Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger stĂ€ndig fokus pĂ„ att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne dĂ€r det inte Ă€r lika lĂ€tt att vara en anonym elev med svĂ„righeter. Idrott och hĂ€lsa Ă€r utpekande och det blir vĂ€ldigt synligt för resten av en klass om en elev Ă€r lite ?svagare?.

Syftet med detta arbete Àr att skapa en applikation som ska hjÀlpa och gynna Sunnerbogymnasiet nÀr det gÀller att locka till sig elever som gÄr pÄ högstadiet. För att göra detta har gruppen anvÀnt sig av bland annat VR (Virtual Reality) och Panorama som metoder till att göra applikationen attraktiv för mÄlgruppen. För att fÄ fram vad som kan locka elever till att anvÀnda applikationen utfördes enkÀtundersökningar pÄ mÄlgruppen som Àr elever i Ärskurs 8-9. Genom undersökningarna fick gruppen fram vad för information applikationen bör innehÄlla för att locka till sig elever. Med hjÀlp utav intervjuerna som utfördes pÄ elever som gÄr pÄ Sunnerbogymnasiet, framkom det vilka platser som eleverna ansÄg vara populÀrast pÄ skolan.

Syftet med vÄr undersökning var att se om vi som blivande pedagoger kunde öka elevernas lÀslust med hjÀlp av ett tematiskt arbete kring skönlitteratur. Vi har anvÀnt oss av olika litteraturer kring forskning av lÀslust. VÄr undersökning Àr genomförd under vÄr VFU i en Ärskurs 4 i LuleÄ kommun. För att fÄ en bredare kunskap om elevernas lÀsvanor och lÀslust har enkÀtundersökningar, intervjuer och observationer genomförts. VÄrt arbete Àr av kvalitativ karaktÀr.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur högstadieelever i Äk 7-9 med diagnosen dyslexi, dessa elevers förÀldrar samt studiens specialpedagoger upplever arbetet kring elever med denna diagnos. Vi Àmnar Àven granska huruvida den undersökta skolan antar ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv pÄ elever med denna diagnos.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elever med diagnosen dyslexi. Litteraturdelen innehÄller forskning kring en skola för alla, inkludering, olika specialpedagogiska perspektiv och naturligtvis forskning kring diagnosen dyslexi ur olika infallsvinklar.I studien har semistrukturerade intervjuer anvÀnts för att se hur elever med diagnosen dyslexi, deras förÀldrar och specialpedagoger upplever arbetet kring dessa elever. Vi ville ocksÄ se om vi utifrÄn dessa intervjuer kunde dra nÄgra slutsatser om den aktuella skolan hÄller fast vid det traditionella kategoriska arbetssÀttet eller om skolan har anammat det, enligt styrdokumenten, förordade relationella arbetssÀttet.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr studie pÄ att elever med diagnosen dyslexi, deras förÀldrar och specialpedagogerna Àr förhÄllandevis nöjda med sitt gemensamma arbete kring dessa elever. Skolan lever fortfarande delvis kvar i det kategoriska arbetssÀttet, men samtliga tre informantgrupper verkar vara tillfreds med detta faktum.

MÄnga som arbetar i skolan Àr överens om att barn bör ha möjlighet att lÀra sig pÄ olika sÀtt. En teori som utgÄr frÄn detta Àr Gardners teori om multipla intelligenser. Vi har valt att undersöka hur fyra lÀrare verksamma i lÄg- och mellanstadiet i en stad i Mellansverige arbetar med en enligt mÄnga forskare missunnad elevgrupp, de begÄvade.Denna studie syftar till att undersöka hur fyra lÀrare talar om sitt arbete med matematikbegÄvade elever. Hur definierar de intervjuade lÀrarna elever med en matematisk begÄvning och hur förhÄller de sig till dessa? Vad sÀger sig de intervjuade lÀrarna göra för att utmana dessa elever? Anser de intervjuade lÀrarna att det finns det nÄgot samband mellan högpresterande elever och begÄvning, pÄ vilka sÀtt yttrar sig dessa? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀndes en kvalitativ metod i form av intervjuer.Enligt skollagen har alla elever rÀtt att utvecklas sÄ lÄngt som möjligt, Àven om man lÀtt nÄr kunskapskraven.

UtifrÄn OECDs analys av PISA (2012) Àr svenska elever bÀst i Norden pÄ att skolka.Syftet med min studie Àr att belysa hur elever och förÀldrar i en Ärskurs 6 upplever skolans arbete med att frÀmja skolnÀrvaro och identifiera faktorer som kan frÀmja skolors arbete med elevers nÀrvaro. Mina frÄgestÀllningar Àr följande.Hur upplever förÀldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro?Hur anser förÀldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gÄ till skolan?Vad tror eleverna Àr orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnÀrvaron?För att fÄ svar pÄ frÄgorna valde jag att intervjua 5 elever i Ärskurs 6 och förÀldrarna fick besvara en enkÀt.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehÄll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gÄ till skolan eller inte. Eleverna kÀnde till skolans rutiner vid ogiltig frÄnvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas förÀldrar samma dag om eleverna var frÄnvarande utan giltiga skÀl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Arbetet tar upp exempel frÄn tvÄ klasser om hur pedagogerna i klassen anpassar sin undervisning efter individerna i klassen. UtifrÄn fyra omrÄden: hur pedagogerna ser pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd; hur de bemöter eleverna; hur de anser att de anpassar sin undervisning och hur de integrerar elever i klassen, försöker detta arbete finna ett sÀtt för pedagogerna att förhÄlla sig till individerna i klassen.Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ ta del av varje pedagogs synsÀtt och Äsikter. TvÄ lÀrare, tvÄ fritidspedagoger och en förskollÀrare har intervjuats för att fÄ ett brett perspektiv pÄ de tvÄ klasser som undersökts.Elevens bÀsta och behov ska styra vilka pedagogiska riktlinjer pedagogen ska anvÀnda sig av..

Föreliggande studie bygger pÄ ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts pÄ en resursskola med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, sÀrskilt utifrÄn förhÄllningssÀtt, social interaktion och sjÀlvkÀnsla. För att nÄ detta syfte har det pedagogiska arbetet bestÄtt av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrÄn deras egenproducerade lÄt.

Syftet med studien Àr att undersöka klasslÀrares/mentorers upplevelse av sitt arbete med elever i relation till uppdraget att skapa en skola för alla. UtifrÄn Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang, KASAM har vi stÀllt frÄgorna: Vilka faktorer gör undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull i relation till uppdraget? Metoden vi anvÀnt oss av Àr semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex lÀrare som arbetar i grundskolan och har klasslÀrare/mentorsansvar. Resultatet av vÄrt arbete Àr att vi funnit faktorer som kan ha betydelse för om lÀrare upplever en kÀnsla av sammanhang, KASAM, i sitt arbete med elever. Faktorerna Àr salutogena, dÄ vi har fokuserat pÄ de styrkor och tillgÄngar som lÀrarna upplever.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vilka orsaker som gör att elever fÄr svÄrigheter med lÀrande i matematik. Vi vill ta reda pÄ hur vi kan identifiera dessa elever i ett tidigt skede och dÄ arbeta förebyggande mot svÄrigheterna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi studerat relevant litteratur inom Àmnet. Vi har Àven intervjuat fem lÀrare som arbetar med matematikundervisning i de lÀgre Äldrarna för att ta reda pÄ deras erfarenheter och Äsikter. Resultatet visar att orsakerna till varför elever fÄr svÄrigheter med lÀrande i matematik frÀmst beror pÄ brister i undervisningen samt elevens sjÀlvförtroende till sitt lÀrande.

Arbetet handlar om elever med ADHD inom sÀrskolan i allmÀnhet och pedagogers uppfattningar om hur skolan bör arbeta med elever som har ADHD i synnerhet. Syftet med arbetet Àr med andra ord att belysa hur pedagoger talar om hur man bör arbeta med ADHD-problematiken i en skolmiljö. Arbetet baseras pÄ intervjuer och i intervjuundersökningen framgick det att pedagogerna arbetade mycket individuellt och arbetet skedde dels i grupper av elever men Àven pÄ en individuell basis sett ur ett elevperspektiv. Fyra pedagoger har uttalat sig i frÄgan och det Àr dÀrför inte möjligt att dra nÄgra generella slutsatser angÄende hur sÀrskolor arbetar med elever som diagnostiserats med ADHD, men detta till trots Àr det möjligt att bland dessa fyra skönja vissa samstÀmmigheter, t.ex. att de arbetar mycket med att upprÀtthÄlla dagliga rutiner samt att de tar till samma typer av hjÀlpmedel, bl.a. stora klockor, white-boards och tydliga scheman med visuella symboler..

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ge fem specialpedagoger/speciallÀrares perspektiv pÄ hur de stödjer elever som har behov av extra stöd för sin lÀroprocess och jag har valt att utföra min undersökning genom intervjuer med denna personalkategori. I litteraturstudien har jag utgÄtt frÄn de tre största neourologiska funktionshindren som jag fann i min intervjustudie och som kan vara anledningen till mÄnga elevers behov av extra stöd för sin lÀroprocess. De Àr ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi.I resultatet av min intervjusammanstÀllning sÄ kan man utlÀsa att specialpedagogerna/speciallÀrarna pÄ gymnasieskolorna lÀgger ner stor kraft och engagemang pÄ att ge eleverna det stöd som de behöver för sin lÀroprocess.NyckelordStöd till elever pÄ gymnasieskolan, ADHD, Aspergers syndrom och dyslexi..

Sammanfattning Inkluderingsbegreppet har de senaste Ären inom skolans vÀrld blivit ett klichéartat uttryck. Alla elever ska inkluderas vilket Àr klart utskrivet i skolans styrdokument. Men vad menas med inkludering, Àr alla elever inkluderade i skolan i dag och hur tolkas och diskuteras begreppet i skolans verksamhet? Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur skolorganisationen kan vara utformad nÀr alla elever Àr inkluderade samt att undersöka om det finns skillnader i organisationen kring elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ skolor i kommuner som nÄr goda respektive dÄliga resultat i skolverkets undersökning. En studie har genomförts pÄ en skola som lyckats vÀl med att inkludera alla elever och nÄtt goda resultat.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera hur elever pÄ omvÄrdnadsprogrammets tredje Är ser pÄ sin utveckling av synen pÄ arbetslivet under utbildningstiden. Intresserat har sÀrskilt legat pÄ deras syn pÄ ett arbete inom Àldreomsorg och pÄ hur de ser pÄ omvÄrdnadsyrkets status. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta respondenter. Resultatet av studien Àr att eleverna har haft positiva förvÀntningar pÄ den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) och de praktiska inslagen Àr centrala i valet av omvÄrdnadsprogrammet. Eleverna har Àndrat sin syn pÄ att arbeta inom Àldreomsorgen till det positiva, i de flesta fallen.