Medarbetarsamtal i grupp är ett relativt nytt och outforskat ämne. Den här uppsatsen undersöker fenomenet medarbetarsamtal i grupp, och bygger på en fallstudie gjord på Pilkington i Halmstad. Syftet var att med utgångspunkt i medarbetarnas upplevelser analysera vilka förutsättningar för individens utveckling som skapas i medarbetarsamtal i grupp. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare som alla hade haft medarbetarsamtal i grupp.Resultaten pekar mot att de förutsättningar som ges för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp på Pilkington i många avseenden inte lever upp till förväntningarna. Det visade sig att feedback, reflektion, målsättning, attityder och uppriktighet på olika sätt bildar förutsättningar för individens utveckling i medarbetarsamtal i grupp.

Bakgrund: Antalet personer med fetma ökar i Sverige. Fetma ökar risken för flera sjukdomar. Forskning kring hur patienter med fetma bemöts inom vården är bristfällig i Sverige. Syfte: att beskriva attityder och bemötandet av patienter med fetma inom hälso- och sjukvården, utifrån sjuksköterskestudenters upplevelser. Metod: Deskriptiv och empirisk med en kvalitativ ansats.

Denna studie genomfördes genom ettspråksociologiskt perspektiv som bland annat studerar språk i ett socialtperspektiv. Tankar till studien grundades sig i att det verkar råda en hel delengelska lånord i svenskan och det finns delade meningar om hur pass mycket detpåverkar det svenska språket och hotar det. I ?Mål i mun-handlingsplan för det svenska språket? menar man att detska räcka med svenska men trots det verkar de engelska lånorden få en alltstörre plats i det svenska språket. Denna studie syftade därför att undersökavilka allmänna attityder 10 stycken informanter har till engelska lånord.Strävan var även att undersöka hur pass medveten vi är i användandet av lånordsamt om där fanns vissa lånord som föredras.

Syftet med examensarbetet är att skapa en förståelse för om och i så fall varför det finns enskillnad mellan styrdokument och praxis gällande ämnesintegrering på gymnasiet, och dettagenom att undersöka gymnasielärares attityder till ämnesintegrering. Att samarbeta mellanämnena är någonting som jag anser förekommer oftare på grundskolan vilket är anledningentill att jag önskade studera huruvida arbetssättet tillämpas på gymnasiet. I och med införandetav GY11 (Skolverket, 2011) ska varje elev ges möjligheten att arbeta ämnesintegrerat.Undersökningen är baserad två kvalitativa gruppintervjuer med totalt sex lärare från tvåhögskoleförberedande program/arbetslag på en gymnasieskola i södra Sverige. Det insamladematerialet analyseras utifrån den fenomenografiska forskningstraditionen medutgångspunkten att urskilja olika attityder kring ett fenomen, i detta fall ämnesintegrering.Vidare diskuteras också resultatet utifrån Lennart Lundquist (1992) teori om implementeringutifrån begreppen förstå, kan och vill med det teoretiska antagandet att implementering enbartär möjligt då aktören förstår, kan och vill implementera det nya arbetssättet.Resultatet fastställer att informanterna i grupp A och B har relativt likvärdiga attityder tillämnesintegrering och att majoriteten av dem är positiva till arbetssättet i allmänhet. Denstörsta skillnaden är i huvudsak att arbetslag A mer frekvent tillämpar ett ämnessamarbete tillskillnad mot arbetslag B där det råder en viss tvetydighet kring tillämpningen av arbetssättet.Orsaken till detta grundas i att arbetslag A både förstår, kan och vill (Lundquist, 1992)implementera ämnesintegrering medan ingen av informanterna i grupp B besitter någon av detre egenskaperna.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka p? vilket s?tt f?rskoll?rare uppfattar inkludering av barn i behov av s?rskilt st?d. Genom intervjuer med f?rskoll?rare sammanst?ller vi deras utsagor och kopplar det med tidigare forskning. De fr?gor som arbetet vilar p? ?r hur inkludering uppfattas av f?rskoll?rare och vilka m?jligheter det finns f?r inkludering.

Alla bör ha möjligheten att utöva, för dem, meningsfulla aktiviteter. Detta förutsätter att miljön där aktiviteten äger rum är tillgänglig, även för de med funktionshinder. Syftet med denna studie var att beskriva synskadades erfarenheter av tillgänglighet till aktiviteter i samhället tillsammans med sin ledarhund. Till datainsamling valdes en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 11 informanter, samtliga synskadade med ledarhund.

Inledning/bakgrund: Mellan raderna i historiska skrifter kan man skönja tecken på symptom som kan tyda på att människor haft schizofreni redan i förhistorisk tid, än idag är dess etiologi inte helt klarlagd. Sjukdomen är mycket stigmatiserande och har genom tiderna präglats av olika förklaringsmodeller. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva och jämföra vilka attityder sjuksköterskor inom psykiatrisk- respektive somatisk vård har till personer med diagnosen schizofreni samt vilka faktorer som påverkar dessa grupper.Metod: En litteraturstudie baserad på studier som sökts fram i olika databaser. Elva studier valdes ut och granskades induktivt enligt Philip Burnards analysmetod. Resultat: Våld och aggression var ett återkommande tema i alla studier.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka om, och i så fall hur, unga vuxnas erfarenheter av separation och vårdnadstvist mellan föräldrarna under barndomen inverkat när det gäller inställning till samlevnadsfrågor. Mer konkret är avsikten att söka svar på frågor som beaktar principen om barnets bästa, attityder gentemot relationer, separationer och giftermål liksom dagens relation till föräldrarna. Tolkningsramen som användes för att tolka och förstå uppsatsens empiriska material baseras på de inledande bestämmelserna enligt 6 kap. föräldrabalken, några risker med socialarbetarens förhållningssätt, barnets känsla av ansvar, lojalitet och hemlighållande, barnets överlevnadsstrategier och kognitiv dissonansteori. Dessa tolkningsredskap var effektiva för att belysa unga vuxnas erfarenheter från barndomen och deras attityder till samlevnadsfrågor.

Titel: ?Man cyklar inte i Göteborg? En studie om studenters attityder till att cykla iGöteborgFörfattare: Evelina Höckert Nordqvist, Johan Dahlsner och Sanna ÅbomKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs StadProblem: Trafikkontoret vill öka cyklandet i Göteborgs innerstad. Trots stora ekonomiska och infrastrukturella satsningar ökar inte cyklandet.Syfte: Syftet är att undersöka och kartlägga studenters attityder för att ta reda på vadsom ligger bakom valet av transportmedel.Metod: Kvalitativ metod. Personliga respondentintervjuer och fokusgruppsintervju.Material: Sex intervjuer samt en fokusgruppsintervju med studenter mellan 20-25 år vid Göteborg UniversitetHuvudresultat: Vi har funnit studenterna villiga att börja cykla mer. De anser dock att det inte finns tillräckligt med utrymme för cyklandet i Göteborg.

Bakgrund Svenska livsmedelsverket (SLV) har utarbetat fem kostra?d fo?r att fra?mja en ha?lsosam kostha?llning. Kostra?den innefattar rekommendationer ga?llande frukt och gro?nt, fullkorn, nyckelha?lsma?rkningen, fisk samt olja och flytande margarin. Tidigare underso?kningar tyder pa? att kostra?den inte fo?ljs i tillra?cklig utstra?ckning.Syfte Studiens syfte var att underso?ka vuxna individers ka?nnedom, upplevda fo?ljsamhet och attityder gentemot SLVs fem kostra?d.

Arbetsplatsmobbning är ett vanligt förekommande fenomen som ofta uppkommer i stressiga arbetsmiljöer och där det finns brister i ledarskapet.  Hur människor upplever mobbningssituationer beror på deras egna personliga erfarenheter och hur de attribuerar det som händer. Syftet var därför att undersöka om det fanns skillnader mellan mäns och kvinnors attityder till arbetsplatsmobbning samt betydelsen av utbildningsnivån och offrets kön i sammanhanget. Studien var en enkätundersökning med frågor, påståenden och ett experimentellt moment där 90 kvinnor och 66 män deltog. För att mäta attityderna till olika typer av mobbning var enkäten utformad med utgångspunkt i skalorna NAQ-R och LIPT. Resultatet visade att kvinnor var den grupp som utför den värsta typen av mobbning och de hade även en allvarligare attityd till arbetsrelaterad mobbning än män.

Syftet med studien var att beskriva attityder till värdegrundsrelaterad undervisning bland lärare inom vuxenutbildningen. De frågeställningar som låg till grund för studien var följande: Hur definierar lärarna skolans värdegrund? Hur förhåller sig lärarna känslomässigt till värdegrundsrelaterad undervisning? Integrerar lärarna värdegrundsrelaterade frågor i den dagliga undervisningen? I så fall hur? samt Föreligger det någon skillnad i attityder gentemot värdegrundsrelaterad undervisning mellan olika ämneslärare? Utöver dessa frågeställningar undersöktes även tänkbara yttre faktorer som kan påverka tillämpningen av värdegrundsrelaterade frågor. Den metod som valdes var kvalitativ och innefattade dels en enkätundersökning och dels fördjupande intervjuer. Studieresultatet bearbetades huvudsakligen utifrån strukturfunktionalistisk teori samt de tre attitydkomponenterna kognitiv, affektiv och intentionell komponent, vilka dessutom diskuterades i förhållande till Festingers dissonansteori.

Syftet med denna studie är att belysa attityder som finns hos lärare i svenska för invandrare (SFI) och svenska som andraspråk (SVA) till integreringen av värdegrundsuppdraget i vuxenutbildningen och i det sammanhanget även uppmärksamma deras berättelser om yrkesetiska konflikter som de upplevt i värdegrundsarbetet. Studien söker att svara på följande frågeställningar: Hur definierar SFI- och SVA-lärarna vuxenutbildningens värdegrund? Hur förhåller sig lärarna till integreringen av värdegrundsfrågor i undervisningen? På vilket sätt integrerar SFI- och SVA-lärarna värdegrundensmålen i sin dagliga verksamhet? Vilka svårigheter möter lärarna och vilka yrkesetiska konflikter uppstår i deras arbete med värdegrundsfrågor? och Vad styrs lärarna av när de löser yrkesetiska konflikter som uppstår i värdegrundsarbetet? Metoden som används i undersökningen är kvalitativ och bygger på intervjuer med totalt sex SFI- och SVA-lärare. Intervjuerna kompletteras med en enkätundersökning som genomförts med samma lärare.Studiens resultat diskuteras utifrån en teori om sociala attityder och dess antagande att individers kunskaper om, och positiva känslor till, en social företeelse kommer att manifesteras i deras handlingar. Resultatanalysen visar att SFI- och SVA-lärarna förknippar skolans värdegrund med demokrati, jämställdhet mellan kvinnor och män, alla människors lika värde och trygg inlärningsmiljö och har ett positivt förhållningssätt till värdegrundsarbetet, som de medvetet integrerar i språkundervisningen..

Syftet med denna studie var att med kvantitativ data undersöka om de deltagare som upplevde respektive inte upplevde en attitydförändring även erfarit att vanorna förändrats vid vissa specifika aktiviteter efter ett hållbarhetsprogram. Studien syftade även till att med kvalitativ data urskilja uppkomsten till den eventuella förändringen. Datainsamling har skett via två enkäter som skickats ut via e-post till 1187 deltagare. Svarsfrekvensen var 477 respektive 200. Deltagarna var kvinnor och män i åldern 25-66.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie är att kartlägga attityder på ledningsnivå till att använda fysisk aktivitet för de anställda som medel för att öka de ekonomiska vinsterna i företaget.Frågeställningar:? Hur ser attityderna till fysiskt aktiva medarbetare ut, utifrån ett ledningsperspektiv på företaget?? Hur ser företagsledningen på kopplingen mellan medarbetarnas fysiska status och företagets ekonomiska resultat?MetodInsamling av material till studien skedde genom intervjuer och utgår ifrån en kvalitativ undersökningsansats. Kontakt togs med en person på ledningsnivå på fem företag. Denna person kom sedan att representera respektive företags attityder. Intervjuer gjordes även med två ledande organisationer på den svenska arbetsmarknaden, en på arbetsgivarsidan respektive en på arbetstagarsidan som komplement till övriga intervjuer.ResultatDe attityder kring hälsoekonomi som framkom i denna studie var av varierande karaktär.