Föreliggande examensarbete handlar om yttre koncentrationsstörande faktorer i skolÄr 9 och hur elever och lÀrare definierar och handskas med dessa. Syftet med arbetet Àr att undersöka om definition och strategier överensstÀmmer mellan elever och lÀrare och om elever i koncentrationssvÄrigheter definierar och handskas med yttre koncentrationsstörande faktorer pÄ ett annat sÀtt Àn sina kamrater.För att uppnÄ syftet har intervjuer gjorts med fem lÀrare och 30 elever i skolÄr 9. Resultatet visar att prat Àr den vanligaste yttre koncentrationsstörande faktorn enligt elever och lÀrare i undersökningen. Elever anvÀnder i första hand mentala strategier för att komma till rÀtta med koncentrationsstörande faktorer. En annan sak som elever gör för att hÄlla koncentrationen Àr att sÀga till sina kamrater att sluta störa.

I Halmstad kommun finns det riktlinjer som sÀger att det bör finnas nÄgon form av matrÄdpÄ samtliga skolor i kommunen. MatrÄdet fungerar som en plattform dÀr elever ochrepresentanter frÄn olika personalgrupper möts och diskuterar Àmnen som berör elevernasmat- och mÄltidssituation. Syftet med den hÀr studien Àr dÀrmed att ta reda pÄ hur matrÄden pÄ tre olika skolor iHalmstad kommun arbetar idag och om arbetet Àr uppskattat av avnÀmarna. Riktlinjerna, innefattar politiska beslut, som ska följas men kommunen vet i dagens lÀge inte hurmatrÄdens arbete fungerar och dÀrför behövs en utredning kring detta. För att ta reda pÄ hur matrÄdets arbete fungerar har ett antal nyckelpersoner medanknytning till skolorna intervjuats, sammanlagt 14 personer har deltagit i undersökningen.

Syftet med denna undersökning var att pröva och utvÀrdera ett arbetssÀtt dÀr eleverna gavs större ansvar för planeringen av den tid de lade ner pÄ skolarbetet, i skolan och hemma. Med det Àndrade arbetssÀttet undersöktes dels om eleverna tog ett större ansvar, hur de klarade av det och hur de upplevde det. Dels undersöktes om arbetssÀttet gav större möjligheter till en mer individualiserad undervisning. För att kunna se om syftet uppnÄtts samlades data in genom intervjuer med elever, genom att utvÀrdera elevernas arbete samt genom lÀrarens iakttagelser..

Inledning: I skolsköterskans ansvarsomrÄde ingÄr att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande med sÀrskilt ansvar för de barn och ungdomar som har sÀrskilt behov av stöd. Denna grupp innefattas av elever som har lÄngvarig sjukdom, sÄsom diabetes typ 1, vilken kan pÄverka deras skolsituation. För en tonÄring med diabetes kan experimenterande och risktagande leda till konsekvenser pÄ kort och lÄng sikt och ge ökat sjukvÄrdsbehov och ökad kostnad för samhÀllet. TonÄringens behov av stöd Àr stort och tidigare forskning visar att skolsköterskan kan ha en betydelsefull stödjande funktion och att skolsköterskans stöd efterfrÄgas. BegrÀnsad forskning finns om skolsköterskans egna erfarenheter av stöd till tonÄringar med diabetes typ 1.Syfte: Syftet med pilotstudien Àr att undersöka hur skolsköterskan beskriver sitt stöd till tonÄringar med diabetes typ1.Metod:Kvalitativ metod med intervjuer av skolsköterskor dÀr öppna frÄgor och frÄgeguide anvÀndes.

Bakgrund: Övervikt hos barn och ungdomar Ă€r ett internationellt folkhĂ€lsoproblem. Skolsköterskan har en viktig roll i det hĂ€lsofrĂ€mjande arbetet med överviktiga elever för att kunna frĂ€mja goda levnadsvanor.Syfte: Syftet var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt hos elever inom skolhĂ€lsovĂ„rden.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta skolsköterskor intervjuades med semistrukturerade frĂ„gor utifrĂ„n en intervjuguide. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Studiens resultat presenterades utifrĂ„n fyra kategorier och 12 underkategorier. Kategorin ?Mötet i fokus? visade att skolsköterskorna anvĂ€nde sig av ett individuellt och professionellt förhĂ„llningssĂ€tt i mötet med elev och förĂ€ldrar.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka, - Vad elevers förvÀntningar till matematik Àr utifrÄn ett förgrundsperspektiv i början av deras skoltid. Detta har genomförts genom att göra kvalitativa intervjuer med sex elever pÄ tvÄ skolor i södra Sverige. En elevs förgrund Àr dess bakgrund, nuvarande situation och framtidsvision. Resultatet visar pÄ att elever har olika faktorer som pÄverkar deras framtidstro, nÄgra elever pÄverkas av deras familj medan andra har en yttre pÄverkan. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ skolor vars etniska sammansÀttning skiljer sig.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur lÀrare arbetar kring konflikter mellan elever. FrÄgestÀllningarna Àr:* Hur beskriver lÀraren en konflikt?* I de fall lÀraren upplever en konflikt hur hanterar han/hon den?* Hur förebygger lÀraren konflikter?För att fördjupa oss i Àmnet har vi tagit hjÀlp av litteratur och forskning. Den har pÄ olika sÀtt betonat vikten av att lÀra elever att hantera konflikter. VÄr studie bestÄr av semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som undervisar i skolÄr f-6.Resultatet visar att lÀrare arbetar pÄ olika sÀtt med konflikthantering.

I detta arbete undersöktes och jÀmfördes begreppskoherens och attityd till fysik bland elever pÄ fysik- respektive naturvetenskapsprogrammet vid gymnasieskolan Polhemskolan i Lund. Begreppskoherensen undersöktes med Force Concept Inventory som Àr ett omdiskuterat flervalstest frÄn USA som ska mÀta studenters begreppskoherens för kraftbegreppet inom den klassiska mekaniken. Eftersom mÄnga undersökningar visar att intresset för fysik minskar undersöktes ocksÄ elevernas attityd till fysik med ett svenskt test av Likertmodell. Undersökningarna gjordes pÄ elever som precis börjat Äk 1 och pÄ Àldre elever som lÀst kursen Fysik A inom bÄda programmen. Resultatet av undersökningarna Àr att eleverna pÄ fysikprogrammet har större begreppskoherens för kraftbegreppet Àn eleverna pÄ naturvetenskapsprogrammet och att begreppskoherensen höjs efter Fysik A. Attityden till fysik Àr dessutom mer positiv pÄ fysikprogrammet men eleverna pÄ naturvetenskapsprogrammet har större spridning i attityd.

Vi vill med vÄr uppsats ta reda pÄ om vad mobbning egentligen Àr, hur den uppkommer, vad som kÀnnetecknar mobbare, mobboffer och medlöpare samt hur man kan förebygga och ÄtgÀrda mobbning. VÄrt syfte med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur elever uppfattar mobbning. Anledningen till att vi valt att skriva om mobbning Àr vi vill fÄ ökad kunskap om detta inför vÄr kommande yrkesroll och vi anser att elever har en viktig roll i arbetet mot mobbning. I uppsatsen tar vi del av hur litteraturen beskriver mobbning och vi gör en undersökning genom kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs 3 och 7. Det vi fÄr ta del av kopplar vi till vÄrt resultat.

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring mÀnniskans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tÀmligen sjÀlvstÀndiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna Àr beskrivna och tvÄ andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ veta mer om dyskalkyli. Jag vill veta vad dyskalkyli Àr, hur det visar sig, hur lÀrare kan arbeta med dessa elever och om det finns nÄgon koppling mellan dyslexi och dyskalkyli.För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag gjort en litteraturstudie.Dyskalkyli betyder specifika matematiksvÄrigheter. Det Àr inte ovanligt att dyskalkyliker fÄr svÄrt med exempelvis planering och tidsuppfattning. Det Àr viktigt med en noggrann utvÀrdering av eleven för att den ska fÄ rÀtt hjÀlp. Dessa elever behöver en bra struktur pÄ undervisningen som ska ligga pÄ en nivÄ som passar eleven.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ lÀrares synsÀtt pÄ hur skolan bemöter flersprÄkigaelever. VÄr övergripande frÄgestÀllning Àr vad lÀrarna och skolan gör för att skapa godaförutsÀttningar för flersprÄkiga elever. Vi har valt att utföra en fallstudie dÀr vi har utförtkvalitativa intervjuer med fem lÀrare pÄ tre olika skolor för att uppnÄ vÄrt syfte. Denintervjumetod vi valt att anvÀnda oss av Àr en semistrukturerad intervjumetod dÀr vi utformat en intervjuguide med öppna frÄgor. I vÄrt resultat lyfter vi fram de intervjuade lÀrarnas syn pÄ deras och skolans bemötande av flersprÄkiga elever.

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om DLS LÀsförstÄelsetest Àr ett bra redskap för att upptÀcka elever i behov av sÀrskilt stöd nÀr det gÀller lÀsförstÄelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS LÀsförstÄelsetest och det nationella provets lÀsförstÄelsedel studeras. Studien görs pÄ 59 elever i Är 9. Studiens resultat visar pÄ ett visst samband mellan testen men mÄnga elever med lÄgt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelsetest klarar ÀndÄ det nationella provets lÀsförstÄelsedel. Elever med högt resultat pÄ DLS LÀsförstÄelse fÄr i studien Àven högt resultat pÄ det nationella provet.

I vÄr studie har vi undersökt hur lÀrare förhÄller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare Är. Vi har Àven undersökt hur eleverna som sjÀlva bÀr slöja förhÄller sig till den. Det Àr en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lÀrare respektive tre elever. TvÄ av dessa elever bÀr idag inte slöja medan den tredje fortfarande bÀr den. I vÄrt resultat kommer vi fram till att lÀrarna rÀttar sig sÄ mycket de kan efter skolans vÀrdegrund men att det kan uppstÄ situationer dÀr det Àr svÄrt att fullfölja skolans vÀrdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klÀdsel.