Sökresultat:
1619 Uppsatser om Lärares arbetsuppgifter - Sida 59 av 108
Benchmarking inom turismbranschen : En jÀmförande Casestudie mot fem olika företag
Det mest anvÀnda sÀttet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete Àr att anvÀnda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag Àr att uppmuntra de anstÀllda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter nÄgot utöver de vanliga. Men frÄgan Àr om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivÄn med hjÀlp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka tvÄ olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen Àr baserad pÄ elva intervjuer, fyra av intervjuerna Àr genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag.
KartlÀggning av tidig medicinsk bedömning av företagssköterskas insats vid besök pÄ arbetsplats
Projektet Àr genomfört för att utvÀrdera om det har stor betydelse att pÄ en arbetsplats ha tillgÄng till en företagssköterska ?pÄ plats?. Studien omfattade tiden frÄn 1 januari 2006 fram till 31 augusti. Resultatet Àr baserat pÄ vilken typ av arbetsuppgifter samt vad man ?söker? för.
Bring Your Own Device (BYOD) : Potentialen och problematiken
MÄnga konsumenter Àr snabbare Àn organisationer pÄ att börja anvÀnda ny teknik och utrustning. NÀr de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att pÄ ett mer tillfredsstÀllande sÀtt utföra sina arbetsuppgifter uppstÄr fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vad fenomenet BYOD Àr och hur det pÄverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker.
JĂ€v inom revisionen: Ett arbete om intressekonflikter inom revisorsyrket
En revisors arbetsuppgifter innefattar att granska och kontrollera boksluten Ät deras klienters företag och under dessa granskningar förvÀntas revisorn följa god redovisningssed för att boksluten ska ge ett rÀttvisande resultat. Aktuella hÀndelser tyder pÄ att revisorn riskerar att frÄngÄ god redovisningssed för att tillgodose deras klients behov vilket kallas jÀv. NÀr jÀv sker sÀtter revisorn sin egen vinning framför intressenterna som pÄverkas negativt av ett felaktigt bokslut. Detta arbete förklarar vad i ett granskningsuppdrag gör att jÀvsituationen uppstÄr, samt hur BIG4 (PWC, EY, KPMG och Deloitte), samt RevisorsnÀmnden arbetar för att motverka att jÀv uppstÄr. För att svara pÄ första delen av forskningsfrÄgan har vi utfört en kvantitativ enkÀtundersökning med 156 respondenter.
Integration av informationssystem: hur och varför ett behov uppstÄr
De flesta organisationer anvÀnder idag informationssystem i sin verksamhet. Ofta har man flera olika system för att lösa olika problem och för att stödja olika funktioner i en organisation. NÀr en organisation har tvÄ eller flera informationssystem som Àr fristÄende frÄn varandra riskerar man att hamna i en situation dÀr ett behov att koppla ihop dessa uppstÄr. Anledningar till detta kan till exempel vara att man vill göra informationen tillgÀnglig eller effektivisera verksamheten. Fallstudien har undersökt vilka orsaker till, och motiv för, integration som individer i en organisation anser ligga bakom ett upplevt integrationsbehov.
Samverkan mellan polis, socialtjÀnst och kvinnojour i Lycksele
Arbetet mot vÄld i nÀra relation, mÀns vÄld mot kvinnor, har sin utgÄngspunkt i svensk jÀmstÀlldhetspolitik. I Socialstyrelsens rapport Kostnader för vÄld mot kvinnor beskrivs vÄldet mot kvinnor som ett omfattande samhÀllsproblem. De har uppskattat kostnaderna till mellan 2695 ? 3300 miljoner kronor per Är. Det Àr mÄnga myndigheter, offentlig sektor och frivilliga organisationer som Àr inblandade i arbetet med vÄld i nÀra relationer och det krÀvs samverkan mellan dessa för att de skall kunna utföra sina arbetsuppgifter.
Jag har tid över : En studie om att ta betald arbetstid i ansprÄk för sig sjÀlv.
Vi har undersökt studenter med erfarenhet av tidsbaserat arbete och huruvida de tar sin betalda arbetstid i ansprÄk för sig sjÀlv dvs. gör saker pÄ sin betalda arbetstid som de inte Àr tillsagda att göra och/eller sÄnt som inte ingÄr i deras arbetsuppgifter. Om sÄ Àr fallet har vi undersökt hur de tar sin betalda arbetstid i ansprÄk för sig sjÀlv och vad anledningen till att de gör det Àr. Tidsbaserat arbete innebÀr att man mÄste vara pÄ sin arbetsplats under vissa givna tider.Att göra andra saker Àn det man Àr tillsagd att göra pÄ sin betalda arbetstid kan ses som ett slags motstÄnd, dvs. handlingar som kan vara öppna eller dolda.
FM FysS med tillÀggskrav : En del av ditt arbete?
ProblemstÀllning: FM FysS Àr en av de arbetsuppgifter du som anstÀllda inom Försvarsmaktenskall genomföra. Genomförs detta ute pÄ förbanden, pÄ kompanierna av den enskilde individen? Hur ser kunskapsnivÄn och utövandet av FM FysS med tillÀggskrav ut bland de anstÀllda inomFörsvarsmakten?Syfte: Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga om huruvida kunskapsnivÄn hos deanstÀllda inom insatsorganisationen pÄ regementet LedR Àr rörande FM FysS, samt om huruvidade Àven följer FM FysS och genomför de obligatoriska fysiska tester som finns. UtifrÄn svaret pÄ undersökningen sÄ kommer det finnas möjlighet till att genomföra mer grundligkartlÀggning för att jÀmföra olika kompanier och olika grader.FrÄgestÀllningar: Hur ser kunskapsnivÄn och utövandet inom insatsorganisationen pÄ LedR utkopplat mot FM FysS med tillÀggskrav? AnvÀnder sig de anstÀllda inom insatsorganisationen av FM FysS tillÀggskrav i planerandet och utövandet av sin fysiska trÀning?Teori: Teorianknytningen i denna uppsats Àr indirekt.Metod: För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen sÄ har en enkÀt utformats.
LÀrares och fritidspedagogers syn pÄ fritidspedagogens yrkesroll i skolan.
VÄr huvudsakliga mÄlsÀttning med studien var att undersöka fritidspedagogens yrkesroll i skol- och undervisningsverksamheten. Vi finner detta som ett intressant problemomrÄde dÄ yrkesrollen förÀndras nÀmnvÀrt under senare Är och detta har pÄverkat sÄvÀl yrkesrollen som uppfattningen om denne. Diskussionerna har förts utifrÄn ett professionellt perspektiv samtidigt som sjÀlva yrkesrollsdiskussionen förankrats i ett rollteoretiskt perspektiv. Detta för att skapa en djupare förstÄelse för rollskapande och hur rollerna ter sig i olika sociala sammanhang. Den övergripande strukturen i studien Àr av traditionell karaktÀr och undersökning Àr empiriskt genomförd i form av kvalitativa forskningsintervjuer.
KASAM och matematiksvÄrigheter. Hur lÀrare kan gynna KASAM hos elever i matematiksvÄrigheter
Studiens syfte Àr att beskriva lÀrares uppfattning och erfarenheter av faktorer som pÄverkar möjligheten att stötta och hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter, samt ge dem en god KASAM.
Studien ger en överblick över tidigare forskning, samt en beskrivning av den salutogena teorin och KASAM. Med hjÀlp av kvalitativa forskningsintervjuer har jag studerat hur matematik-lÀrare i skolÄr 6-9 kan gynna KASAM hos elever i matematiksvÄrigheter. Studien beskriver lÀrarnas Äsikter i ett övergripande perspektiv, att se eleven i ett helhetsperspektiv, och ocksÄ arbetssÀtt och strategier för att göra undervisningen meningsfull, begriplig och hanterbar för eleverna. Studien beskriver Àven faktorer lÀrarna anser vara försvÄrande för att gynna KASAM hos elever i svÄrigheter.
Sammanfattningsvis visar resultaten pÄ en samstÀmmighet hos lÀrarna om vikten av att se hela mÀnniskan. En god kunskap om, och relation till eleven anses vara grundlÀggande för att gynna KASAM, samt att eleven ges möjlighet att uppleva trygghet och delaktighet, bÄde bland vuxna och kamrater.
Att möjliggöra att eleverna nÄr mÄlen med hjÀlp av
individanpassad undervisning.
Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare möjliggör att eleverna uppnÄr mÄlen, bÄde strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, med hjÀlp av att individanpassa undervisningen. För att kunna individanpassa undervisningen krÀvs det först att man ser elevens behov och sedan tillgodoser dem. UtifrÄn litteraturen sÄ fann jag att det Àr vÄr skyldighet att anpassa undervisningen och att detta krÀvs för att alla elever ska ha möjlighet att nÄ mÄlen och utvecklas sÄ lÄngt som möjligt. Litteraturen visade Àven pÄ att det Àr ett uppdrag som lÀrare anser Àr svÄrt och som tar mycket tid. Jag genomförde min studie pÄ en skola dÀr jag genomförde kvalitativa intervjuer med sex lÀrare frÄn Är 1-6.
Finansiell kris - en frÄga för revisorerna?
Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av finansiell kris sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska stÀllning för att i tid upptÀcka om ett företag Àr pÄ vÀg in i en finansiell kris. Undersökningen grundar sig pÄ fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svÄrt att ge begreppet finansiell kris en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs tvÄ definitioner. Definition (1) utgÄr frÄn ett revisionsperspektiv och definition (2) utgÄr frÄn ett konsultperspektiv, dÀr definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning anvÀnder sig av Àr dels nyckeltalsanalys men Àven andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter frÄn bevakningsföretag samt tÀta informationsutbyten med företagen.
Sjuksköterskors upplevelser av att handleda sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning : en litteraturstudie
En vanlig modell för handledning i sjuksköterskeutbildningen Àr att sjuksköterskor handleder sjuksköterskestudenter vid sidan av sina vanliga arbetsuppgifter. Handledningen hjÀlper studenten att koppla sina teoretiska kunskaper till det praktiska yrket och underlÀttar transitionen frÄn student till sjuksköterska. Syftet med den hÀr litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vara handledare Ät sjuksköterskestudenter under verksamhetsförlagd utbildning. Tolv artiklar analyserades med manifest innehÄllsanalys, vilket resulterade i de fyra kategorierna: Att kÀnna tillhörighet till sin roll: Att hjÀlpa studenten utvecklas mot sin framtida profession: Att ha behov av stöd för att kunna hantera svÄrigheter samt Att utvecklas personligt och professionellt av att vara handledare. Resultatet visade att sjuksköterskor behöver fÄ tillrÀckligt med stöd och förberedelse för sin roll som handledare för att uppleva sin uppgift positiv och kunna vara goda handledare Ät sina studenter.
Helhetssyn i ÄtgÀrdsprogram : ibland Àr det svÄrt att se skogen för alla trÀd
Syftet Àr att kartlÀgga om rektorers och specialpedagogers helhetssyn blir synlig kring eleven med ÄtgÀrdsprogram. FrÄgestÀllningar vi vill ha svar pÄ i arbetet Àr:Hur ser arbetsgÄngen ut kring ÄtgÀrdsprogram?Hur görs pedagogiska utredningar i samband med upprÀttande av ÄtgÀrdsprogram?Hur beskrivs ÄtgÀrder pÄ individ-, grupp-, och organisationsnivÄ?Eftersom vi bÄda dagligen kommer i kontakt med elever i behov av sÀrskilt stöd sÄ kÀndes det naturligt att vÀlja att fördjupa oss i arbetet kring ÄtgÀrdsprogram. Med tanke pÄ att vi lÀser till specialpedagoger sÄ tyckte vi att vi ville ta in specialpedagogens förvÀntade helhetssyn. Vi förvÀntade oss att hitta ÄtgÀrder frÀmst pÄ individnivÄ och vÄgade inte hoppas pÄ att hitta sÀrskilt mycket pÄ grupp- och skolnivÄ.
Utvecklingen av geografiska informationssystem : en studie vid TrollhÀttan stad och kommun
Organisationer och personer runt om i vÀrlden blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbÀttra det redan befintligt systemet. En anvÀndare kan reagera pÄ olika sÀtt vid införandet av ett nytt system beroende pÄ olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som anvÀnds inom Àldreomsorgen. Ett Care-system kan bestÄ av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.