Denna studie har syftat till att utforska hur l?rarstudenter beskriver den verksamhetsf?rlagda (VFU) praktiken b?de som undervisningsmoment och praktik, samt l?rarstudenternas beskriv-ning av sina upplevelser av skolan som arbetsplats. Fr?gor som har genomsyrat denna studie ?r ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av VFU som undervisningsmoment och som praktik?, ?hur beskriver l?rarstudenter sina erfarenheter av skolmilj?n p? sina VFU-platser? samt ?hur f?r?ndras deras syn p? l?raryrket efter praktiken?. Studien har genomf?rts via semi-strukturerade intervjuer med sex l?rarstudenter som har haft sina VFU perioder under ?r 2023.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Sveriges marknad blir allt mer heterogen utifrån ett etniskt och kulturellt perspektiv. Detta innebär att olika behov och konsumtionsmönster går att urskilja. Ett sätt att studera marknaden är utifrån ett kulturellt perspektiv med utgångspunkt att kulturella variabler påverkar individers och gruppers köpbeteenden. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka om Föreningssparbanken kan skapa och upprätthålla goda kundrelationer med svenskar med utländsk bakgrund genom att anställa personer med annan etnisk bakgrund än svensk. Under arbetets gång har det framkommit att kunder med annan etnisk bakgrund tenderar att identifiera sig med personer av samma ursprung.

I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utländsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrån Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utländsk bakgrund och majoriteten hade föräldrar sominte var födda i Europa. Nästan samtliga respondenter berättade att de bodde i segregeradeområden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men även en annan faktor var att de via den utökade träningsmängden i skolan kundeförbättra sina förutsättningar att lyckas som fotbollsspelare.

Bakgrund: I denna studie defineras etnicitet som ett samlingsbegrepp för ursprung medan kultur som ett socialt inlärt beteende och är föränderlig i sitt sammanhang. I litteraturen framkommer att patienter med annan etniskt och kulturell bakgrund objektiviseras av sjukvårdpersonalen, individen betraktas som en representant för sin kultur. I Sverige finns många människor med annan etnisk och kulturell bakgrund. Människor som emigrerar drabbats av psykisk ohälsa i högre grad än genomsnittsbefolkningen de löper större risk för stress, oro och ångest.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskors möte med en patient som har en annan etnisk och kulturell bakgrund och vårdas för psykisk ohälsa.Metod: Datainsamlades via intervjuer av fem specialistsjuksköterskor. I denna studie används en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två kategorier framkommer ur resultatet.

Då båda författarna har gått på folkhögskola var det vår förförståelse av folkhögskolan som ledde in oss på ämnet. Vi ville undersöka hur vanligt det var att folkhögskoleelever sökte vidare till högskolan och i hur stor omfattning folkhögskolan informerade och knöt an till högskola. Vidare sökte vi svar på frågan om social bakgrund kunde vara avgörande för om eleven sökte sig till vidare utbildning. Enligt den litteratur vi tagit del av under resans gång så nämner vissa författare att social bakgrund är avgörande för vidare studier likväl visar det resultat vi fick fram att så inte var fallet. Vi har använt oss av metodtriangulering, det vill säga, både kvantitativ och kvalitativ metod.

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fått till följd att Karlstads universitet har fått upprätta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska främja studenternas lika rättigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vår studie undersökt faktorerna som påverkar gymnasieelever med utländsk bakgrund när de ska gå vidare till högre studier och jämfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar även till att besvara frågan vad Karlstads universitet kan förbättra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utländsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv där vi fokuserar teoridelen på attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i svenska som andraspråk (SVA) och specialpedagoger ser på sitt uppdrag när det gäller elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Studien baseras på sex intervjuer med tre SVA-lärare och tre specialpedagoger, från tre olika skolor i en kommun. Intervjuerna transkriberades och analysen, som är gjord utifrån det kategoriska och relationella perspektivet att förhålla sig till specialpedagogik, utgår från studiens tre frågeställningar vilka handlar om uppdrag, kompetens samt om möjligheter och hinder.Resultatet visar att samtliga intervjupersoner, både SVA-lärare och specialpedagoger, känner att deras uppdrag är otydligt när det gäller arbetet med elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd. Trots en formell behörighet och ett stort engagemang anser de sig inte heller ha den kunskap som krävs för att kunna bedöma elevernas behov eller vilka insatser som bör göras.Resultatet visar också att SVA-lärarna och specialpedagogerna är medvetna om att elever med utländsk bakgrund, på grund av att ledningen och personalen generellt saknar kunskap, är underrepresenterade i den specialpedagogiska verksamheten. Intervjupersonerna ser här adekvat kartläggningsmaterial, samarbete och fortbildning i olika kulturer, som möjligheter för att kunna upptäcka och sätta in rätt sorts stöd i tid.Samtliga intervjupersoner är dessutom ense om, att eftersom skolan fortfarande inte är redo att inkludera alla elever, är ämnet SVA och den lilla stödgruppen några av förutsättningarna för att elever med utländsk bakgrund, i behov av särskilt stöd, så småningom ska kunna känna sig inkluderade i den ordinarie klassrumsundervisningen..

Migration ökar i hela världen och det svenska samhället omformas från ett samhälle med ett fåtal etniska inslag till ett samhälle med över hundra nationaliteter, språk och många religioner. Varje kultur har sin syn på hälsa och sjukdom. Vårdpersonal tycker att det är svårt att bedöma, förstå och vårda personer från andra kulturer. Syftet med arbetet är att belysa kulturella skillnader och problem som kan uppstå vid omvårdnad av person med annan kulturell bakgrund. En litteraturstudie gjordes och den är baserad på åtta vetenskapliga artiklar och materialet bearbetades genom en innehållsanalys.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

Mitt syfte med denna uppsats var att undersöka om lärarna på omvårdnadsprogrammet upplever att de använder den kunskap som eleverna besitter i form av olika kulturer kommer fram i utbildningen. Syftet var också att se om lärarna reflekterar kring sin egen bakgrund och den egna kulturen. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuat åtta karaktärsämneslärare på fyra olika skolor i Skåne. Jag hade tre frågeställningar ? Hur upplever lärarna att de tar till vara den mångkulturella gruppens erfarenheter i undervisningen? ? Upplever lärarna att de använder någon medveten metodik för interkulturellt lärande? ? Hur väl är lärarna medvetna om sin egna kulturella bakgrund? I min studie visade det sig att det råder konsensus mellan lärarna i frågan om elevernas kulturella bakgrund behövs och används i undervisningen. Den kulturella bakgrunden värdesätts högt av lärarna och de upplever också alla att de låter eleverna ta del av varandras erfarenheter i undervisningen.

Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser.

Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Som studiens teoretiska ramverk anv?nds Teorin om praktikarkitekturerna (TPA), f?r att analysera matematikgruppens villkor genom s?gande, g?rande och relaterande, samt identifiera de arrangemang som m?jligg?r och begr?nsar matematikl?rarnas gemensamma kunskapsproduktion. Pragmatismen och Deweys kunskapsteori anv?nds i studien f?r att analysera och diskutera resultatet utifr?n att se l?randet som en aktiv, erfarenhetsbaserad och social process. Aktionsforskning som studiens metodologiska ansats bidrar till att f?r?ndringar iscens?tts och studeras systematiskt i syfte att matematikgruppen tillsammans n?r en djupare f?rst?else och kunskap om ?sexualitet, samtycke och relationer?.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att belysa den resa ett antal studenter med utländsk bakgrund har gjort när de har valt att läsa på lärarutbildningen samt vad som bidrog till att dessa lärarstudenter valde att utbilda sig till lärare. Begreppet resa i den här uppsatsen är metaforiskt och beskriver den kronologiska tidsprocess dessa studenter har tagit sig igenom från barndomen till tidigt vuxenliv. Jag har utgått från ett tidsperspektiv delat på tre episoder: Då som syftar till hur lärarstudenterna ser på den egna uppväxten i Sverige samt erfarenheterna från tidigare skolgång, Nu under pågående högskolestudier med allt vad det innebär att axla lärarrollen och slutligen Sedan med betoning på vilka förväntningar och förhoppningar dessa lärarstudenter bär med sig in i framtiden som blivande lärare. För att ta reda på det, har jag använt mig av en kvalitativ forskningsgrund med kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Den empiriska insamlingen har tolkats inom ramen för teoretikerna Pierre Bourdieu och hans teorier om kapital, habitus och fält samt Beverly Skeggs begrepp respektabilitet.