Sökresultat:
1619 Uppsatser om Lärares arbetsuppgifter - Sida 57 av 108
?I början av yrkeskarriÀren kÀndes det som om jag inte fÄtt med mig nÄgonting, men...?
Denna artikel redovisar ett resultat frĂ„n en enkĂ€tundersökning dĂ€r 65 examinerade studenter frĂ„n socionomutbildningen vid Mittuniversitetet i Ăstersund, Ă„ren 2003, 2008 och 2011 deltagit. Studiens syfte Ă€r att genom en retrospektiv utvĂ€rdering av denna socionomutbildning undersöka hur vĂ€l dessa före detta studenter anser att utbildningen förberedde dem inför sin första anstĂ€llning inom socialt arbete. I enkĂ€ten efterfrĂ„gas respondenternas tankar nĂ€r de ser tillbaka pĂ„ utbildningen, hur vĂ€l förberedda de kĂ€nde sig för sĂ€rskilda arbetsuppgifter samt vilken betydelse den studiehandledda praktiken hade för dem i deras lĂ€randeprocess.Artikeln redovisar bland annat att 70 procent av respondenterna ansĂ„g att det fanns delar i utbildningen som saknades. Att applicera teoretisk kunskap till praktiskt arbete var det som de utexaminerade studenterna menade var svĂ„rast. För tre fjĂ€rdedelar av dem, kom innebörden av socialt arbete att förĂ€ndras under utbildningens gĂ„ng, Flera av dem anger Ă€ven att det har skett en markant förĂ€ndring betrĂ€ffande deras förvĂ€ntningar efter att de varit ute i yrkeslivet en tid.
Sjuksköterskors egenskattade arbetstillfresstÀllelse och kompetens inom kommunal hemsjukvÄrd
Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvÄrden skattar sin kompetens och arbetstillfredsstÀllelse. Metod: En deskriptiv tvÀrsnittsstudie genomfördes med 16 deltagande dÀr samtliga arbetade som sjuksköterskor inom den kommunala hemsjukvÄrden. En enkÀt med fem delomrÄden och 48 huvudfrÄgor administrerades och besvarades som elektroniskt dokument. Resultatet beskrivs med deskriptiv statisktik. Resultat: De flesta sjuksköterskorna i studien kÀnde sig tillfredstÀllda med sin kompetens.
Projektmiljön, en risk för utbrÀndhet?
PÄ senare tid har det blivit allt vanligare att arbetsuppgifter utförs i projektform. Samtidigt Àr utbrÀndhet ett Àmne som fÄr allt mer utrymme i samhÀllsdebatten i takt med att antalet lÄngtidssjukskrivna i Sverige ökar. VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka eventuella stressfaktorer i en projektmiljö. DÀrefter vill vi se hur faktorerna kan förebyggas sÄ att en eventuell koppling mellan projektarbete och utbrÀndhet gÄr att motverka. Med hjÀlp av litteratur inom omrÄdet presenterar vi arbetsformen projekt samt en projektledares roll.
AnvÀndargrÀnssnitt för muntligt vad hos ombud
Bakgrunden till det hÀr examensarbetet Àr att ATG ville fÄ fram ett konstruktionsunderlag till en direktspelsapplikation med ett vÀl fungerande grÀnssnitt. Detta inkluderar att bygga en prototyp och utvÀrdera denna med hjÀlp av anvÀndarna. Mitt mÄl med examensarbetet har varit att skapa ett grÀnssnitt som bÄde nybörjare och erfarna totomatanvÀndare ska kunna anvÀnda utan att stöta pÄ problem eller tycka att grÀnssnittet hindrar eller fördröjer de arbetsuppgifter de har att sköta. I min problemlösning har jag anvÀnt mig av prototyping som innehÄller följande fem steg vilka jag har gÄtt igenom en gÄng under mitt exjobb. 1.
I mötet med hedern- En kvalitativ studie av skolkuratorers resonemang om hedersrelaterat förtryck och vÄld
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur skolkuratorer pÄ gymnasieskolan resonerar om fenomenet hedersrelaterat förtryck och vÄld och hur de förhÄller sig till detta i sin yrkesroll samt i mötet med elever.Uppsatsen bestÄr av tre övergripande frÄgestÀllningar; hur manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld enligt skolkuratorerna? Vad beror hedersrelaterat förtryck/vÄld pÄ enligt skolkuratorerna? Hur uppfattar och beskriver skolkuratorerna sin arbetsuppgift och sin yrkesroll i kontakten med fenomenet hedersrelaterat förtryck/vÄld? Studien Àr genomförd under vÄren 2008 och baseras pÄ kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer pÄ fem gymnasieskolor i Göteborg.I vÄr analys av materialets tvÄ första frÄgestÀllningar har vi utgÄtt frÄn ett postkolonialt perspektiv dÀr vi ocksÄ anvÀnder oss av begreppen ?de andra? och ?hegemoni?. Den sista frÄgestÀllningen analyserar vi med hjÀlp av Antonovskys teori om KASAM.Enligt skolkuratorerna manifesteras hedersrelaterat förtryck/vÄld genom ofrihet under kollektivets kontroll samt genom en specifik hotbild. Skolkuratorerna anser att hedersrelaterat förtryck/vÄld framförallt har kulturella och strukturella orsaker. I skolkuratorernas diskussion om hedersfenomenet finner vi utifrÄn ett postkolonialistiskt perspektiv ett Äterkommande resonemang om ?vi? och ?de andra?.
Legitimerade tandhygienisters yrkesroll ur ett patientperspektiv : En kvalitativ intervjustudie
Tandhygienistyrket grundades i början av 1900-talet och idag finns tandhygienister i över trettio lĂ€nder och det Ă€r ett kvinnodominerat yrke. Den första tandhygienistutbildningen startade i Sverige 1968. Ă
r 1991 blev tandhygienistyrket en legitimerad profession. Syftet var att undersöka vilka kunskaper patienter i Äldersgruppen 50 - 65 Är har om legitimerade tandhygienisters yrkesroll samt patienternas attityder till tandhygienistbehandling. FrÄgestÀllningarna var "vilken kunskap har patienter i Äldersgruppen 50 - 65 Är om legitimerade tandhygienisters yrkesroll?" och "vilka attityder har patienter i Äldersgruppen 50 - 65 Är till tandhygienistbehandling?" Projektet genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ metod.
Distriktssköterskors/sjuksköterskors reflektioner kring kommunikation och informationsöverföringsprocessen mellan hemsjukvÄrden och annan vÄrdgivare
Syftet till föreliggande studie var att beskriva distriktssköterskors/sjuksköterskors reflektioner kring kommunikation och informationsöverföringsprocessen mellan hemsjukvÄrden och annan vÄrdgivare. Författarna till föreliggande studie fick fram att brister i kommunikationen sÄvÀl muntliga som skriftliga mellan distriktssköterskorna/sjuksköterskorna i hemsjukvÄrden och annan vÄrdgivare förekom. Det medförde till extra arbete för distriktssköterskorna/sjuksköterskorna samt dÄlig kontroll av arbetssituationen och svÄrigheter att utföra deras arbetsuppgifter. Distriktssköterskornas/sjuksköterskornas beskrev en pÄtaglig kÀnsla av maktlöshet i sin arbetssituation. Kanters teori handlar om det grundlÀggande behovet av att fÄ egenmakt i sin organisation för att kunna utföra optimal omvÄrdnad.
En kartlÀggning av outsourcingen avekonomifunktioner i VÀstra Götalands lÀn
BakgrundOutsourcing Àr ett Àmne som pÄ senare Är har uppmÀrksammat smer och mer. Outsourcing har Àven blivit ett allt vanligare begrepp i företagsvÀrlden. Det finns olika typer av outsourcing och nÄgra av dessa Àr: offshoring och nearshoring.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur outsourcingen av ekonomifunktioner ser ut bland aktiebolag i VÀstra Götalands lÀn.FrÄgestÀllningarAv vilka anledningar vÀljer företag att outsourca sina ekonomifunktioner och vilka för- och nackdelar anser de att outsourcing av ekonomifunktioner bidrar med? Finns det nÄgon relation mellan outsourcing av ekonomifunktioner och företagsbransch eller omsÀttning?MetodFör att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en webbenkÀt. Studien avgrÀnsades till företag som enskilt eller koncernmÀssigt omsatte 50 miljoner kronor eller mer avseende Är 2010 i VÀstra Götalands lÀn.
Ambulanssjuksköterskans upplevelser av snabbspÄr : En enkÀtstudie
Utvecklingen av nya vÄrdkedjor, s.k. ?Fast-track? eller snabbspÄr, sker stÀndigt vilket bidragit till minskade vÀntetider och höjd kvalitet pÄ akutsjukvÄrden. Med det snabbt ökande antalet snabbspÄr har ocksÄ ambulanssjuksköterskans ansvarsomrÄden utökats, vilket gör det viktigt att ambulanssjuksköterskan fÄr bra stöd frÄn organisationen och att deras tankar kring snabbspÄr kommer fram. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse av stress vid arbete med snabbspÄr.
PÄverkar kÀnslan av rÀttvisa/orÀttvisa resultatet pÄ ett kognitivt test i en rekryteringssituation?
Syftet med den hÀr studien var att undersöka om det finns nÄgon skillnad i prestation beroende pÄ om rekryteringstestet har en koppling mellan test och arbetsuppgifter och nÀr denna koppling saknas. Ytterligare ett syfte var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan en persons prestation och dennes uppfattning om testet. För att undersöka detta gjordes en enkÀtstudie. En enkÀt konstruerades som bestod av tre delar; den första delen beskrev ett rekryteringsscenario som deltagaren ombads sÀtta sig in i, den andra delen bestod av ett kognitivt test och den avslutande delen bestod av frÄgor angÄende hur rÀttvist deltagaren uppfattade testet. Resultatet visade att det inte fanns nÄgon skillnad i prestation beroende pÄ vilket scenario man tilldelats.
Den mödosamma vÀgen ur Jehovas vittnen : Sociala relationer före och efter uttrÀdet
ABSTRAKTUppsatsen handlar om hur en persons sociala relationer pÄverkas nÀr individen distansierarsig frÄn Jehovas vittnen. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ studie pÄ basen avsemistrukturerade intervjuer med fyra stycken personer dÀr tre har lÀmnat Jehovas vittnenoch en Àr pÄ vÀg att lÀmna. Resultatet har jag tolkat utifrÄn den kunskapssociologiska teorinobjektiv och subjektiv identitet av Berger & Luckmann(2003). Resultatet visade att nÀrinformanterna fortfarande var aktiva medlemmar i Jehovas vittnen sÄ mÄdde de bra.UmgÀnget inom Jehovas vittnen var enligt informanterna fullt tillrÀcklig dÀr man tyckte attgemenskapen var bÄde varm och hjÀrtlig och i det sociala umgÀnget saknades inget.UmgÀnget med mÀnniskor utanför Jehovas vittnen var nÀst intill obefintligt förutom meddem pÄ jobbet, som krÀvdes för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Jehovas vittnens regleroch lagar var man tvungna att följa annars skulle man fÄ sanktioner i form av att blitillrÀttavisad eller sÄ blev man av med sina privilegier.
Hur anvÀnds folkhÀlsorapporter? : Intervjuer med folkhÀlsointresserade landstingspolitiker i Stockholm
FolkhÀlsopolitiskt arbete bedrivs pÄ flera nivÄer i samhÀllet vilket Àr nödvÀndigt för att lyckas med förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbete. FolkhÀlsorapporter syftar bland annat till att ge politiker en grund i det folkhÀlsopolitiska arbetet. Den politiska organisationen och professionen pÄverkar i hög grad folkhÀlsan. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad folkhÀlsointresserade landstingpolitiker i Stockholms lÀn anser om, samt vilken anvÀndning de har av de folkhÀlsorapporter som publicerats av Centrum för folkhÀlsa. Sex kvalitativa intervjuer med landstingspolitiker genomfördes vilka sedan analyserades med hjÀlp av meningskoncentrering.Resultatet visade att folkhÀlsorapporten anvÀnds vid beslutsfattande och prioriteringar i politiska beredningar.
EN STUDIE AV TILLVĂXTUTVECKLING I SMĂ FĂRETAG : EN STUDIE PĂ LEDARE OCH PERSONAL I SVENSKA SMĂ FĂRETAG MED SNABB TILLVĂXTUTVECKLING
Syftet med studien var att undersöka och beskriva varför en del snabbvÀxande företag har haft en fortsatt positiv tillvÀxtutveckling medan andra har fÄtt en negativ tillvÀxtutveckling, dÄ man har haft samma yttre förutsÀttningar. Undersökningen har utförts genom att författarna hade som mÄl att visa tillvÀxtutvecklingen i företag sex Är efter att de hade genomgÄtt en snabb tillvÀxt. DÀrefter gjorde författarna en kvantitativ undersökning dÀr nio stycken företag intervjuades per telefon. Resultatet visade att flera av de hypoteser vi hade satt upp stÀmde vÀl överens med de svar vi fick i intervjuerna. Vi kunde dÄ se att företag som arbetar tvÀrfunktionellt fÄr ett bÀttre samarbete i företaget.
Implementering av Infarten : VÀgverkets nya intranÀt
Vi har pÄ uppdrag frÄn VÀgverket undersökt hur vÀl implementeringen av det nya intranÀtet, Infarten, har genomförts och mottagits av berörd personal pÄ lokalkontoret i Karlstad.Infartens övergripande mÄl Àr att vara en del av chefernas och medarbetarnas dagliga arbete samt fungera som ett verktyg för att söka information. IntranÀtet ska sprida aktuella nyheter, som alla inom organisationen ska kunna ta del av. Anledningen till att VÀgverket valde att vidareutveckla Infarten, frÄn regionala intranÀt till ett intranÀt för samtliga regioner, var att de upplevde svÄrigheter och problem med en icke fungerande uppföljning och dubbellagring av information.För att ta reda pÄ hur vÀl Infarten fungerar i det dagliga arbetet i verksamheten genomförde vi en kvalitativ undersökning bland medarbetarna pÄ lokalkontoret i Karlstad. I de intervjuer vi gjorde, studerade vi medarbetarnas anvÀndning av Infarten i sina dagliga arbeten och Àven deras egna uppfattningar om Infartens uppbyggnad.Resultatet visade att medarbetarna hade anvÀndning av Infarten, de uppgav att de inte skulle vilja vara utan Infarten. Vi sÄg ett mönster som visade att respondenterna endast anvÀnde sig av vissa delar av Infarten, de delar de behövde för att klara av sina arbetsuppgifter.
Upplevelser av vardagsrehabilitering i arbetet pÄ sÀrskilt boende för Àldre
Vardagsrehabilitering skapar förutsÀttningar för den Àldre att klara sina dagliga aktiviteter utifrÄn bÀsta förmÄga och omgivande miljö. Ett rehabiliterande förhÄllningssÀtt som arbetsmetod kan inverka pÄ vÄrdpersonalens trivsel pÄ arbetsplatsen. Syftet var att undersöka vÄrdpersonalens upplevelser av att arbeta vardagsrehabiliterande pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Urvalet var nio kvinnor, anstÀllda som vÄrdpersonal pÄ ett kommunalt sÀrskilt boende för Àldre i södra Sverige. Samtliga hade varit delaktiga i ett projekt för att skapa en modell för vardagsrehabilitering pÄ arbetsplatsen.