Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

Syftet med mitt arbete handlar om att försöka förändra ungdomars attityder och deras kunskaper om droger. För att kunna mäta deras attityder och kunskaper så använde jag mig av enkäter. För att få en förändring så använde jag mig av värderingsövningar. Jag valde att dela ut enkäterna vid två tillfällen under min sju veckors praktik. Jag valde ungdomarna efter kön och åldrar.

Syftet med denna uppsats är att belysa och analysera elevers attityder till skolansämnen utifrån ett genus- och jämställdhetsperspektiv. Genom elevers attityder kanman få syn på hur de ställer sig till skolans ämnen, jag har valt en kvalitativutgångspunkt och även gjort vissa iakttagelser. I intervjuer kan man få syn påelevers attityder på ett djupare plan, där följdfrågor är möjliga, vilket varbetydelsefull i denna uppsats. Uppsatsen visar på att det finns attityder därkönsrelaterade skillnader i förlängningen får konsekvenser ur ettjämställdhetsperspektiv. De traditionella könsmönster slår ibland igenom där demanliga och kvinnliga kodade ämnena fortfarande ligger djupt rotade i elevernasattityder och ageranden kring vissa av skolans ämnen.

Bakgrund: Antalet äldre i Sverige ökar. Det finns en tendens i dagens samhälle att generalisera och betrakta äldre människor som en homogen grupp istället för som individer. Detta kan i sin tur leda till negativa attityder mot äldre. Ett samlingsnamn för de negativa attityderna är begreppet ålderism som inkluderar det faktum att äldre människor kan komma att behandlas utan respekt på grund av sin ålder. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre patienter och till att arbeta med dem. Metod: En litteraturstudie har utförts där tolv artiklar från tio olika länder har granskats. Resultat: Sjuksköterskestudenters och nyexaminerade sjuksköterskors attityder till äldre påverkas av: genus, ålder, utbildning, stöd under klinisk träning, tidigare erfarenhet och intresse av att arbeta med äldre. Konklusion: Ålderdom, fysiologiskt och patologiskt, kan behöva utvecklas och attityder till äldre behöver diskuteras under sjuksköterskeutbildningen i ett försök att belysa, förändra alternativt förbättra attityder mot äldre. Studenternas attityder kan förslagsvis följas upp med en studie i början samt i slutet av sjuksköterskeutbildningen..

Syftet med studien var att undersöka sjuåriga flickors och deras mödraras attityder till mat/ätande samt att undersöka om det förekom ett samband mellan mödrars och döttrars attityder till mat/ätande. Studien var en delstudie ur IDA-projektet som hade en prospektiv longitudinell design. Flickor och deras mödrar rekryterades genom ett slumpmässigt stratifierat urval av skolor i Uppsala län. Sammanlagt 161 flickor och deras mödrar (n=133) deltog. För att bedöma attityder till mat/ätande har två självskattningsformulär använts, Children?s Eating Attitude test (ChEAT) för flickorna samt Eating Attitude Test (EAT) för mödrarna.

Studien var en kvantitativ undersökning som genomfördes vid Socialhögskolan i Stockholm. Syftet med denna C-uppsats var att öka kunskapen om socionomstuderandes kunskaper och attityder till spel och spelberoende. Forskningsfrågorna var: ?Vilka kunskaper och attityder kan socionomstuderande ha till spel och spelberoende??, ?Finns det bland socionomstuderande några skillnader i attityder till spelberoende jämfört med attityder till alkoholberoende?? samt ?Finns det några skillnader, i kunskaper och attityder till spel och spelberoende, beroende på hur långt man har kommit i socionomutbildningen?. För att besvara forskningsfrågorna gjordes en enkätundersökning i två klasser ur termin 1 och två klasser ur termin 5.

Syftet med denna studie var att undersöka om invandrares attityder till svenska språket skiljer sig utifrån deras språkstatus och landstatus samt vilka korrelationer som finns mellan deras språkattityder och deras språkfärdighet, språkinlärning och språkanvändning. Nittioen enkäter delades ut och 89 svarade, varav 14 män och 75 kvinnor. Samtliga deltagare var studenter med utländsk bakgrund som läser svenska språket på Stockholms universitet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att invandrare med låg landstatus har mer positiva attityder till svenska språket än invandrare med hög landstatus. Dessutom korrelerar invandrares attityder till språkbrukare och integrativa attityder till svenska positivt med språkinlärning och språkanvändning.

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner människor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhället och av denna anledning är det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vårda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras på 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvärderats.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka attityder pedagoger i år 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlägga vår studie till två olika skolor då vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig åt beroende på vilken typ av skola de arbetar på.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vår kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. När vi har jämfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i år 1?3 har vi inte funnit några skillnader beroende på om de arbetar på en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder gentemot patienter som lever med HIV eller AIDS samt beskriva eventuella skillnader i kunskap och attityder mellan yngre och äldre sjuksköterskor. Metod: Föreliggande empiriska studie hade en kvantitativ ansats med en beskrivande jämförande design. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval där totalt 63 sjuksköterskor deltog och enkäter skickades ut till nio avdelningar på tre olika sjukhus. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade god kunskap om HIV och AIDS, positiva attityder samt en vilja att vårda denna patientgrupp. En del av sjuksköterskorna uttryckte dock en rädsla för att smittas av HIV, ett behov av mer utbildning och negativa attityder gentemot vissa specifika grupper med sjukdomen.

Bakgrund: Antalet människor som lider av fetma ökar ständigt, och har globalt sett mer än fördubblats sedan år 1980. Då fetma ofta leder till flera följdsjukdomar innebär det att denna patientgrupp blir allt vanligare inom hälso- och sjukvården. Detta ställer i sin tur krav på hälso- och sjukvårdspersonlens attityder gentemot personer med fetma. Syfte: att belysa hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot personer med fetma och den vård som erbjuds den här patientgruppen. Metod: En systematisk litteraturstudie som i första hand baserades på Kristenssons (2014) metodbeskrivning. Resultat: Litteraturstudien identifierade två kategorier; attityder till personer med fetma samt attityder gällande vård av personer med fetma. Både positiva och negativa attityder påvisades hos hälso- och sjukvårdspersonal, bland annat beskrevs personer med fetma i negativa ordalag, med ord som lata, själviska och oattraktiva. Även attityder om att personen har låg motivation och viljestyrka syntes.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledningen i ett företag försöker påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Vi har avgränsat studien till att innefatta de attityder som är en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen på vetenskap då vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhålla den. Uppsatsen är baserad på en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vår studie ansåg att det i någon utsträckning går att påverka de anställdas attityder till hållbar utveckling. Företagen använder sig av samma metoder för att påverka attityder och beteende. Beteenden påverkar attityder, att därför i vissa situationer låta beteenden förändra attityder kan för företag vara en effektiv väg att åstadkomma attitydförändring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning är att undersöka vilka eventuella problem som uppstår i och med begreppet hållbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie är den tvärvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Syftet med studien var att beskriva och analysera några fritidspedagogers attityder kring användning av datorer i fritidshemmet. Avsikten var även att studera eventuella samband eller motsättningar mellan fritidspedagogernas attityder till datorer och den faktiska datorverksamheten i fritidshemmen. Med utgångspunkt i syftet beskrivs fritidspedagogernas attityder till datoranvändning samt hur datoranvändningen ser ut i de fritidshem de arbetar inom. Studien är uppbyggd på kvalitativ information utifrån intervjuer och i resultaten visade det sig att syfte, attityd och användning hör ihop när det gäller datoranvändning i fritidshemmen. Det framkom även att fritidspedagogernas attityder inte är avgörande för hur datoranvändningen genomförs i fritidshemsverksamheten.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.