Den hÀr studien handlar om hur olika yrkeskategorier sÄsom rektor, lÀrare, fritidspedagog och specialpedagog menar att de skapar ?en skola för alla?, vilka möjligheter och svÄrigheter som finns i detta arbete samt vad de skulle vilja förÀndra för att bÀttre kunna möta alla barns olika behov i skolan. Som metod har kvalitativa intervjuer anvÀnts och nio personer har intervjuats. Alla informanter Àr positivt instÀllda till inkludering av elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd och menar att möjligheterna att förverkliga ?en skola för alla? finns, men att det ofta saknas resurser för att det ska kunna fungera bra, bÄde för elever och pedagoger.

Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semi-strukturerade intervjuer undersöka hur lÀrare ser pÄ sin pedagogiska förmÄga att individanpassa undervisningen för elever med ADHD, eller liknande svÄrigheter, samt vilka kunskaper lÀrare har om ADHD. Vidare undersöktes deras uppfattningar om möjligheter och svÄrigheter i undervisningen, vilka strategier de kunde anvÀnda sig av, samt hur de sÄg pÄ inkludering. Med en hermeneutisk forskningsansats gavs lÀrarna möjlighet att fritt uttrycka sina tankar och Äsikter kring forskningsfrÄgorna. Resultatet visar att möjligheter och svÄrigheter i undervisningen till stor del handlar om vilka resurser de har i form av tid, pengar och personal, eftersom elever med sÀrskilda behov Àr en extra kostnad för skolorna. Majoriteten av lÀrarna Àr beredda att ta egna initiativ till vidareutbildning för att lÀra sig hur de pÄ bÀsta sÀtt kan bemöta dessa elever.

Denna studie syftade för det första till att ge en grundlig och bred presentation av self-esteem-begreppet utifrÄn sociometerteorin, samt för det andra att korsvalidera Leary m.fl. (1995, studie 1 och 5). Vi ville förmedla hur sociometerteorins nya betraktelsesÀtt har satt self-esteem begreppet i ett nytt ljus, samt har kunnat förklara self-esteem pÄ ett bredare och mer funktionellt sÀtt. Vi ville ocksÄ visa vilka kopplingar det finns mellan self-esteem, social oro, uppfattad social exkluderingsstatus och mÀnniskors förvÀntningar om huruvida deras beteende kommer att leda till social inkludering. UtifrÄn sociometerteorin betraktas self-esteem som en sociometer som övervakar en persons relationsvÀrde och hjÀlper mÀnniskor att reglera sina interpersonella relationer.

I litteraturen antyds ibland att dominansÄsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hÄrda tag för att uppnÄ lydnad tycks hÀnga ihop. DÀremot verkar det inte ha genomförts nÄgra studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkÀtundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plÄgsamma metoder för att uppnÄ hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plÄgsamma metoder.

Syftet med denna litteraturstudie var att skapa överblick av den forskning som handlar om sjuksköterskors attityd till personer med alkoholberoende. Designen som anvÀnts Àr en deskriptiv litteraturöversikt. Artiklarna hittades efter sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus. 13 artiklar analyseras efter modellen för att göra en litteraturöversikt dÀr likheter och skillnader jÀmförs. Resultatet visar att attityder som kan ligga till grund för ett bristande bemötande av personer med alkoholberoende kan hÀrledas till brist pÄ erfarenhet av möte med patientgruppen.

Syftet med min studie var att, utifrÄn ett förÀldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmÄga, som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnÄ lÀs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod anvÀndes en kvalitativ samtalsintervju med förÀldrar till barn som saknar talförmÄga och anvÀnder AKK. Resultatet visade att det Àr mÄnga faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som anvÀnder AKK, ska kunna fÄ bra förutsÀttningar för sitt lÀs- och skrivlÀrande. De faktorer som förÀldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i lÀs- och skrivlÀrande Àr positiv instÀllning och tro pÄ barnets förmÄga att lÀra sig lÀsa och skriva, tidig tillgÄng till datorer, ett fungerande och sprÄkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i lÀs- och skrivinlÀrning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgÄr av förÀldrarnas berÀttelser Àr deltagande i varierande lÀs- och skrivaktiviteter, mycket höglÀsning frÄn tidig Älder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nÀra samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lÀrande..

Syftet med studien Àr att belysa barns egna perspektiv pÄ tillvaron i en grupp dÀr det finns barn med utÄtagerande beteende som kan utsÀtta dem för verbala och/eller fysiska krÀnkningar. Barn i tvÄ grupper dÀr det finns utÄtagerande barn blev intervjuade individuellt. Barnen i den ena gruppen var sex och sju Är gamla och i den andra gruppen var de Ätta eller nio Är gamla. Det finns inte sÄ mÄnga studier i Àmnet och det Àr oftast den ena sidan som blir belyst. De utÄtagerande barnen fÄr av naturliga skÀl stor uppmÀrksamhet och de andra, kanske tysta barnen, glöms lÀttare bort i det tumult som kan uppstÄ i ett sÄdant klassrum.

Denna uppsats Àmnar undersöka vilket förhÄllningssÀtt pedagoger och skolledning har till att inkludera elever med diagnos inom AutismspektrumtillstÄnd samt andra i skolsvÄrigheter i en vanlig högstadieklass och vilka de eventuella framgÄngsfaktorerna och fallgroparna Àr. Studien har genomförts pÄ en högstadieskola dÀr man valt att inkludera nio elever, varav fyra med AST-diagnos, som befinner sig i olika former av skolsvÄrigheter i en klass och förstÀrka denna klass med en assistent och en specialpedagog. Studien Àr en fallstudie och metoden som anvÀnts i studien Àr kvalitativa intervjuer av inblandad personal. Som bakgrundsmaterial har jag Àven tagit del av dokumentation i form av projektplan och verksamhetsberÀttelse. Vad gÀller organisation pekar resultaten pÄ att tydlig styrning och mÄlbeskrivning Àr av vikt, samt att det finns risker med att liknande satsningar görs i projektform dÄ man lÀtt koncentrerar behoven i en och samma klass vilket innebÀr att denna kan ses som avvikande.

Syftet med studien Àr att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skÄnska, norrlÀndska och svenska pÄ mÄngsprÄkig grund. Ett annat syfte Àr att ta reda pÄ om dessa ungdomar anser svenska pÄ mÄngsprÄkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrÄn kön och första- och andrasprÄkstalare. Ett annat perspektiv som jag Àven kommer att presentera Àr den didaktiska aspekten pÄ sprÄklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan pÄverka elevernas attityd till dialekt.En enkÀtundersökning utfördes pÄ tvÄ könshomogena grupper, dÀr eleverna fick lyssna pÄ inspelningar av de tre olika sprÄkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt Àr följande: geografiskt, tids- och platsbundet och sprÄkligt slÀktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stÀmmer överens med forskarnas, det vill sÀga tal som Àr typiskt för ett geografiskt omrÄde, Àven om ungdomarna anvÀnder andra ord.

Psykisk ohÀlsa Àr ett stort folkhÀlsoproblem vÀrlden över och problemen förvÀntas öka. Sjuksköterskans attityd och bemötande spelar viktig roll för patientens vÀlmÄende och kan Àven pÄverka fördröjning av diagnos och behandling. Syftet var Àr att belysa sjuksköterskans attityd och bemötande av personer med psykisk ohÀlsa inom somatiken. Metoden var en litteratur studie dÀr Ätta artiklar av kvalitativ och kvantitativ design anvÀndes som underlag. Artiklarna hittades i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Grön Flagg Àr ett miljöledningssystem och cirka 2000 skolor runt om i landet Àr medlemmar. Projektet syftar till att vÀgleda förskolor, skolor och gymnasium i deras miljöarbete. För att kunna fÄ ett medlemskap i Grön Flagg mÄste skolan uppfylla vissa kriterier, som att utse ett miljörÄd och arbeta med fortlöpande teman. Det viktiga i arbetet kring Grön Flagg Àr att lÀrarna och eleverna Àr delaktiga tillsammans i miljöprojektet. Undersökningen har utförts med ostrukturerade enkÀter i Ärskurserna 3-5 pÄ en grundskola i mellersta Sverige, dÀr sammanlagt 77 elever har deltagit.

In today's preschool teachers should strive for us to have an inclusive preschool regardless of background, knowledge, culture. The conditions that everyone should have the right to education. Therefore the purpose of this study to enhance the understanding of the informants' views and thoughts regarding the inclusion of children with special needs. My study focused generally on children with special needs, but not against any particular diagnosis or a particular area related to children with special needs. To get answers to my questions I used qualitative interviews.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Syftet med denna uppsats Àr att öka kunskapen om idrottslÀrares arbetssÀtt med fokus pÄ delaktighet för inkluderade grundsÀrskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har anvÀnds med ett systematiskt urval av informanter baserat pÄ grundsÀrskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hÀlsa, enligt lÀrarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsÀrskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. IdrottslÀrarnas arbetssÀtt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestÄ av nivÄanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att vÀlja bland, fokus pÄ struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser Àr att förutsÀttningarna till delaktighet för grundsÀrskolelever i högstadiets idrottsundervisning Àr begrÀnsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lÀrarna, avgöra om rÀtt förutsÀttningar kan ges till enskilda grundsÀrskoleelever och till de aktiva idrottslÀrarna. I och med detta lÀggs ett stort ansvar pÄ idrottslÀrarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..