I detta arbete har utgÄngspunkten varit funderingarna kring anledningar till elevernas avhopp frÄn utbildningen samt kring yrkeslÀrarnas roll för dessa avhopp..

Syftet med denna studie a?r att observera tva? olika stylistla?rares arbete under na?gra lektioner. Hur arbetar de med; ma?l, process, a?terkoppling samt bedo?mning Hur ser fo?rutsa?ttningarna ut na?r det ga?ller det pedagogiska arbetet och har eleverna na?got inflytande? La?rarna arbetar pa? gymnasieskolans hantverksprogram, inriktning ha?r och makeup stylist.I min studie analyseras arbetet utifra?n tva? liknande lektionspass i hantverksteknik, a?rskurs tva? pa? olika gymnasieskolor, utifra?n teoretiska perspektiv inom estetisk verksamhet, kreativitet, bedo?mning samt nyckeltermer som de ?fyra f:en?; fakta, fo?rsta?else, fa?rdighet och fo?rtrogenhet.Uppsatsens resultat visar att det ba?de finns skillnader och likheter mellan la?rarnas arbetssa?tt, fo?rutsa?ttningar samt ga?llande elevinflytande. .

Inom sociala verksamheter som Àldreomsorg och handikappomsorg lÀgger enhetscheferna mycket tid pÄ konflikthantering i sina arbetsgrupper. En konflikt i en arbetsgrupp Àr viktig att lösa direkt annars Àr risken stor att konflikten blir svÄr att lösa. En konflikt som inte blir löst leder till att personalen tappar arbetsglÀdje och energi i sitt arbete och brukarna/kunderna kan bli lidande i förlÀngningen. Syftet med denna studie var dÀrför att öka kunskapen och erfarenheten om konflikthantering ur enhetschefers perspektiv inom Àldreomsorgen och handikappomsorgen. I uppsatsen har följande frÄgor hanterats:Vilka typer av konflikter uppstÄr vanligen i en arbetsgrupp?Hur reflekterar enhetscheferna över hur konflikter uppstÄr?Hur beskriver enhetscheferna att de hanterar konflikter?För att besvara frÄgestÀllningarna har en kvalitativ metod anvÀnts.

I olika perioder har Àmnet vÄld inom psykiatrin lyfts fram i media, ofta i samband med att ett vÄldsdÄd har begÄtts av en ?vÄldsam psykpatient?. Varken i media eller i den tidigare forskningen Àr det vanligt att Àmnet blir belyst ur ett patientperspektiv. Denna kvalitativa studie försöker fÄnga ett inifrÄn-perspektiv och tar sin ansats i att försöka beskriva vad som kan leda fram till att det uppstÄr konflikt- och vÄldssituationer pÄ en sluten psykiatrisk avdelning. Studien har genomförts med hjÀlp av samtal med sju personer med erfarenhet av vÄld under sin vistelse pÄ en sluten avdelning.

Hösten 2004 sÀndes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn pÄ demokrati". DÀrefter blossade en massmedial debatt upp, den sÄ kallade kommunismdebatten. BÄde frÄn partikamrater och andra politiker framfördes krav pÄ att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och Äret dÀrpÄ gav han med sig. Men vad avsÄg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes Àr att det rÄdde en semantisk konflikt i debatten, det vill sÀga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den hÀr uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stÀmmer.

Konflikterna i Great Lakes-regionen har prÀglats av bÄde flyktingströmmar och etniska dimensioner. Vi har genomfört en fallstudie pÄ detta omrÄde för att undersöka vilken betydelse flyktingar har för konflikterna i regionen.Vi visar hur flyktingströmmarnas karaktÀr och flyktingskapets utsatthet leder till skÀrpta etniska spÀnningar och bidrar till försvagandet av stater. Flyktingarnas osÀkra livssituation och kollektiva minnen innebÀr ett sÀrskilt starkt identitetsbehov, vilket kan leda till ökad etnisk polarisering och gör att de blir lÀtta att mobilisera politiskt.Flyktingströmmar orsakar ett allvarligt försvagande av stater, eftersom de pÄ ett fundamentalt sÀtt underminerar statens legitimitet, genom exempelvis deras förlorade förtroende för staten och dess institutioner samt deras inblandning i vÀpnade attacker mot hemlandet.Generellt uppmÀrksammas flyktingströmmar oftast bara som en allvarlig konsekvens av konflikter, men vi visar hur de ocksÄ kan förstÄs som en starkt bidragande orsak till inomstatlig och regional instabilitet..

Syftet med uppsatsen var att genom en socialpsykologisk undersökning studera hur soldater i Försvarsmakten upplever och hanterar konflikten mellan deras militÀra- och civila identitet.För studien intervjuades sex soldater som tjÀnstgör vid ett regemente i Sverige.Resultatet visade att flertalet av de intervjuade tyckes vara mÄna om att visa pÄ en distansering frÄn jobbet nÀr de var lediga, och att de dÄ ?Ätergick? till sin civila identitet, för att sen vÀxla tillbaka nÀr de var tillbaka i tjÀnsten. EmellanÄt verkade det dock vara svÄrt för soldaterna att skilja de tvÄ Ät och fler tycktes ?trilla? tillbaka till sin militÀra identitet, Àven i den civila vardagen. Det observerades dÀrför ingen större konflikt mellan den militÀra och civila identiteten eftersom soldaterna tycktes vÀlja en stabil identitet att anvÀnda sig av över tiden.  Hos flera av soldaterna fanns en ovilja att jÀmföras med de stereotypa ideal som allmÀnheten hade om dem och de valde dÀrför att ta avstÄnd ifrÄn dem och definiera om situationen för de som hade den uppfattningen.

Vi har gjort en fallstudie pÄ barnlÀkarfallet som mellan Ären 2009 och 2011 fick stor uppmÀrksamhet i medierna. En tre mÄnader gammal flicka dog pÄ Astrid Lindgrens sjukhus och en barnlÀkare blev misstÀnkt för drÄp.Vi har undersökt hur rapporteringen och debatten sÄg ut i Aftonbladet och Dagens Nyheter. 96 artiklar har varit föremÄl för en innehÄllsanalys och fyra artiklar för textanalys.VÄr undersökning har visat att barnlÀkarens sida fick mer utrymme i rapporteringen. Artiklarna tog oftare parti för barnlÀkaren Àn för Äklagaren. Vi har ocksÄ sett tendenser hos journalister att indirekt, eller i vissa fall direkt, stÀlla sig pÄ barnlÀkarens sida.

Den hÀr uppsatsen Àr en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa tvÄ regioner.NÀr den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och nÀr kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gÄ mot sitt sönderfall. DÀrmed började nationalistiska stÀmningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var tvÄ lÀnder som förklarade sig som sjÀlvstÀndiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terrÀng dÀr. I bÄde Kroatien och Bosnien ledde sjÀlvstÀndighetsstrÀvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa lÀnder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien.

Denna uppsats innefattar en undersökning av hur tre butikschefer, i olika organisationsformer,hanterar konflikter pÄ sina arbetsplatser. Problemet denna undersökning har som huvudfrÄga Àr ?hur hanterar butikschefer konflikter?. Anledningen till att Àmnet undersöks Àr att det inteÀr konflikter i sig som Àr ett problem utan hur de hanteras samt att konflikter kan bli kostsamma för företag dÄ anstÀllda blir mindre produktiva och kan ibland bli sjukskrivna till följd av konflikter. Syftet med rapporten Àr dÀrmed att beskriva hur butikschefer hanterar konflikter som uppstÄtt pÄ deras arbetsplatser.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstÄ, i kontakten med anhöriga till patienter pÄ Àldreboende. Designen Àr deskriptiv och bygger pÄ individuellt genomförda intervjuer.Som urvalsmetod anvÀndes ett bekvÀmlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav tvÄ togs bort i efterhand dÄ de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma pÄ var sitt Àldreboende i en kommun i södra Norrland.För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga Àr det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha tÀta kontakter, stor förstÄelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att lÄta anhöriga bidra med sina kunskaper och kÀnna sig delaktiga fÄr sjuksköterskan anhöriga med sig.

Den hÀr uppsatsen Àr skriven inom ramen för Àmnet Krigsvetenskap under författarens studier pÄ Yrkesofficersprogrammet 2006-2009 till arméteknisk officer. I Ammunitions- och minröjning i modern konflikt ges lÀsaren genom deskriptiv metod en exposé över ammunitions- och minröjningens grunder, historia och nutid. Uppsatsens generella syften Àr att avhandla problematik som svenska ammunitions- och minröjare i sitt yrkesutövande idag kan stÀllas inför. Och hur delar av den tekniska organisationen och teknisk utrustning för detektion, lokalisering och klassificering av minor, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) och försÄt kan bidra till att lösa denna problematik. Författaren genomför utifrÄn sina intervjuer och litteraturstudier prediktioner av den kommande utvecklingen pÄ omrÄdet.

För att intressenterna ska kunna lita pÄ företagens Ärsredovisningar krÀvs att en revisor har granskat dem och att revisorn har varit oberoende. DÄ revisorer har tvÄ roller, bÄde som rÄdgivare och granskare, kan oberoendet ifrÄgasÀttas. Syftet med vÄr uppsats var att utifrÄn revisorns synsÀtt studera revisorernas dubbla roller som rÄdgivare och granskare, och om dessa tvÄ roller stÄr i konflikt med varandra. Vi ville mer specifikt undersöka om revisorns personlighet och personliga bedömningar pÄverkar revisorns oberoende. Vidare ville vi studera hur revisorerna förhÄller sig till de lagar, regler och normer som finns kring oberoendet.

Sedan 2006 Àr en allvarlig konflikt mellan förÀldrarna det vanligaste skÀlet till att tilldöma en förÀlder enskild vÄrdnad vid en rÀttslig tvist om barn och i Sverige Àr det i 9 fall av 10 mamman som har enskild vÄrdnad efter en separation. Syftet med denna studie Àr att skapa en teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om barn. Genom intervjuer med domare, advokat, samtalsledare, medlare, en mamma och en pappa som gÄtt igenom en rÀttslig tvist om barn skapade jag en faktisk teori om vad genus har för betydelse för lÀmpliga förÀldrars möjligheter och begrÀnsningar i en rÀttslig tvist om ?barnets bÀsta?. Min teori Àr att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? begrÀnsar möjligheterna för lÀmpliga förÀldrar att lösa sina konflikter och att lagstiftningen om ?barnets bÀsta? inte Àr tillÀmpbar pÄ tvister dÀr tvÄ lÀmpliga förÀldrar stÀlls emot varandra.

Den första juli 1997 firades Hongkongs Äterförening med Kina med pompa och stÄt. Den brittiska kolonin blev Hong Kong Special Administrative Region (SAR) inom Kina. Hongkong skulle behÄlla sitt politiska system sida vid sida med fastlandets under principen "ett land, tvÄ system". Vi har identifierat att principen innebÀr en konflikt i den specifika situationen och anvÀnder oss av Browns teori om tre typer av nationalism. Kinas kommunistparti anvÀnder tvÄ typer av nationalism för att samla invÄnarna i en nation och legitimera sitt styre.