Sök:

Sökresultat:

1611 Uppsatser om Lärares arbetsuppgifter - Sida 51 av 108

Fostercare a effort for children. FamiljehemsvÄrd en insats för barnen

Syftet med studien var att undersöka socialtjÀnstens tillvÀgagÄngssÀtt för att ta reda pÄ och försÀkra sig om att familjehemmen utför ett bra arbete. Metoden för undersökningen var kvalitativ och intervjuerna bestod av tre socialsekreterare och tvÄ familjehems par, i tvÄ olika kommuner. Barn placeras i familjehem dels pÄ grund av bristande omsorg eller avvikande beteendemönster. För att uppnÄ god kvalité krÀvs goda och sÀkra insatser av kommunerna i form av utredningsmetoder, uppföljning samt handledning. I resultatet av denna studie framgÄr det att rekrytering av familjehem blir allt svÄrare.

Arbetsterapeuters insatser inom arbetslivsinriktad rehabilitering - en kvalitativ intervjustudie

För att hjÀlpa personer med funktionshinder som Àr arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. UtifrÄn studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehÄllsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvÀrderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mÄl inom arbetslivsinriktad rehabilitering?.

?Fast? i försörjningsstöd? ? en studie av lÄngvarigt behov av försörjningsstöd.

Syftet med studien har varit att, analysera hur handlĂ€ggare resonerar omkring varför mĂ€nniskor med utlĂ€ndsk bakgrund Ă€r i behov av lĂ„ngvarigt försörjningsstöd. Jag har intresserat mig för viktiga komponenter mellan handlĂ€ggare och klient relationer.Jag kommer Ă€ven att redogöra för vad jag anser vara viktiga faktorer till att klienterna behöver stöd, baserad pĂ„ analys av material.Som metod har jag anvĂ€nt mig av intervjuer för att ta del av informanternas berĂ€ttelser. Det empiriska materialet analyseras med hjĂ€lp av systemteori och begreppet: relation.Jag anvĂ€nder mig Ă€ven av litteraturstudier. Min studie Ă€r baserad pĂ„ ett positivt förhĂ„llningssĂ€tt. Är inte sĂ„ kritisk mot socialarbetarens arbetsuppgifter, eftersom maktförhĂ„llande inom organisationen och politiska strömningar i samhĂ€llet sĂ€tter grĂ€nser för den enskilde handlĂ€ggaren.Studiens huvudresultat har visat hur stor betydelse klienternas relation till socialsekreterare har.

Utredning av nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen : Utveckling av en handdator applikation

Denna examensrapport pÄ magisternivÄ genomfördes under vÄren 2004, hos AB BorlÀnge Energi.BorlÀnge Energis servicetekniker behövde ett hjÀlpmedel för att effektivisera deras arbetsuppgifter. Tidigare sparades driftjournaler för varje servicekund lokalt hos kunden. Serviceteknikern behövde ocksÄ Äka tillbaka till huvudkontoret för att slutföra ett uppdrag. BorlÀnge Energi hade inte heller nÄgon möjlighet att föra statistik över servicekunderna dÄ alla driftjournaler sparades hos servicekunden.Vi utvecklade en prototyp av ett inrapporteringsverktyg för en handdator. I detta verktyg fÄr serviceteknikern tillgÄng till all relevant information gÀllande serviceuppdraget.

CSR som konkurrenskraft : En fallstudie av Samhall

Allt fler kvinnor söker sig till rektorsyrket. Medan yrket har blivit mer kvinnodominerat har Àven arbetsvillkoren blivit hÄrdare. LÄnga dagar med mycket oförutsedda arbetsuppgifter gör rektorsyrket till ett tungt arbete. Studier visar att det fortfarande Àr kvinnan som tar hand om det mesta i hemarbetet. Tuffa arbetsvillkor och mycket ansvar i hemmet kan leda till lÄngvarig stress.

Handledning av sjuksköterskestudenter under  verksamhetsförlagd utbildning - en litteraturöversikt av sjuksköterskors upplevelser.

Introduktion: Sverige har en nollvision gÀllande vÄrdskador i hÀlso- och sjukvÄrden, trots detta intrÀffar ca 100 000 vÄrdskador per Är som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning pÄ sikt kan Àventyra patientsÀkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat frÄn 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning pÄverkas av flera faktorer som ingÄr i rubrikerna bemanning, omvÄrdnadens krav och mental arbetsbelastning.

VÄrdrelaterade postoperativa sÄrinfektioner vid femoralis poplitea by pass : en journalgranskning

SAMMANFATTNING   Inledning: VÄrdrelaterade infektioner Àr ett stort och kostsamt problem i vÄrden. Förekomst av multiresistenta bakterier ökar och gör infektioner allt mer svÄrbehandlade. I sjuksköterskans arbetsuppgifter ingÄr bland annat att förebygga smittspridning och bedriva utvecklingsarbete.Syftet med denna studie var att studera och beskriva postoperativ sÄrinfektionsfrekvens hos samtliga patienter som opererats med femoralis poplitea by pass pÄ aktuell klinik Är 2004 respektive Är 2007. Syftet var vidare att beskriva eventuella gemensamma faktorer hos patienterna som kunde var en orsak till postoperativ sÄrinfektion.Metod: En beskrivande studie med jÀmförande inslag via journalgranskning.Resultat: Journalgranskningen har inte visat nÄgon ökad frekvens av postoperativa sÄrinfektioner avseende Är 2004 respektive 2007 pÄ den studerade avdelningen. Antalet operationer Àr konstant och antalet infektioner obetydligt fÀrre.

Distriktssköterskan hÀlsofrÀmjande arbete med Àldre vÄrdtagare i hemsjukvÄrden : en kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: HÀlsofrÀmjande arbete Àr en del av distriktssköterskans arbetsuppgifter. För att kunna erbjuda detta till Àldre vÄrdtagare i hemsjukvÄrden behövs ökad kunskap om hur distriktssköterskan utför det hÀlsofrÀmjande arbetet i sitt praktiska arbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans hÀlsofrÀmjande arbete med Àldre vÄrdtagare i hemsjukvÄrden. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med Ätta distriktssköterskor. Materialet analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.

Fördomar mot arbetssökandens kön och namn vid intresseanmÀlan för en utannonserad tjÀnst.

Syftet med denna studie var att undersöka om arbetsgivare diskriminerar kvinnor och invandrare eller personer med utlÀndsk bakgrund. Studien genomfördes med hjÀlp av ett frÄgeformulÀr som skapades för denna studie. Till frÄgeformulÀret hörde brevet frÄn en tÀnkt arbetssökande. Det fanns fyra alternativa namn: ett svenskt och ett utlÀndskt mansnamn samt ett svenskt och ett utlÀndskt kvinnonamn. InnehÄllet i brevet var för övrigt identiskt.

Lagen om anstÀllningsskydd: ett problem för företagen eller en överdriven debatt?

För nĂ€rvarande pĂ„gĂ„r det en debatt om lagen om anstĂ€llningsskydd, LAS, i Sverige. KĂ€rnfrĂ„gan i debatten Ă€r, frĂ„n företagens sida, möjligheten att kunna anstĂ€lla och behĂ„lla kompetent personal. Syftet med studien Ă€r att beskriva och förklara hur LAS kan pĂ„verka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller Ă€r problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjĂ€lp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gĂ€ller anstĂ€llningsformerna samt underlĂ€tta för företagen att anvĂ€nda personliga skĂ€l som grund för uppsĂ€gning.

"MÄste vi prata om det hÀr igen?" : En undersökning om hur gymnasielÀrare behandlar hÀlsa och livsstil i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

SpecialpedagogenEn studie över lÀrares förvÀntningar pÄ specialpedagogen

Av tradition har specialpedagogiken handlat om normalitet och avvikelse. MÄlet med dagens skola Àr en skola för alla, dÀr den breda mÄngfalden ses som en tillgÄng. Alla som lever tillsammans i samhÀllet ska ocksÄ kunna gÄ i samma skola. Studien syftar till att genom en kvalitativ studie undersöka vilka förvÀntningar lÀrare i grundskolan har pÄ specialpedagogen. Samtidigt redogörs för den syn specialpedagogen sjÀlv har pÄ sitt uppdrag.

Varför biologi ute? : GymnasielÀrares syn pÄ utomhusundervisning inom biologi

Denna studie berör gymnasielÀrares instÀllning till och tankar om utomhusundervisning inom biologi, varför man undervisar utomhus samt hur man vÀljer att genomföra det.Studien bygger pÄ intervjuer med 7 lÀrare som undervisar i biologi pÄ gymnasienivÄ och den visar att lÀrarna bedriver utomhusundervisning frÀmst inom ÀmnesomrÄdena ekologi och systematik och att lÀrarna anser det vara viktigt att vara ute. LÀrarna Àgnar sig frÀmst Ät utomhusundervisning för att fÄ en verklighetsanknytning till den biologiundervisning som Àr direkt kopplad till naturen och de organismer som finns i den, men det finns fler konsekvenser och orsaker till att undervisa utomhus.Tre olika typer av lÀrare har kategoriserats utifrÄn resultaten som visar pÄ olika grader av engagemang och olika instÀllningar till utomhusundervisning. Respondenternas svar gör dock tillsammans klart att utomhusundervisningen mÄste vara förberedd och vÀlplanerad för att fungera optimalt. Mest förekommande Àr kortare arbetsuppgifter som eleverna löser i smÄgrupper med lÀraren som handledare och lÀrarna föredrar att agera handledare hellre Àn guider nÀr de undervisar utomhus.Studien visar att utomhusundervisningen finns, uppskattas och behövs och att det finns flera omrÄden dÀr en vidare forskning behövs för att utveckla och förbÀttra kunskaperna om Àmnet..

Belöningssystem och Motivation : En kvalitativ studie pÄ Swedbank JuristbyrÄs belöningssystem och dess pÄverkan pÄ de anstÀlldas motivation

Belöningssystem har lÀnge varit omdebatterat huruvida det pÄverkar anstÀlldas motivation ochdet finns ingen universallösning som Àr möjlig att tillÀmpa generellt. Samtidigt Àr det av storstrategisk betydelse att ha ett vÀlfungerande belöningssystem. Vi fick i uppdrag av SwedbankJuristbyrÄ att undersöka deras belöningssystem och hur de pÄverkar de anstÀlldas motivation.Eftersom Swedbank JuristbyrÄ Àr en franchiseorganisation Àr det franchisetagarna sjÀlva sombestÀmmer vilket belöningssystem de vill anvÀnda. De har tre olika belöningssystem inomorganisationen, fast lön, enbart provision samt kombinerat fast lön och provision. För att förstÄhur de anstÀlldas motivation pÄverkades av belöningssystemen anvÀndes teorier inom inre ochyttre motivation, belöningssystem och vilka problem dessa kan medföra.

Informell Àldreomsorg : En studie om vad som pÄverkar svenska individens informella omsorgsgivande av Àldre nÀrstÄende

Med formell omsorg menas offentlig vÄrd- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privatrÀttsliga företag pÄ entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid lÄngvariga hjÀlpbehov och frivilliga insatser som innebÀr oavlönade arbetsuppgifter som man sjÀlv vÀljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, Älder, utbildning, anstÀllning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av förÀldrar eller svÀrförÀldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning sÄ minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg pÄ sina förÀldrar/svÀrförÀldrar. NÄgot som ocksÄ minskar sannolikheten Àr om du har fler Àn ett barn under 18 Är i hemmet, vilket kan ses som logiskt dÄ barn krÀver mycket tid.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->