Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.

Detta examensarbete som du hÄller i handen berör övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasiet. Syftet med detta arbete Àr att se hur en grupp lÀrare och elever uppfattar betyget G. Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativ metod i detta arbete för att jag vill förstÄ hur mÀnniskor kan uppfatta ett fenomen. Denna metod undersöker förstÄelse och livsvÀrden hos en grupp individer. Jag har genomfört en fokusgrupp med lÀrare frÄn gymnasiet och fyra djupintervjuer med nyblivna gymnasieelever. I och med denna studie har jag kommit fram till att det Àr svÄrt för elever att fÄ extra stöd. Det Àr inte sjÀlvklart att de fÄr det Àven om lagen sÀger att det Àr ett mÄste.

Syftet med min studie har varit att undersöka elevers upplevelser av hur ramfaktorer pÄverkar en skapande process frÀmst med fokus pÄ pedagogens roll. Dels om elevers upplevelser av ramars pÄverkan i stort och mer specifikt hur eleverna upplever att klassrum, klasskamrater och lÀraren pÄverkar deras skapande process. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med sex elever som lÀser det textila Àmnet tredje Äret pÄ gymnasiet eller pÄ folkhögskola. Förhoppningen har varit att intervjuer med Àldre elever skall ge en tydligare bild av hur de upplever ramfaktorers pÄverkan pÄ sitt skapande arbete. Gemensamt för alla informanter Àr att de i huvudsak lÀser sömnad, vÀvning, formgivning samt fÄr prova pÄ andra textila tekniker.

 Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera lÀrares och specialpedagogers arbete med datorn som alternativt verktyg ? frÀmst arbetet med inlÀsta böcker och talsyntes. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ 12 intervjuer med lÀrare och specialpedagoger/speciallÀrare. Studiens frÄgestÀllningar behandlar pedagogernas instÀllning till datorn som verktyg för elevers lÀs- och skrivutveckling, vinster med talsyntes och inlÀsta böcker samt viktiga förutsÀttningar för ett framgÄngsrikt anvÀndande av verktygen. Resultatet visade att informanterna var mycket positiva till alternativa verktyg, inte bara till elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter utan till alla elever.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva och undersöka hur jag som lÀrare kan hjÀlpa och stödja elever med infantil autism och Aspergers syndrom i deras lÀrande i klassrummet. Genom en teoridel fÄr lÀsaren en inblick i vad infantil autism och Aspergers syndrom Àr för nÄgot. LÀsaren fÄr ocksÄ en inblick i hur eleven med dessa diagnoser fungerar och tÀnker i olika situationer. Jag har intervjuat personer med olika erfarenheter inom omrÄdet autism och autismliknande tillstÄnd. I intervjudelen kan vi följa hur personerna arbetar med eleven och vad de tycker Àr viktigt i arbetet med eleven/barnet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka metoder och hjÀlpmedel karaktÀrsÀmneslÀrare, och dÄ specifikt de pÄ det nationella omvÄrdnadsprogrammet, anvÀnder sig av nÀr de undervisar elever med annan sprÄkbakgrund Àn svenska och som har sprÄksvÄrigheter. Vi vill öka kunskapen om hur vi som lÀrare kan förbÀttra möjligheten för dessa elever att nÄ upp till kursmÄlen.Den metod vi valt för att genomföra denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört intervjuer med nio lÀrare pÄ omvÄrdnadsprogrammet i tre stÀder runt om i Sverige.Resultatet visar att det Àr stora skillnader pÄ dessa tre skolor avseende vilka resurser som finns för dessa elever i kombination med att det skiljer sig Ät hur mycket tid som lÀrarna fÄr för att hjÀlpa dessa elever. LÀrarna som vi intervjuat resonerar lite olika kring hur mycket extra tid och hjÀlp de ska ge Ät dessa elever. Alla Àr överens om att det Àr ett stort problem.

En femtedel av de elever som har utlĂ€ndsk bakgrund nĂ„dde inte mĂ„len i matematik i År 9, 2009. Denna uppsats handlar om varför dessa elever inte nĂ„r mĂ„len, vad man kan göra Ă„t det och framför allt hur eleverna upplever sin undervisning. Intervjuer med 5 elever genomfördes under hösten 2010 i tvĂ„ skolor i en kranskommun till Stockholm. SprĂ„k och kultur Ă€r faktorer som kommer behandlas i denna text och detta var tvĂ„ av de faktorer som eleverna trodde pĂ„verkade eleverna med utlĂ€ndsk bakgrunds mĂ„luppfyllelse i matematik..

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

Syftet med detta examensarbete har varit att fÄ kÀnnedom om hur pedagoger och elever kÀnner för skÀll i skolan. Vi har dÄ sett till kollektiva respektive individuella utskÀllningar, betydelsen av vem som skÀller och vad som hÀnder nÀr parterna blir arga och tar till skÀll. Vi har genom kvalitativa intervjuer kommit fram till likheter och skillnader mellan pedagoger och elever. Dessutom har vi valt att intervjua en psykolog vars svar kan kopplas samman med nÄgra av de teorier vi uppmÀrksammat i vÄr kunskapsbakgrund. Det har visat sig att sÄvÀl elever som pedagoger har ett gemensamt synsÀtt pÄ vad skÀll innebÀr för dem.

Syftet med vÄr rapport var att belysa hur elever i en svensksprÄkig skola i Spanien motiveras att lÀra sig landets sprÄk nÀr den övriga undervisningen sker pÄ modersmÄlet svenska. Vi undersökte Àven hur elevernas sprÄksituation sÄg ut och hur de undervisades i deras andrasprÄk. Genom att studera litteratur och genomföra intervjuer samt observationer lades grunden till vÄrt arbete. Intervjuerna genomfördes pÄ Svenska skolan i Palma de Mallorca, med elever i Ärskurs 1-6 samt fyra pedagoger under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Observationerna genomförde vi endast bland eleverna.

Detta arbete handlar om mobbning. Syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vad pedagogen ska göra dĂ„ den upptĂ€ckt mobbning. Jag har valt att avgrĂ€nsa till mobbning mellan barn/elever. Även om fokus riktar sig mot pedagogen tas Ă€ven mĂ„lsman och elever upp, eftersom de Ă€r viktiga parter i detta sammanhang.Mobbning finns i alla Ă„ldrar och försĂ€mrar skolprestationer. Vad och hur vuxna talar pĂ„verkar barn och elevers beteenden.

Denna uppsats syfte Àr att belysa om gemensamma respektive fristÄende lokaler pÄverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De tvÄ grupper som ingÄr i studien Àr skolpersonal och behandlingspersonal pÄ fyra institutioner i VÀstra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har sÀrskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell nÀr nÄgon grupp Àr i kraftig minoritet. Studien Àr uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del dÀr intressanta omrÄden frÄn enkÀtanalysen ligger som grund för intervjuomrÄden. Studien pÄvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristÄende respektive gemensamma lokaler.

Alla pedagoger möter nÄgon gÄng elever som har primÀra koncentrationssvÄrigheter. MÄnga stÄr frÄgande och söker efter ett förhÄllningssÀtt för att kunna hantera dessa elever. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med elever, som har primÀra koncentrationssvÄrigheter och Àr utÄtagerande. Eleverna kan ha diagnos, men i första hand koncentreras studien pÄ de elever, som inte Àr diagnostiserade.I litteraturgenomgÄngen beskrivs vad primÀra koncentrationssvÄrigheter Àr och hur pedagogen kan bemöta de eleverna och vilka insatser som kan göras under lektionerna. Klassrumsmiljöns vikt diskuteras och Àven motorikens betydelse för koncentrationen.

I denna studie undersöker vi fem andrasprÄkslevers syn pÄ skolmatematiken med hjÀlp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig sjÀlva som elever och som anvÀndare av matematiken och om hur matematikinlÀrning gÄr till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utlÀndsk bakgrund inte uppnÄdde mÄlen i matematik Àmnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda pÄ vad detta kunde bero pÄ. Resultaten visade bl.a.

Betyg och bedömning Àr ett svÄrt, mÄngdimensionellt och ofta diskuterat Àmne. Vi som blivande lÀrare hade som mÄl att bli mer insatta i sjÀlva Àmnet betyg eftersom vi kÀnner oss oerfarna kring detta omrÄde. Betyg i Ärkurs 6 Àr nÄgot nytt som iscensattes Är 2013. Detta gjorde oss nyfikna eftersom vi kanske nÄgon dag kommer att sÀtta betyg i en Ärkurs 6. Genom vÄrt arbete ville vi fÄ mer kunskap och insikt om varför vi anvÀnder oss av betyg.