Sök:

Sökresultat:

1619 Uppsatser om Lärares arbetsuppgifter - Sida 52 av 108

Varför biologi ute? : GymnasielÀrares syn pÄ utomhusundervisning inom biologi

Denna studie berör gymnasielÀrares instÀllning till och tankar om utomhusundervisning inom biologi, varför man undervisar utomhus samt hur man vÀljer att genomföra det.Studien bygger pÄ intervjuer med 7 lÀrare som undervisar i biologi pÄ gymnasienivÄ och den visar att lÀrarna bedriver utomhusundervisning frÀmst inom ÀmnesomrÄdena ekologi och systematik och att lÀrarna anser det vara viktigt att vara ute. LÀrarna Àgnar sig frÀmst Ät utomhusundervisning för att fÄ en verklighetsanknytning till den biologiundervisning som Àr direkt kopplad till naturen och de organismer som finns i den, men det finns fler konsekvenser och orsaker till att undervisa utomhus.Tre olika typer av lÀrare har kategoriserats utifrÄn resultaten som visar pÄ olika grader av engagemang och olika instÀllningar till utomhusundervisning. Respondenternas svar gör dock tillsammans klart att utomhusundervisningen mÄste vara förberedd och vÀlplanerad för att fungera optimalt. Mest förekommande Àr kortare arbetsuppgifter som eleverna löser i smÄgrupper med lÀraren som handledare och lÀrarna föredrar att agera handledare hellre Àn guider nÀr de undervisar utomhus.Studien visar att utomhusundervisningen finns, uppskattas och behövs och att det finns flera omrÄden dÀr en vidare forskning behövs för att utveckla och förbÀttra kunskaperna om Àmnet..

Belöningssystem och Motivation : En kvalitativ studie pÄ Swedbank JuristbyrÄs belöningssystem och dess pÄverkan pÄ de anstÀlldas motivation

Belöningssystem har lÀnge varit omdebatterat huruvida det pÄverkar anstÀlldas motivation ochdet finns ingen universallösning som Àr möjlig att tillÀmpa generellt. Samtidigt Àr det av storstrategisk betydelse att ha ett vÀlfungerande belöningssystem. Vi fick i uppdrag av SwedbankJuristbyrÄ att undersöka deras belöningssystem och hur de pÄverkar de anstÀlldas motivation.Eftersom Swedbank JuristbyrÄ Àr en franchiseorganisation Àr det franchisetagarna sjÀlva sombestÀmmer vilket belöningssystem de vill anvÀnda. De har tre olika belöningssystem inomorganisationen, fast lön, enbart provision samt kombinerat fast lön och provision. För att förstÄhur de anstÀlldas motivation pÄverkades av belöningssystemen anvÀndes teorier inom inre ochyttre motivation, belöningssystem och vilka problem dessa kan medföra.

Informell Àldreomsorg : En studie om vad som pÄverkar svenska individens informella omsorgsgivande av Àldre nÀrstÄende

Med formell omsorg menas offentlig vÄrd- och omsorgsinsatser som oftast kommuner, landsting eller privatrÀttsliga företag pÄ entreprenad utför. Med informell omsorg menar man anhörigomsorg som motsvarar insatser vid lÄngvariga hjÀlpbehov och frivilliga insatser som innebÀr oavlönade arbetsuppgifter som man sjÀlv vÀljer att göra. Denna uppsats undersöker ifall variablerna kön, Älder, utbildning, anstÀllning, inkomst, bostadsort samt barn i hemmet kan associeras med svenska individers utförande av informell omsorg av förÀldrar eller svÀrförÀldrar. Resultatet visar att om man har en hög utbildning sÄ minskar sannolikheten för att man utför informell omsorg pÄ sina förÀldrar/svÀrförÀldrar. NÄgot som ocksÄ minskar sannolikheten Àr om du har fler Àn ett barn under 18 Är i hemmet, vilket kan ses som logiskt dÄ barn krÀver mycket tid.

Hur folkbibliotekarier i nÄgra mindre svenska kommuner upplever sin yrkesroll

The aim of this study is to examine how public librarians in small Swedish municipalities experience their professional roles. As part of examining such an abstract subject as experiences we also examine what tasks they perform, which will function as a support of the analysis. The theoretical frame-work is based on librarian identities worked out by Anders Ørom and a model of professional roles worked out by Maj Klasson. The analytical procedure consists of both deductive and inductive viewpoints. The empirical material consists of qualitative semi-structured interviews with five librarians that work in public libraries located in municipalities with less than 12 500 inhabitants.

Biblioteksassistent: En yrkesroll i förÀndring

Little attention has been paid in the literature to libraryassistants in Swedish public libraries. In this bachelor thesis,the professional role, work duties, career prospects and statusof library assistants are examined at two public libraries.Because of a scarcity of published information on thedevelopment of this profession in Swedish public libraries,retired library assistants, as well as currently employedlibrary assistants, librarians and a library head wereinterviewed.Since the ?80s, work duties of library assistants havechanged, with a reduction in some of the more manualaspects of library work, the development of new duties and,overall, an increasing similarity in the duties performed bylibrary assistants and librarians.Additionally, the public perception of library assistants as acategory distinct from librarians was investigated bydistributing questionnaires to library patrons. Contrary toexpectations prompted by statements in the literature, asubstantial portion of visitors was found to be aware of thetwo separate categories.Library assistants at Swedish libraries have no careerprospects, unless they undertake studies in their own freetime and at their own cost, and obtain a librarian degree. Adifference between the situation of library assistants inSweden and corresponding professional categories in a fewother countries is that, at present and for several years, noformal education for library assistants has been available inSweden.

Elevers trygghet och tillgÀnlighet till elevhÀlsan : Ur skolpersonalens perspektiv

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka hur skolpersonalen upplever det stöd som finns tillgÀngligt för eleverna pÄ skolan. Studien genomfördes pÄ en skola i VÀstsverige dÀr tillvÀgagÄngssÀttet i studien var intervjuer med sex personer ur skolpersonalen. Deltagarna i undersökningen var sex personer med olika arbetsuppgifter pÄ skolan dÀr professionerna: skolsköterska, skolkurator och lÀrare innefattades. Metoden som anvÀndes var kvalitativ metod. Det finns vÀldigt fÄ forskningsrapporter som belyser frÄgestÀllningar om elevhÀlsans tillgÀnglighet sett ur ett personalrelaterat perspektiv inom den kvalitativa forskningsmetoden.

Hur "empowerment" kan fungera i en organisation

"Empowerment" Àr ett omskrivet fenomen som utlovar mÄnga positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lÀrande, arbetsoptimism samt sjÀlvförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" frÀmjar organisationer genom att minska rÀdsla för förÀndringar samt underlÀttar samarbete, under förutsÀttning att "empowerment" anvÀnds effektivt. "Empowerment" har dock Àven enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats Àmnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frÄgestÀllning Àr hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lÀrdom av bÄde vad som Àr positiv och negativt.

"MÄste vi prata om det hÀr igen?" : En undersökning om hur gymnasielÀrare behandlar hÀlsa och livsstil i undervisningen i Àmnet Idrott och hÀlsa.

Syftet med studien var att underso?ka gymnasiela?rares, i a?mnet Idrott och ha?lsa, erfarenheter av undervisningen i ha?lsa, vilka utmaningar de sta?lls info?r i sin ha?lsaundervisning samt deras va?rderingar kring a?mnets betydelse.MetodMetodvalet fo?r studien fo?ll pa? en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant fo?r studien att fa? ta del av de intervjuades bera?ttelser utifra?n den enskilde personens perspektiv. Pa? sa? sa?tt kunde de intervjuade inga?ende bera?tta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta fo?r studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en a?ndama?lsenlig intervjuguide konstruerades fo?r att fa? till likva?rdiga intervjuer.

Vad Àr god omvÄrdnad? : ur ett sjuksköterskeperspektiv pÄ en ortopedavdelning ? en intervjustudie

Bakgrund: Teorier i omvÄrdnad har beskrivits av mÄnga omvÄrdnadsforskare. Sjuksköterskeprofessionen Àr tvÀrvetenskaplig. HuvudÀmnet i sjuksköterskeutbildningen Àr omvÄrdnad och stödÀmnen i professionen kan vara biomedicin och folkhÀlsa. Det akademiska Àmnet omvÄrdnad Àr professionsneutralt. En vanlig uppfattning bland sjuksköterskor Àr att jÀmstÀlla professionen med Àmnet.

Åtta lĂ€nders vĂ€g till kvalificerad revisor : - hur bör Sveriges system förĂ€ndras?

Tanken med uppsatsen Àr att undersöka hur vÀgen till att bli valificerad revisor ser ut i Ätta europeiska lÀnder genom en kartlÀggning av lÀndernas revisorsnivÄer, utbildningskrav, examination och dess innehÄll, samt andelen godkÀnda. KartlÀggningen sker för att kunna se likheter och skillnader mellan Sverige och de andra lÀnderna, samt för att kunna dra slutsatser om hur vi anser att Sveriges system eventuellt bör förÀndras. Uppsatsen har en teoretisk grund i harmonisering och standardisering och baserar sig pÄ bÄde primÀr- och sekundÀrdata, i huvudsak insamlat genom mailkontakt och via Internet. Vi ser att det gÄr att urskilja tvÄ grupperingar bland lÀnderna gÀllande de undersökta faktorerna. Tydligt Àr att Sverige inte helt passar in i nÄgon av dessa.

För patientens bÀsta : kommunikation mellan sjuksköterska och lÀkare

För att sÀkra patientsÀkerheten krÀvs att kommunikationen mellan vÄrdpersonal frÀmjas, de har visat sig att kommunikationen har ett samband med de misstag som sker i patientvÄrden. Ett speciellt behov av vidare forskning pÄ kommunikationen mellan sjuksköterska och lÀkare finns, detta för att professionernas kommunikation sinsemellan Àr en stor del av patientens vÄrd och sÀkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som pÄverkar kommunikation mellan lÀkare och sjuksköterska relaterat till patientsÀkerheten. Studien utfördes som en litteraturstudie. Resultatet visade att C-HIP och SBAR ansÄgs vara anvÀndbara för att frÀmja en god kommunikation mellan professionerna och för att frÀmja patientsÀkerheten.

Hur kan ett bevakningsföretag behÄlla sina nattarbetande ronderande vÀktare?

Humor Àr nÄgot som varit viktigt för mÀnniskan genom historien. Den för med sig vÀlbefinnande och vÀlmÄende. Upplevelsen av humor Àr ofta förknippat med en persons livserfarenheter och uppvÀxt. I en vÄrdrelation dÀr det rÄder obalans i makten Àr det speciellt viktigt att tÀnka pÄ hur man skÀmtar, samt om vad man skÀmtar med patienten. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur humor anvÀnds och dess betydelse pÄ arbetsplatsen mellan vÄrdpersonal samt i omvÄrdnadssituationer mellan sjuksköterskor och patienter.

NÀr vi stÄr i valet och kvalet : Vad Àr kriterierna för en bra arbetsplats, för unga arbetssökande?

Jag ville med denna undersökning se vad de tillfrÄgade gymnasieeleverna trodde att de skulle bli motiverade av pÄ en arbetsplats. För att fÄ svar pÄ denna frÄga anvÀndes fem svenska gymnasieelever och grundad teori som metod för insamlingen av information. Grundad teori valdes för att jag skulle kunna möta mitt intresseomrÄde utan förutfattade meningar och skapa en för mig ny teori grundad i verkligheten. Att undersöka vad unga vill se i en framtida arbetsplats verkar inte lika vanligt som att undersöka vilken typ av person ett företag vill ha. DÀrför var inriktningen ungas önskemÄl mer intressant för mig.  Resultaten frÄn undersökningen visade att det som respondenterna helst ville se i en arbetsplats för att bli motiverade var ett positivt och socialt arbetsklimat.

Man kan ju inte gÄ ut pÄ en utevistelse och tro att man gÄr ut pÄ rast : En studie om förskollÀrares syn pÄ förskolegÄrden som pedagogisk miljö

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva hur förskollÀrare planerar och stimulerar barns lÀrande ute pÄ förskolegÄrden, samt vilken roll förskollÀrare har i de planerade respektive de fria aktiviteterna pÄ förskolegÄrden. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat sex förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor utan nÄgon uttalad utomhusprofilering. Resultatet av studien visar att det mÄste finnas ett syfte med utevistelsen pÄ förskolegÄrden. Det behövs en jÀmn fördelning av förskollÀrarens arbetsuppgifter vad gÀller tid för observation, planering och genomförande av pedagogiska aktiviteter. FörskollÀrarna i studien menar att de Àven behöver tid för andhÀmtning, vilket det frÀmst ges utrymme till i förskolans utemiljö.

FörvÀntningar pÄ kompetens hos specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vÄrd

Syfte: Denna studie undersöker uppfattningar och förvĂ€ntningar pĂ„ den specialistutbildadesjuksköterskan frĂ„n övriga professioner inom det psykiatriska teamet.Metod: Strukturerad kvalitativ och kvantitativ enkĂ€tstudie utförd pĂ„ tvĂ„ öppna psykiatriskakliniker. Data analyserades med en deskriptiv ansats.Resultat: Resultatet visade att knappt 50 procent av respondenterna uppger sig veta vad somskiljer i formell kompetens mellan en specialistutbildad och en grundutbildad sjuksköterska.ÄndĂ„ uppger samtliga respondenter att det Ă€r viktigt att det finns specialistutbildadesjuksköterskor pĂ„ arbetsplatsen. NĂ€sta alla förvĂ€ntar sig att den specialistutbildadesjuksköterskan har högre kompetens Ă€n den grundutbildade. Den ökade kompetens somförvĂ€ntades gĂ€llde psykiatriska sjukdomar/diagnoser samt lĂ€kemedel. Inga skillnader iarbetsuppgifter rapporterades mellan den specialist- och den grundutbildade sjuksköterskan.En osĂ€kerhet kring specialistsjuksköterskans roll och kompetens finns bĂ„de utifrĂ„n och frĂ„nsjuksköterskan sjĂ€lv.Slutsats: För att sĂ€rskilja arbetsuppgifter mellan grundutbildade och specialistutbildadesjuksköterskor bör kĂ€nnedomen om skillnaderna klargöras menar författarna.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->