.

Mitt syfte med detta arbete Àr att försöka belysa den svÄrighet som bÄde Jung och Buber sÄg för mÀnniskan att finna helhet och Àkthet i livet. Denna frÄga Àr för mig högst aktuell i det samhÀlle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gÄtt förlorad vilket hotar att splittra mÀnniskan. Risken Àr att hon alieneras till sig sjÀlv och andra mÀnniskor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hÄllning.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Sammanfattning Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i Ärskurs 6 pÄ en skola i SkÄne. ART Àr en konflikthanteringsmetod som anvÀnder sig av tre olika komponenter. Dessa bestÄr av social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i Äk 6. Min intention Àr ocksÄ att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART.

Den svenska nÄgot begrÀnsade artilleri-förmÄgan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivÄer och detta skapar behov av erfarenhetsinhÀmtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvÀrdera en konflikt av nationell karaktÀr liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna stÀllas inför.Undersökningen behandlade tvÄ omrÄden; ?Mannerheim-linjen? och ?Norr om Ladoga? pÄ grund av dess olika karaktÀr och pÄ sÄ sÀtt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgÄngspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgÄngsfrÀmjande för artilleriets anvÀndande.

Denna uppsats utforskar samspelet mellan struktur och frihet i konstn?rligt skapande, med fokus p? improvisation och intuition. Genom ett nyskrivet verk f?r ensemblen Gageego pr?vas en metod d?r en fast kompositionsform gradvis m?ter en mer intuitiv, grafisk tolkning. Syftet ?r att unders?ka hur musik kan utvecklas fr?n en tydligt definierad struktur till en friare klangv?rld utan att f?rlora sin helhet.

Syftet med vÄr studie Àr: att belysa hur en skola i VÀsterÄs kommun arbetar med konflikthantering. För att nÄ syftet behandlas följande omrÄden: vad en konflikt Àr, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi anvÀnder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vÄr studie för att fÄ ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkÀtundersökningar. Genom enkÀter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

24 mars 1999 pÄbörjar NATO för första gÄngen i organisationens historia krigshandlingar med luftstridskrafter. Detta mot ett Serbien med Slobodan Milosevic i spetsen som utförde etniska rensningar pÄ kosovoalbaner i Kosovo. Denna konflikt kom att frÄn NATOs hÄll kallas operation Allied Force. Tre Är innan denna konflikt urartade slÀppte Dr. Robert A.

I det h?r arbetet s?ker jag verktyg som kan skapa en frihet och en sj?lvst?ndighet f?r mig inom mitt kommande yrke som musikalartist. Jag har fokuserat p? att f?rs?ka hitta olika strategier och f?rh?llningss?tt som g?r att jag lyckas f?rdigst?lla ett projekt. I mitt s?kande efter strategier som ?r gynnsamma f?r mitt eget skrivande har jag tagit del av litteratur, intervjuat tv? skrivande sk?despelare, gjort skriv?vningar och tillsammans med en kollega skrivit och framf?rt en egen soppteaterf?rest?llning.

Syftet med vÄr undersökning var att utöka vÄr konfliktkompetens genom att fÄ kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konflikt- situationer i skolan. Som bakgrund till undersökningen har vi studerat tidigare forskning inom konflikthanteringsomrÄdet. Fokuseringen har varit kommunikationens betydelse och det etiska perspektivet, till varför konflikter uppstÄr och vilka verktyg man kan behöva i konfliktsituationer. VÄr undersökning utfördes pÄ tvÄ grundskolor i Norrbotten Fem yngre elever i Är tre intervjuades i en kvalitativ studie emedan 73 elever i Är sju till nio, fick delta i en kvantitativ enkÀtstudie som sedan analyserades kvalitativt. Detta eftersom vÄr undersökning huvudsakligen baserades pÄ frÄgor som hade med attityd och Äsikt att göra.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

Konflikter Àr en del av skolans vardag och bÄde lÀrare och elever hamnar i olika konfliktsituationer. Meningsskiljaktigheter uppstÄr dagligen och Àr nÄgot som ofta mÄste bearbetas i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever talar om konflikter och konflikthantering i skolan. I arbetet studeras Àven hur barnen talar om sina kÀnslor kring konflikter och konflikthantering. Uppsatsen bestÄr av en litteraturdel dÀr nÄgra av de grundlÀggande perspektiven i utvecklingspsykologin lyfts fram.

VÄrt syfte med studien var att fÄ och skapa förstÄelse för hur pedagogerna i en förskoleklass förstÄr och uppfattar arbetet med konflikthantering för att frÀmja elevers trygghet och lÀrande. De forskningsfrÄgor vi arbetat utefter har varit: Vilka konflikter upplever pedagogerna finns i deras verksamhet? Hur arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter/konflikthantering? Uttrycker pedagogerna ett behov av utveckling inom omrÄdet konflikthantering, vad i sÄ fall? Vilken samhörighet upplever pedagogerna mellan konflikt, trygghet och lÀrande? Studien Àr byggd av forskning och litteratur samt en intervju i form av ett kollektivt kvalitativt lÀrande samtal med tre verksamma pedagoger. Det vÄr studie visar Àr att pedagogerna uppfattar arbetet med konflikthantering svÄrt, dÄ det dagligen uppstÄr mycket konflikter i verksamheten och de upplever sig sakna de rÀtta verktygen för att kunna handskas med dem pÄ ett konstruktivt sÀtt. I den dagliga verksamheten arbetar pedagogerna förebyggande och aktivt med konflikter.

Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger pÄ att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper dÄ kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras pÄ den socialkonstruktivistiska synen pÄ etnicitet, vilken innebÀr att etnicitet Àr socialt konstruerat och förÀnderligt. Detta medför att olika omstÀndigheter kan orsaka att grÀnserna mellan etniska grupper Àndras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsÀttningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.