Denna uppsats innefattar en undersökning av hur tre butikschefer, i olika organisationsformer,hanterar konflikter pÄ sina arbetsplatser. Problemet denna undersökning har som huvudfrÄga Àr ?hur hanterar butikschefer konflikter?. Anledningen till att Àmnet undersöks Àr att det inteÀr konflikter i sig som Àr ett problem utan hur de hanteras samt att konflikter kan bli kostsamma för företag dÄ anstÀllda blir mindre produktiva och kan ibland bli sjukskrivna till följd av konflikter. Syftet med rapporten Àr dÀrmed att beskriva hur butikschefer hanterar konflikter som uppstÄtt pÄ deras arbetsplatser.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstÄ, i kontakten med anhöriga till patienter pÄ Àldreboende. Designen Àr deskriptiv och bygger pÄ individuellt genomförda intervjuer.Som urvalsmetod anvÀndes ett bekvÀmlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav tvÄ togs bort i efterhand dÄ de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma pÄ var sitt Àldreboende i en kommun i södra Norrland.För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga Àr det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha tÀta kontakter, stor förstÄelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att lÄta anhöriga bidra med sina kunskaper och kÀnna sig delaktiga fÄr sjuksköterskan anhöriga med sig.

Den hÀr uppsatsen Àr skriven inom ramen för Àmnet Krigsvetenskap under författarens studier pÄ Yrkesofficersprogrammet 2006-2009 till arméteknisk officer. I Ammunitions- och minröjning i modern konflikt ges lÀsaren genom deskriptiv metod en exposé över ammunitions- och minröjningens grunder, historia och nutid. Uppsatsens generella syften Àr att avhandla problematik som svenska ammunitions- och minröjare i sitt yrkesutövande idag kan stÀllas inför. Och hur delar av den tekniska organisationen och teknisk utrustning för detektion, lokalisering och klassificering av minor, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) och försÄt kan bidra till att lösa denna problematik. Författaren genomför utifrÄn sina intervjuer och litteraturstudier prediktioner av den kommande utvecklingen pÄ omrÄdet.

För att intressenterna ska kunna lita pÄ företagens Ärsredovisningar krÀvs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. DÄ revisorer har tvÄ roller, bÄde som rÄdgivare och granskare, kan oberoendet ifrÄgasÀttas. Syftet med vÄr uppsats var att utifrÄn revisorns synsÀtt studera revisorernas dubbla roller som rÄdgivare och granskare, och om dessa tvÄ roller stÄr i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar pÄverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhÄller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Sedan 2006 Àr en allvarlig konflikt mellan förÀldrarna det vanligaste skÀlet till att tilldöma en förÀlder enskild vÄrdnad vid en rÀttslig tvist om barn och i Sverige Àr det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vÄrdnad efter en separation. Syftet med denna studie Àr att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gÄtt igenom en rÀttslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om ?barnets bÀsta?. Min teori Àr att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? begrÀnsar möjligheterna för lÀmpliga förÀldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? inte Àr tillÀmpbar pÄ tvister dÀr tvÄ lÀmpliga förÀldrar stÀlls emot varandra.

Den första juli 1997 firades Hongkongs Äterförening med Kina med pompa och stÄt. Den brittiska kolonin blev Hong Kong Special Administrative Region (SAR) inom Kina. Hongkong skulle behÄlla sitt politiska system sida vid sida med fastlandets under principen "ett land, tvÄ system". Vi har identifierat att principen innebÀr en konflikt i den specifika situationen och anvÀnder oss av Browns teori om tre typer av nationalism. Kinas kommunistparti anvÀnder tvÄ typer av nationalism för att samla invÄnarna i en nation och legitimera sitt styre.

Att möta motstÄnd Àr att stÀllas inför en konflikt, dÀr en kollision uppstÄr mellan vÄra egna intressen och nÄgon annans intressen. Förutom de konflikter som uppstÄr inom oss sjÀlva möter vi Àven konflikter pÄ flera andra nivÄer sÄsom problem i familjen eller pÄ arbetsplatsen. Syftet med denna studie Àr att belysa och studera chefers syn pÄ konflikter och hur de hanterar konflikter pÄ arbetsplatsen. I uppsatsen kommer det Àven tas upp bakomliggande faktorer som orsakar konflikter samt se nÀrmare pÄ hur chefer arbetar med att minska destruktiva konflikter. I studien har en kvalitativ ansats genomförts, det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer.

Examensarbetets syfte Àr att fungera som en förberedelse i hur man som lÀrare kan hantera konflikter i klassrummet mellan sig sjÀlv som lÀrare och elever. Arbetets frÄgestÀllningar har varit: Vad Àr en konflikt? Vilka orsaker till konflikter finns i klassrummet mellan lÀrare och elever? Hur kan man förebygga och hantera konflikter i klassrummet mellan lÀrare och elever? En kvalitativ studie har gjorts med en teoretisk och en empirisk del. Litteraturstudien bygger pÄ olika författares syn pÄ konfliktdefinition, orsaker till konflikter rent allmÀnt och vilka orsaker till konflikter som finns i klassrummet, och hur de tycker man som lÀrare skall gÄ tillvÀga vid konflikthantering. Modeller och mer konkreta förslag har hittats.

Mitt syfte med detta arbete Àr att försöka belysa den svÄrighet som bÄde Jung och Buber sÄg för mÀnniskan att finna helhet och Àkthet i livet. Denna frÄga Àr för mig högst aktuell i det samhÀlle jag lever i idag. Genom en uppdelning av tiden och rollerna har helheten gÄtt förlorad vilket hotar att splittra mÀnniskan. Risken Àr att hon alieneras till sig sjÀlv och andra mÀnniskor. Denna alienering visas genom meningsförlust och en relativiserande hÄllning.

Sammanfattning Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i Ärskurs 6 pÄ en skola i SkÄne. ART Àr en konflikthanteringsmetod som anvÀnder sig av tre olika komponenter. Dessa bestÄr av social fÀrdighetstrÀning, ilskekontrolltrÀning och moraltrÀning. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ vilka förutsÀttningar som krÀvs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i Äk 6. Min intention Àr ocksÄ att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART.

Den svenska nÄgot begrÀnsade artilleri-förmÄgan skall kunna verka effektivt i alla konfliktnivÄer och detta skapar behov av erfarenhetsinhÀmtning av tidigare konflikter. Finska vinterkriget har i denna uppsats behandlats för att utvÀrdera en konflikt av nationell karaktÀr liknande den svenska försvarsmakten skulle kunna stÀllas inför.Undersökningen behandlade tvÄ omrÄden; ?Mannerheim-linjen? och ?Norr om Ladoga? pÄ grund av dess olika karaktÀr och pÄ sÄ sÀtt behov av finsk taktikanpassning. Analysen genom kvalitativ litteraturstudie genomfördes med utgÄngspunkt i teorin krigföringens principer. Analysen skulle sedan mynna ut i ett antal principer som verkade framgÄngsfrÀmjande för artilleriets anvÀndande.

Syftet med detta arbete har varit att underso?ka la?rares och skolledares uppfattningar om va?rdet av daglig schemalagd fysisk aktivitet i skolan samt att underso?ka om samma grupper a?r intresserade av att info?ra ett sa?dant arbetssa?tt. I arbetet har en litteraturgenomga?ng av kunskapsla?get avseende effekter av fysisk aktivitet pa? ha?lsa och prestationer i teoretiska a?mnen fo?ljts upp med en enka?tunderso?kning om samma a?mne riktad till la?rare och skolla?rare i en kommun i va?stra Sverige. Litteraturgenomga?ngen har visat att det finns vetenskapligt sto?d fo?r att god fysisk prestationsfo?rma?ga a?r kopplat till goda prestationer i teoretiska a?mnen samt till ett gott ha?lsola?ge.

Syftet med vÄr studie Àr: att belysa hur en skola i VÀsterÄs kommun arbetar med konflikthantering. För att nÄ syftet behandlas följande omrÄden: vad en konflikt Àr, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi anvÀnder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vÄr studie för att fÄ ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkÀtundersökningar. Genom enkÀter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

24 mars 1999 pÄbörjar NATO för första gÄngen i organisationens historia krigshandlingar med luftstridskrafter. Detta mot ett Serbien med Slobodan Milosevic i spetsen som utförde etniska rensningar pÄ kosovoalbaner i Kosovo. Denna konflikt kom att frÄn NATOs hÄll kallas operation Allied Force. Tre Är innan denna konflikt urartade slÀppte Dr. Robert A.

Syftet med vÄr undersökning var att utöka vÄr konfliktkompetens genom att fÄ kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konflikt- situationer i skolan. Som bakgrund till undersökningen har vi studerat tidigare forskning inom konflikthanteringsomrÄdet. Fokuseringen har varit kommunikationens betydelse och det etiska perspektivet, till varför konflikter uppstÄr och vilka verktyg man kan behöva i konfliktsituationer. VÄr undersökning utfördes pÄ tvÄ grundskolor i Norrbotten Fem yngre elever i Är tre intervjuades i en kvalitativ studie emedan 73 elever i Är sju till nio, fick delta i en kvantitativ enkÀtstudie som sedan analyserades kvalitativt. Detta eftersom vÄr undersökning huvudsakligen baserades pÄ frÄgor som hade med attityd och Äsikt att göra.