Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de uppfattningar ett urval av specialpedagoger har om sina arbetsuppgifter och om dessa stämmer överens med examensordningen för specialpedagoger. Med hjälp av en kvalitativ undersökning med en delvis strukturerad intervju har jag intervjuat fem specialpedagoger och en speciallärare om deras uppfattningar om deras yrkesverksamma roll som specialpedagog. Genom att behandla följande punkter: ?undervisning?, ?handledning?, ?utredning?, ?kartläggning?, ?skolutveckling? och ?forskning? ger studien en översiktlig bild av de berörda respondenternas uppfattning om den egna arbetssituationen. Frågan som fick sitt svar var: Motsvarar arbetssituationerna det som beskrivs i mål och riktlinjer i examensordningen för specialpedagoger? Sammanfattningsvis visar resultatet på att majoriteten av respondenter framhåller att de har en yrkesroll och arbetsuppgifter som är i överensstämmelse med de mål och riktlinjer som examensordningen beskriver.

Författare: Edlira Sinani och Birsen MoutalibHandledare: Anders JerrelingTitel: Controllerrollen ? en jämförelse av controllerns arbetsuppgifter i litteratur och praktikBakgrund: Benämningen controller började användas i USA för cirka hundra år sedan. Det är svårt att ge en exakt definition av termen controller eftersom denna ursprungligen kommer från engelskan. På 1970-talet dök controllerrollenupp i alla slags organisationer i Sverige. Då bestod controllernsarbetsuppgifter av bland annat sammanställning och analys av budget, lönsamhetsuppföljning för resultatenheter samt ansvar för utveckling avkalkylsystem och budgetrapport.

Det har skett stora förändringar inom den svenska äldreomsorgen, där bl.a. arbetsuppgifterna inom hemtjänsten har gått från social service till mer omvårdande arbetsuppgifter. Det är idag också allt vanligare att verksamheter drivs genom självstyrande arbetsgrupper där mer ansvar har lagts på arbetsgruppen. Syftet med denna studie är att förstå hur hemtjänstpersonal på en utvald arbetsplats upplever sin arbetssituation. Genom intervjuer av hemtjänstpersonal framkom att de anser att arbetet har förbättrats när det gäller den fysiska arbetssituationen men den psykiska arbetssituationen kan upplevas som stressig genom förändrade arbetsuppgifter i form av administrativa arbetsuppgifter som har lagts på arbetsgrupperna.

Bakgrund: Begreppet internkontroll har de senaste åren blivit allt mer omtalat och eftertraktat. Organisationer behöver en genomgripande struktur för internkontroll och splittring av arbetsuppgifter för att kunna säkra sin måluppfyllelse. Det finns en hel del studier gjorda kring internkontroll med fokus på olika aspekter inom begreppet. I denna studie ligger tonvikten på hur ledningen med hjälp av splittring av arbetsuppgifter (segregation of duties) kan åstadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet. Syfte: Huvudsyftet med studien är att skapa förståelse för hur ledningen med hjälp av splittring av arbetsuppgifter kan åstadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet.

Grøndal, B & Jönsson, C. Patientnära vård i fokus. Observationer av sjuksköterskans arbetsdag. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. Sjuksköterskans arbete består av många olika arbetsuppgifter som antingen är patientnära eller icke-patientnära.

Syftet med denna studie är att nå ökad kunskap om hur arbetsuppgifter kan se ut för en ny examinerad vägledare på olika arbetsplatser. I undersökningen ges också en blick över vägledarnas upplevelser när det gäller relationen mellan deras kompetens och arbetsuppgifter. Genom kvalitativ metod där fem intervjuer med studie- och yrkesvägledare i Stockholms län har analyserats. Vi har kommit fram till att dessa studie- och yrkesvägledare har haft ett arbete efter avslutad examen inom skolväsendet. Alla vägledarna ser ett samband mellan den kompetens de har fått från utbildningen och deras arbetsuppgifter och yrkesroller.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I allt fr?n kommuners styrande dokument till pedagogiska forum p? n?tet via kommersiella produkter och en uppsj? av studentuppsatser i universitetens databaser upplever vi att intresset f?r anv?ndning av Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, och d? fr?mst visuellt st?d, har ?kat markant de senaste ?ren. AKK har g?tt fr?n att vara ett kommunikations-verktyg fr?mst riktat till enskilda barn med funktionsvariationer till ett kommunikationsverktyg som numera anv?nds alltmer frekvent, som en del i den tydligg?rande l?rmilj?n, framf?r allt i f?rskolan. Samtidigt upplever vi att det saknas forskning om AKK inom det pedagogiska f?ltet och framf?r allt i relation till f?rskolan.

Titel: Revisorers arbetsuppgifter ? En kvantitativ studie om revisorers arbetsuppgifters förväntade utveckling efter avskaffandet av revisionsplikten med paralleller dragna till Tyskland Författare: Bohman, Kaisa (Mälardalens högskola) Gunstad, Anna-Karin (Mälardalens högskola) Handledare: Riitta Lehtisalo Seminariedatum: 2010-06-04 Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Examinator: Cecilia Lindh Nyckelord: Revisionsplikt, revisor, revision, arbetsuppgifter, Tyskland Bakgrund: Den 1 november 2010 träder en ny lag i kraft som avser avskaffandet av revisionsplikten i Sverige för små aktiebolag. När ramverket runt revisorerna förändras måste de anpassa sig för att bli så effektiva och verksamma som möjligt. Tyskland har i dagsläget ett system där mindre aktiebolag inte behöver revidera sina räkenskaper. Sverige och Tyskland har sina rötter i kontinental redovisningstradition vilket bidrar till att Tyskland kan anses vara ett föregångsland till Sverige.

Sjuksköterskans ansvarsroll och arbetsroll har förändrats genom historien och har påverkats av olika vetenskapstraditioner som har varit rådande i samhället. Sjuksköterskans arbete är fördelat i tre arbetsområden; omvårdnadens teori och praktik; forskning, utveckling och utbildning; samt ledarskap. Dessa arbetsområden ska prioriteras och fördelas över dygnet. Syftet med studien är att belysa vad sjuksköterskan arbetar med och hur arbetet är fördelat över dygnet. Kvalitativ observationsmetod användes för att uppnå syftet med studien, observationer utfördes på tio sjuksköterskor på ett Universitetssjukhus i södra Sverige. Analysmetoden som användes var manifest och latent innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskans arbete är mångfasetterat och innehåller många arbetsuppgifter utöver omvårdnad.

Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.

I den nya lärarutbildningen jämställs förskollärare, fritidspedagoger och grundskolans tidigareårlärare. De kallas alla för lärare och har lika lång utbildning och jämbördig status. Ser det ut så på fältet? Är vi pedagoger på lika villkor eller är förskollärare och fritidspedagoger för verksamheten pysslande resurser? Vårt syfte är att skapa kunskap om förskollärarnas, fritidspedagogernas och grundskolans tidigareårlärares syn på samarbete och fördelningen av arbetsuppgifter i klassrummet. Vi avser även att försöka belysa hur pedagogerna vill att arbetssituationen ska se ut jämfört med hur den ser ut idag.

Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.

Studien grundar sig i att studera inte endast controllern utan även CFO:n på grund av att CFO:n utgör en viktig del i arbetet med ekonomistyrning. Syftet med studien var att beskriva likheter och/ eller skillnader vid arbetsuppgifter mellan controllern och CFO:n samt deras syn på hur den motsatta rollen arbetar. Detta för att öka förståelsen för rollerna som controller och CFO. För att genomföra studien användes en kvalitativ metod som omfattade öppna individuella intervjuer med controller och CFO på Halmstads kommun, Heléns Rör AB och CFO/ controller på Krönleins bryggeri AB. Den teoretiska referensramen delades in i följande teman: Ekonomistyrning, controllerns och CFO:ns arbetsuppgifter, rollen som controller, CFO och CFO/ controller, ledningsgruppen och faktorer som påverkar och samarbete.