Det ha?r a?r en kvalitativ forskningsstudie med en diskurspsykologisk ansats da?r socialkonstruktionismen sta?r som teori. Syftet a?r att underso?ka hur la?rare beskriver att de bemo?ter matematiken i skolan na?r det finns elever i behov av la?s- och skrivsto?d. En diskurspsykologisk analys studerar hur ma?nniskan skapar och fo?rsta?r sin omva?rld genom anva?ndning av sin spra?kliga fo?rma?ga.

I litteraturen antyds ibland att dominansÄsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hÄrda tag för att uppnÄ lydnad tycks hÀnga ihop. DÀremot verkar det inte ha genomförts nÄgra studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkÀtundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plÄgsamma metoder för att uppnÄ hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plÄgsamma metoder.

Syfte:Syftet med studien Àr att ta reda pÄ eller belysa hur nÄgra ungdomars framtidsdrömmar, för-vÀntningar, visioner och önskemÄl har infriats ? frÄn det att de slutade gymnasiesÀrskolan för ett eller tvÄ sedan till dags datum.? I vilken mÄn upplever de att drömmarna eller förvÀntningarna har infriats?? Hur beskriver ungdomarna övergÄngen frÄn skolan till arbetslivet?? Vilka hinder och möjligheter framtrÀder i deras utsagor?? Hur upplever de att den yrkes- och arbetslivsförberedande processen pÄ gymnasie-sÀrskolan har fungerat? Teori:Studien anvÀnder sig av fenomenologiska livsvÀrldsberÀttelser som tolkats utifrÄn ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra personer som slutade gymnasiesÀrskolan för ett respektive tvÄ Är sedan har intervjuats med hjÀlp av halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Resultat:Deltagarnas upplevelser av brottet mellan skola och arbete Àr olika, men en gemensam erfa-renhet Àr skolans bristfÀlliga information om en framtida arbetsplats. I det hÀr fallet steget frÄn praktikplats till ett arbete.

"HÀr finns det ju kanter som inte Àr helt perfekta. Men man tar sig ju fram med en liten extra omvÀg eller sÄ." Citatet beskriver en av de fem intervjuade pedagogernas syn pÄ inkludering av rullstolsburna elever under idrottslektionen. Studiens syfte Àr att se till vilka anpassningsmöjligheter samt svÄrigheter det enligt pedagoger finns vid idrott med rullstolsburna elever. Under arbetet med studien har jag inspirerats av hermeneutiken. Det jag kom fram till i min studie var att det enligt pedagogerna finns svÄrigheter som kan skapa hinder för den rullstolsburna eleven, sÄ som den befintliga miljön, pedagogers kompetens samt vissa aktiviteter.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur inkludering av funktionsnedsatta elever i Àmnet idrott och hÀlsa fungerar i realiteten i Sverige och Nya Zeeland. Vi vill Àven undersöka arbetssÀtt och undervisningsmetoder i de bÄda lÀnderna.Vilken inverkan har idrottslÀrarens tidigare erfarenhet och kunskap om funktionsnedsatta elever pÄ deras undervisning av funktionsnedsatta elever i idrott och hÀlsa?Vilka tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnder sig idrottslÀrare i Nya Zeeland och Sverige av vid undervisning av funktionsnedsatta elever i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur ser en lektion i idrott och hÀlsa ut i praktiken dÄ funktionsnedsatta elever Àr med?MetodStudien har varit kvalitativ intervju för att ge en beskrivande bild av omrÄdet och ge möjlighet att komma ner pÄ djupet i Àmnet. Detta har skett genom halvstrukturerade intervjuer med tre lÀrare i Sverige samt tvÄ lÀrare och en ansvarig för funktionsnedsatta barn i Nya Zeeland. Intervjuerna följde en intervjuguide och tog ca 30- 50 min, samt spelades in.

Syftet med denna studie Àr att skapa kunskap om elevers och lÀrares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrÄn ett inkluderande perspektiv. Studien utgÄr ifrÄn en aktionsforskningsinsats som Àr gjord under en femveckorsperiod vÄrterminen 2015 tillsammans med fyra elever i Ärskurs nio med erfarenheter av undervisning i sÀrskild undervisningsgrupp och en lÀrare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förÀndrat arbetssÀtt i praktiken? handlade om att genom ett förÀndrat arbetssÀtt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lÀrarens upplevelser och erfarenheter skall kunna Äterges med en god detaljrikedom.

Denna studie handlar om invandrare med olika akademisk bakgrund sÄsom exempelvis lÀkare, ingenjörer, jurister, lÀrare, revisorer och sjuksköterskor. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka upplevelser hos invandrare med akademisk utbildning, i vilken de har fÄtt med sig frÄn sina hemlÀnder. Vi vill sÄledes se hur deras situation ser ut pÄ den svenska arbetsmarknaden, avseende inkludering och strategi. DÀrtill vill vi ta reda pÄ informanternas synpunkter pÄ möjligheterna att lyckas eller misslyckas med att etablera sig inom ett kvalificerat yrkesomrÄde. Vi har anvÀnt oss utav en kvalitativ metod.Valda teorier lyfter upp relevanta synpunkter för inkludering pÄ arbetsmarknaden hos invandrarakademiker i denna studie.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarStudiens syfte Ă€r att belysa hur före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet upplevt inkludering inom skolĂ€mnet idrott och hĂ€lsa samt vilken betydelse anpassningen haft för deras delaktighet i undervisningen.Hur upplevdes inkluderingen i grundskolans idrott och hĂ€lsoundervisning hos elever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet?Hur förhĂ„ller sig före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet till anpassning inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa, och hur anser de att Ă€mnet anpassats för deras delaktighet?Hur kan morgondagens lĂ€rare inom idrott och hĂ€lsa arbeta för att utvecklandegöra en anpassad idrottsundervisning utifrĂ„n ett inkluderande förhĂ„llningssĂ€tt enligt före detta grundskoleelever med svĂ„r synnedsĂ€ttning eller blindhet? MetodFör att besvara studiens syfte och frĂ„gestĂ€llningar, har kvalitativa intervjuer anvĂ€nts som metod. Tio intervjuer har genomförts med före detta grundskoleelever, i Ă„ldrarna femton till tjugotvĂ„ Ă„r, dĂ€r alla har en svĂ„r synnedsĂ€ttning eller Ă€r blinda.Resultat Gemensamt för alla intervjudeltagare Ă€r att frĂ„nvaron av en inkluderad undervisning i idrott och hĂ€lsa upplevts i mer eller mindre utstrĂ€ckning. Åtta av tio deltagare har i hög utstrĂ€ckning haft undervisning skild frĂ„n klassen, dĂ€r bollspel funnits med som en given aktivitet som de inte inkluderats inom. Alla deltagare har velat vara med i allt och tyckt lektionerna inom idrott och hĂ€lsa varit roliga dĂ„ de kĂ€nt sig inkluderade.

The aim of this study is to describe and examine the characteristics of inclusion of children with disabilities in the kinder garden and primary school in Belarus. The data in this study were collected through interviews with special teachers and staff at the Developing and Rehabilitation center. The interviews were supported by child-observations and a literature study. Staying in boarding schools prevents handicap students from integrating with the society as well as getting social experience. Integrated education demands the combination of two regularities: education of children with normal development and special education of children with psycho-physiological problems.

Turismen som nÀring ökar hela tiden och för att bevara jordens resurser krÀvs det av sÄvÀl aktörer som konsumenter att de gör hÄllbara val för att minimera pÄverkan, vilket allt fler svenska konsumenter gör idag. Vi har i denna uppsats valt att fokusera pÄ konsumenten och har dÀrför som syfte att kartlÀgga vad specifikt miljömedvetna konsumenter har för kunskap och beteende nÀr det handlar om hÄllbar turism. För att ta reda pÄ det sÄ hade vi frÄgestÀllningar kring vad miljömedvetna konsumenter har för kÀnnedom om hÄllbar turism, hur de handlar utefter det i vardagen kontra resande samt hur de önskar att fÄ information om begreppet. Den metod vi anvÀnt oss av för att utreda detta Àr en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning med 100 respondenter som vi analyserat med hjÀlp av teorier kring hÄllbar turism, den miljömedvetna konsumenten, skillnaden mellan attityd och beteende samt resebeteende.Det som framkom i denna undersökning var att de miljömedvetna konsumenterna har kÀnnedom om hÄllbar turism men inte sÄ mycket kunskap om att begreppet har tre dimensioner. Tydligt Àr ocksÄ att deras attityd till hÄllbarhet förÀndras nÀr de gÄr utanför vardagen, framförallt nÀr det gÀller hur viktigt de tycker det Àr i valet av matprodukter.

Syfte: Intentionen med en inkluderande skola genomsyrar skolans styrdokument, men trots goda intentioner sÄ har arbetet med inkludering kommit olika lÄngt. Syftet Àr att identifiera och analysera förutsÀttningar för delaktighet i matematikundervisningen för elever med utvecklingsstörning i en inkluderande miljö. Undersökningen riktar sig till klasser dÀr elever som lÀser enligt sÀrskolans kursplan i matematik Àr integrerade i ordinarie grundskoleklasser. Vad karaktÀriserar delaktigheten mellan eleverna, lÀrare och assistent under matematiklektioner? Vilka interna och externa förutsÀttningar för elevernas delaktighet framtrÀder? Hur planerar lÀraren för att ge förutsÀttningar för delaktighet? Teori:Som utgÄngspunkt anvÀnder vi det sociokulturella perspektivet dÀr kommunikationen Àr central och lÀrande och förmÄga förstÄs som nÄgot som uppstÄr i interaktion mellan individen och den sociokulturella miljön.

I denna studie undersöks vad som hÀnder dÄ tvÄ högstadieelever i sÀrskilda utbildningsbehov i matematik erbjuds intensivundervisning. Syftet Àr att analysera vilket lÀrande som skett under undervisningstiden samt om undervisningsformen pÄverkat elevernas ordinarie undervisning. I studien analyseras Àven om elevernas attityd till Àmnet matematik förÀndrats. Studien Àr en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. I en triangulering har deltagande observationer, intervjuer, samtal samt tester anvÀnts.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en inblick i hur lÀrarens tidigare erfarenheter och instÀllning pÄverkar undervisningen i matematik. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur detta pÄverkar elevers matematiklÀrande. VÄr undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare. Med vÄr intervjustudie vill vi undersöka varför en del lÀrare har ett mer laborativt arbetssÀtt Àn andra samt vilka faktorer som pÄverkar detta.Uppsatsen visar pÄ faktorer som pÄverkar undervisning i matematik sÄsom lÀrarens attityd till matematik, Àmnes- och didaktiska kunskaper. Vi skriver ocksÄ om vad som kan göras för framtidens matematikundervisning.

I vÄrden av suicidala patienter stÀlls sjuksköterskan inför mÄnga utmaningar samtidigt som den suicidala patienten Àr i behov av ett omsorgsfullt bemötande som skapar trygghet och kÀnslor av acceptans. De attityder som sjuksköterskan har mot patienterna Àr dÀrför av stor betydelse. Syftet med denna studie var att undersöka vilka attityder till suicidala patienter som förekommer hos sjuksköterskor samt att utforska om det finns faktorer som har betydelse för sjuksköterskans attityder. Metoden var en litteraturstudie dÀr resultatet frÄn tolv vetenskapliga studier har analyserats och sammanstÀllts i olika teman. Resultatet visar att sjuksköterskor utifrÄn kognition, affekt och beteende, uppvisade bÄde positiva och negativa attityder mot suicidala patienter.

Kommer man som ny till ett nytt land möter individen inte bara det nya sprÄket utan ocksÄ majoritetsbefolkningen. Syftet med undersökningen Àr att undersöka vad tre nyanlÀnda och tre etablerade pojkar har för attityd gentemot svenska sprÄket och svenskar, och om det nya sprÄket enbart Àr till för att kommunicera med eller ocksÄ en del av dessa pojkars identitet. Ett annat syfte Àr att ta reda pÄ vilka aspekter det Àr som bildar deras uppfattning.De begrepp som anvÀnds genomgÄende i uppsatsen Àr standardsvenska, attityd, kultur, etnicitet och subjektiv identitet.Jag har anvÀnt mig av inspelade intervjusamtal dÀr jag har intervjuat varje elev för sig.Resultatet visar att alla sex pojkarna Àr positiva till andrasprÄket. FörÀldrarnas positiva instÀllning Àr en bidragande faktor. Attityden till svenskar Àr i stort sett positiv.