Intresset för bioenergi bara ökar. 2008 var den totala energianvändningen i Sverige 497 terawatt timmar (TWh), varav 125 TWh (25 %) kom från biobränslen (Elofson, 2009). Under de sista åren har utbudet av och intresset för biobränslen ökat och också möjligheterna att tillvarata och använda dem. Arbetet har som syfte att: 1) Presentera resultaten i Sverige från användare av C16, 2) Presentera resultaten för olika användningsområden, 3) Beskriva marknaderna i England, 4) Presentera resultaten gällande maskinkostnader och tidsstudie. Detta visar en bild av C16 och de kunskaper och erfarenheter som finns av aggregatet. Maskintillverkaren Bracke Forest som etablerades 1922 och har flera produkter anpassade för aktiviteter i skogen. Företaget investerar mycket pengar på forskning och produktutveckling. Skogsvårds och bioenergiaggregatet, C16, används idag till många olika arbetsuppgifter och i många olika länder.

Syftet med studien är att undersöka vilka delar i specialpedagogutbildningen som specialpedagogen får användning av när denne kommer ut och arbetar i skolan. Får specialpedagogen arbeta med det som han/hon är utbildad i eller är det något helt annat som väntar? I litteraturgenomgången behandlas områden som specialpedagogisk kompetens, specialpedagogens samarbete med rektor/lärarna samt vilka elever som har rätt till specialpedagogisk undervisning och var den bedrivs. Ett systemteoretiskt angreppssätt har använts för studien. Det är en teori som ser på hur systemens olika delar påverkar och står i relation till varandra och hur människors relationer får systemet att hålla ihop. Studien utgörs av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och resultaten baseras på svaren från fem till viss del slumpvis utvalda högstadierektorer samt en gymnasierektor.

Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Uppsatsens syfte är att undersöka intranätets tänkbara användningsområden för sjuksköterskor inom den offentliga hälso- och sjukvården. Intranät har blivit en viktig kommunikationskanal för många organisationer. Inom hälso- och sjukvården där mötet med patienter är verksamhetens syfte, är datorn och därmed intranätet enbart ett komplement till medarbetarnas arbetsuppgifter. Är det möjligt att använda intranätet som den centrala kommunikationskanalen inom en verksamhet som denna? Intranätet på Helsingborgs lasarett är inte tillräckligt anpassat för verksamheten då många sjuksköterskor berättar att de ofta använder sig av andra kanaler för att hitta det de söker.

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att verka i samband med larm vilket innebär signal som anger fara, exempelvis vid akuta tillbud som kräver omedelbara vårdåtgäder. Larmsituationer innebär att anestesisjuksköterskan lämnar sin ordinarie arbetsplats och invanda miljö. Anestesisjuksköterskan kan i larmsituationen tappa kontrollen över arbetssituationen om kunskaper och färdigheten är ofullständiga, vilket kan hota patientsäkerheten samt medföra vårdskada och vårdlidande hos patienter. Syftet med denna totalundersökning var att kartlägga vilka kompetenskrav som vårdenhetschefer ställer på anestesisjuksköterskor i samband med larm som sker utanför den normala miljön. För att svara på studiens syfte valdes en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehållsanalys.

Offshoreindustrin på Nordsjön sysselsätter ett stort antal offshorefartyg med olika uppdrag för att stödja produktionen av olja och gas. Prospektering av nya oljefyndigheter, bogsering av installationer och att förse installationer med förnödenheter är några av de uppgifter offshorefartyg utför.För att genomföra arbetsuppgifter säkert, använder offshorefartyg och installationer sig av North West European Area Guidelines. Riktlinjer för hur arbeten skall utföras säkert och för att undvika olyckor som kan skada både människa, miljö och ekonomi.Kollisioner mellan offshorefartyg och installationer sker ändå, med varierande konsekvenser. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad som sker på bryggan, ombord på ett offshorefartyg när det skall utföra arbete intill en installation. Rapporten är tänkt att ligga till grund för framtida arbeten som syftar till att öka säkerheten inom branschen.Som datainsamlingsmetod har gruppintervjuer utformade som fokusgrupper använts.

Offshoreindustrin på Nordsjön sysselsätter ett stort antal offshorefartyg med olika uppdrag för att stödja produktionen av olja och gas. Prospektering av nya oljefyndigheter, bogsering av installationer och att förse installationer med förnödenheter är några av de uppgifter offshorefartyg utför.För att genomföra arbetsuppgifter säkert, använder offshorefartyg och installationer sig av North West European Area Guidelines. Riktlinjer för hur arbeten skall utföras säkert och för att undvika olyckor som kan skada både människa, miljö och ekonomi.Kollisioner mellan offshorefartyg och installationer sker ändå, med varierande konsekvenser. Syftet med detta examensarbete är att ta reda på vad som sker på bryggan, ombord på ett offshorefartyg när det skall utföra arbete intill en installation. Rapporten är tänkt att ligga till grund för framtida arbeten som syftar till att öka säkerheten inom branschen.Som datainsamlingsmetod har gruppintervjuer utformade som fokusgrupper använts.

Den här studien undersöker och analyserar kvalitativt de faktorer som påverkar användarens tillit och till beslutstödssystem genom en fallstudie av ett beslutsstödsystem som utvärderar ledningsträning samt vilka effekter användaren upplever vid användning av systemet. Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar användares tillit och acceptans av beslutstödsystem samt undersöka användares upplevda effekter på deras arbetsuppgifter vid användning av ett beslutstödsystem. Resultat har tagits fram genom litteraturstudie samt fallstudie där data samlats in genom kvalitativa intervjuer av ett urval användare av beslutstödsystemet i studien. Studien resulterar i faktorer som påverkar användares tillit som identifierats baseratpå insamlat material från litteraturstudie och kvalitativa intervjuer som analyserats och resultat framtagits. De främsta effekterna som användare upplevt vid användning av beslutstödsystemet är att det underlättar det administrativa arbetet, gör det snabbare och smidigare att utföra arbetsuppgifterna, stödjer beslutsfattande, ger möjlighet till flexibilitet genom de bärbara enheterna systemet används på, kortare inlärningstid etc.

Organisationer och personer runt om i världen blir alltmer beroende av olika former av IT-stöd. För att effektivisera arbetet skaffa sig organisationen nya system eller försöker förbättra det redan befintligt systemet. En användare kan reagera på olika sätt vid införandet av ett nytt system beroende på olika faktorer hos systemet eller personen. Jag studerade ett komplett Care-system som används inom äldreomsorgen. Ett Care-system kan bestå av en webbapplikation inklusive digitala och mobila verktyg.

Frågan om hur ungdomar i Umeå vill bli bemötta av polisen samt vad de har för erfarenheter av densamme gjorde att författarna valde att skriva om detta ämne. Syftet var att införskaffa kunskap om hur samarbetet fungerar i dagsläget. Dels av egenintresse, men också för polisen, ungdomar och övriga intressenters skull. Vi valde att arbeta med en 9:e klass i vardera Haga- Ersäng- samt Minervaskolan .Där gjorde vi en enkätstudie samt djupintervjuer med två ungdomar från varje klass. En ordningspolis från Umeå samt rektor på Ersängskolan intervjuades.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka arbetssituationen för svenska manligasjuksköterskor, med fokus på beröring och strategier vid intimt omvårdnadsarbete. Nio manligasjuksköterskor med anställning på Akademiska sjukhuset i Uppsala intervjuades.Informanterna uppgav att de alla kände sig väl mottagna av sina kvinnliga kollegor och att de kändesig bekväma på sina arbetsplatser. Faktumet att de var män i en kvinnodominerad yrkesgrupp varinget som spelade in i någon större utsträckning, varken beteendemässigt eller i hur de blevbemötta. Informanterna såg alla arbetsuppgifter som en naturlig del av yrkesrollen, en roll de allakände sig trygga i. Att förklara syftet med intima procedurer samt hur de skulle genomföras och att ipotentiellt problematiska fall fråga om patienten hellre ville ha en kvinnlig sjuksköterska var deenskilt vanligaste strategierna.

Det mest använda sättet för att motivera sin personal till att göra ett bra arbete är att använda sig av ett belöningssystem. Meningen med att ha ett belöningssystem i företag är att uppmuntra de anställda till att prestera och utföra sina arbetsuppgifter något utöver de vanliga. Men frågan är om personalen verkligen motiveras till att arbeta effektivare? Hur gör företagen för att motivera personalen? Höjs motivationsnivån med hjälp av belöningssystem? Vi vill med denna uppsats undersöka två olika företags belöningssystem samt beskriva hur deras personal motiveras till ett effektivt arbete av deras system. Uppsatsen är baserad på elva intervjuer, fyra av intervjuerna är genomförda med de ansvariga för belöningssystemen i respektive företag.

Projektet är genomfört för att utvärdera om det har stor betydelse att på en arbetsplats ha tillgång till en företagssköterska ?på plats?. Studien omfattade tiden från 1 januari 2006 fram till 31 augusti. Resultatet är baserat på vilken typ av arbetsuppgifter samt vad man ?söker? för.

Många konsumenter är snabbare än organisationer på att börja använda ny teknik och utrustning. När de sedan tar med denna utrustning och teknik till arbetet för att på ett mer tillfredsställande sätt utföra sina arbetsuppgifter uppstår fenomenet BYOD som har blivit allt vanligare och vanligare. Syftet med denna studie är att ta reda på vad fenomenet BYOD är och hur det påverkar organisationer som anammar det. Dess fördelar och risker har undersökts samt fenomenets utbredning bland svenska organisationer. Tidigare undersökningar har legat till grund för att identifiera ofta förekommande fördelar och risker.

En revisors arbetsuppgifter innefattar att granska och kontrollera boksluten åt deras klienters företag och under dessa granskningar förväntas revisorn följa god redovisningssed för att boksluten ska ge ett rättvisande resultat. Aktuella händelser tyder på att revisorn riskerar att frångå god redovisningssed för att tillgodose deras klients behov vilket kallas jäv. När jäv sker sätter revisorn sin egen vinning framför intressenterna som påverkas negativt av ett felaktigt bokslut. Detta arbete förklarar vad i ett granskningsuppdrag gör att jävsituationen uppstår, samt hur BIG4 (PWC, EY, KPMG och Deloitte), samt Revisorsnämnden arbetar för att motverka att jäv uppstår. För att svara på första delen av forskningsfrågan har vi utfört en kvantitativ enkätundersökning med 156 respondenter.