SAMMANFATTNING____________________________________________Gabriela Vrbanc och Jenny Brandt- ErikssonProfessionalism i förskolanÅr: 2007 Antal sidor: 35_____________________________________Syftet med arbetet är att få kunskap om och belysa hur förskollärares professionalism ser ut i förskolan. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ forskningsmetod, med hjälp av intervjufrågor, för att få kunskap om hur fyra förskollärare ser på lärarprofessionalism. Vi använde oss även av videoobservationer för att sedan koppla ihop intervjusvaren med lärarnas handlande. Vi anser att kvalifikationer och erfarenheter, lärarens roll och kontakt med kollegor och andra professionella, föräldradeltagande och läroplanen är bitar som är viktiga för att bli en professionell förskollärare. Detta leder till kvalitet i förskolan.

Under andra hälften av 1900-talet har intresset för det intellektuella kapitalet ökat drastiskt. Detta beror främst på den teknologiska och kulturella utvecklingen i samhället, vilket har bidragit till att de enskilda individerna inom organisationerna blivit mer uppmärksammade. För att organisationer ska bli mer konkurrenskraftiga behöver de anställdas kompetenser kontinuerligt uppdateras och nya erfarenheter byggas upp. Genom att de anställda delar med sig av sina kompetenser och erfarenheter till övriga inom organisationen kan samtliga ta del av dessa. Syftet med vår uppsats är att öka förståelsen för hur organisationer styr relationen mellan humankapital och strukturkapital.

Idag lever 65 % av världens befolkning i länder där övervikt och fetma dödar fler människor än vad undervikt gör. I Sverige har fetman fördubblats sedan 1980 och idag lider ungefär varannan man och var tredje kvinna av övervikt eller fetma. Svenska studier visar även att ungefär vart femte barn är överviktigt och ett barn av tjugofem lider av fetma. Dagligen kan vi läsa i tidningar och se på tv hur människor kan göra för att gå ner i vikt, även hälsokampanjer och diverse hälsoupplysningar blir allt vanligare. Dock verkar inte detta tillräckligt för att hjälpa människor till en lyckad och långvarig livsstilsförändring.

Den här undersökningen behandlar frågorna:Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö.

Många äldre patienter har idag flera sjukdomar och många läkemedel eftersom detta är den vanligaste behandlingsformen. Med antal läkemedel ökar risken för läkemedelsbiverkningar samt sämre livskvalitet och välbefinnande för patienten. Läkemedelsgenomgångar är till för att se över vilka läkemedel patienten använder och varför dessa läkemedel är ordinerade. Även nyttan och risker för läkemedelsbiverkningar ses över.Syftet är att undersöka distriktssköterskans erfarenheter av läkemedelsgenomgångar hos äldre patienter inom den kommunala hälso- och sjukvården. För att uppnå syftet i denna studie har författarna använt sig av kvalitativ metod med induktiv ansats.

Avsikten med min undersökning var att få mer kunskap om hur förskolepersonal arbetar med pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg i deras dagliga verksamhet. Det är ett arbetsverktyg som ska tillämpas av all förskolepersonal ute i verksamheten.För att ta reda på vilka erfarenheter förskolepersonal har av pedagogisk dokumentation var en kvalitativ intervjumetod det bästa sättet eftersom informanterna genom en kvalitativ metod får svara på frågorna utifrån deras egna erfarenheter. Jag vill också ta reda på hur de gör för att synliggöra varje barns behov.Jag har hänvisat till och använt relevanta tidigare undersökningar för att analysera resultaten från min studie.Resultaten visar att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som ska användas för att synliggöra verksamheten och barnens lärprocesser. Lärprocesser sker när barnen utmanas i deras lärande, där nya idéer och kunskaper växer fram. På så sätt finns det möjlighet att strukturera verksamheten utifrån barnens olika behov och intressen menar mina informanter.

Studiens syfte a?r att underso?ka ett antal gymnasiela?rares upplevelser och attityder till planeringsarbetet som ett fenomen i a?mnet historia. Studien har tre fra?gesta?llningar. Den teoretiska ansatsen belyser planeringsarbetet sett utifra?n gymnasiela?rarnas proffession, didaktiska aspekter och utbildningstraditioner.

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa präglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkäter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna är utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat på samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. Många upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Denna studie handlar om vilka erfarenheter och upplevelser som anhöriga till missbrukare kan ha. Den visar också hur ett missbruk påverkar en hel familj och hur den anpassar sitt liv i vardagen. Den visar att det kan finnas ett stort behov av stöd till anhöriga och att det faktisk finns stödformer. Vi har även undersökt om de anhöriga vill och kan ta del av det behandlingsarbete som finns kring en missbrukare. Undersökningen har gjorts med halvstrukturerade intervjuer där två anhöriga förmedlade sina erfarenheter och fyra personer som var behandlingspersonal från varsin enhet också fick dela med sig av sitt perspektiv.

För att öka kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet inom hälso- och sjukvården är patientnämnderna ett betydelsefullt hjälpmedel. Kontakter mellan patientnämnden och vårdverksamheterna sker exempelvis genom återkoppling av patienters åsikter om sina kontakter med vården. Brist på återkoppling är ett problem som innebär att kunskap från misstag som begåtts inte kan tas till vara. Effekten kan vara fortsatta skador och problem. Får vårdverksamheterna återkoppling och använder informationen i ett lärande, kan det leda till förbättringsarbete och därmed minska vårdskador.Syftet med studien var att beskriva vårdverksamheternas erfarenheter av återkoppling av patientklagomål från patientnämnden samt att med detta som utgångspunkt beskriva hur patientnämnden kan bidra till förbättrat kvalitets- och patientsäkerhetsarbete.

IntroduktionGenom klinisk erfarenhet är det känt att bemötandet av närstående är en central fråga för hela donationsprocessen, men närstående till organdonatorer framstår samtidigt som en eftersatt grupp när det gäller uppföljning. Att ta fram vetenskaplig kunskap om närståendes erfarenheter av donationsprocessen är nödvändigt för förståelsen och bemötandet av dessa personer.SyfteSyftet med denna studie var att kartlägga närståendes erfarenheter av donationsprocessen såväl i det akuta skedet som efter att själva donationen har genomförts. MetodStudien har genomförts i form av en enkät. Enkäten skickades ut till 74 närstående som hade haft en anhörig som avlidit och blivit en organ- och vävnadsdonator. Enkäten besvarades av 54 % (n=40).

Barns föreställningar av smärta är relaterade till tidigare erfarenheter av smärta. Smärtan skiljer sig mycket från barn till barn. Föräldrarna är ofta en betydelsefull länk mellan barnet och sjukvården, speciellt när barnet upplever stark smärta. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter i samband med omvårdnad till förskolebarn med smärta. Studien är baserad 15 internationellt publicerade vetenskapliga artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys.

Kunskap om andras attityder kan hjälpa oss att förstå varandra. Syftet med denna studie är att undersöka invandrarkvinnors attityder till svenskar och till att integreras i det svenska samhället samt hur deras attityder kan påverka hur de beter sig i sin integrationsprocess. Genom intervjuer framkom att invandrarkvinnorna i denna studie är positiva till svenskar och till att integreras i det svenska samhället. Detta verkar till stor del bero på att de jämför de erfarenheter de har från sina hemländer med de erfarenheter de har från Sverige. Kvinnorna i studien har positiva attityder och har också för avsikt att göra de saker de är positiva till, så som att skaffa sig svenska vänner, fira svenska traditioner och tala svenska.

Syftet för studien är att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förväntningar förskollärare i förskolan och lärare i förskoleklass har på varann. För det syftet lyftes olika förväntningar på samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de båda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrädes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka tillvägagångssätt barn använder vid sortering och vilka matematiska begrepp barn använder när de sorterar. Undersökningen är kvalitativ och baseras på deltagande observationer med tio barn mellan 3-6 år. Materialet som användes var pasta, kritor och pärlor. Resultatet visar att barnen sorterade utifrån egna kännetecken och valde egenskaper hos materialet som var mest intressesant för dem just vid det tillfället. Alla visade intresse för färg, men de hade förmåga att sortera och använda andra kriterier som form, storlek, mönster, och mängd också.