Syftet med detta examensarbete Àr dels att genomföra ett bokprojekt, dels att se huruvida elever inom omrÄdena kunskap, empati och fantasi kan fÄ ett aktivt förhÄllningssÀtt till de skönlitterÀra texter de mötte under bokprojektet. Litteraturpedagogiska metoder hÀmtade frÄn Chambers, Dysthe, Molloy och Rosenblatt utgör den teoretiska grunden till detta arbete. Genomförandet av projektet gjordes i tvÄ klasser, skolÄr 2 och 3. Intervjuer, boksamtal, lÀsloggsskrivande och egna dagboksanteckningar har utgjort underlag för resultatet. Den empiriska delen begrÀnsades till fem veckor och informanterna utgjordes av 47 elever.

Detta arbete handlar om slöjden i skolan ur elevers, förÀldrars, lÀrares och slöjdlÀrares perspektiv. Syftet med denna studie Àr att ge klarhet i hur dessa olika grupper ser pÄ varför vi har slöjd i skolan. Vi vill ta reda pÄ om mÄlen i lÀroplanen och kursplanen uppfylls i slöjdundervisningen. Vilken nytta slöjden har enligt elever och förÀldrar, men Àven vad lÀrare och slöjdlÀrare anser och sÀger om Àmnet. Vi har börjat vÄrt arbete med att i litteratur hitta slöjdens historia.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur pedagoger organiserar sin undervisning, specialundervisning och vilka möjligheter/begrÀnsningar och visioner som finns i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. UtgÄngspunkten i studien har varit tre specialpedagogiska perspektiv, sociokulturell teori och en skola för alla. Studien har inspirerats av en etnografisk metodansats och genomförandet var i form av intervju och observation. Intervjuerna och observationerna genomfördes med sex pedagoger och tvÄ specialpedagoger pÄ en lÄg- och mellanstadieskola i södra Sverige. Data samlades in och analyserades med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur undantagsbestÀmmelsen vid betygssÀttning, ocksÄ kÀnd som pysparagrafen, anvÀnds pÄ gymnasieskolor som erbjuder förstÀrkta program för elever med neuropsykiatriska funktionshinder i SkÄne. VÄr metod Àr att genomföra en praxisanalys av öppet riktade intervjuer pÄ nio av de tio gymnasieskolor i SkÄne som vi varit i kontakt med. VÄra resultat visar att undantagsbestÀmmelsen ofta anvÀnds pÄ ett felaktigt vis, i flera olika avseenden. Framför allt anses den som ett praktiskt hjÀlpmedel och inte som ett sÀtt att kunna ta bort enstaka betygskriterier. Detta leder till en minskad rÀttssÀkerhet för mÄnga elever, dÄ elever som har rÀtt att omfattas inte gör det, och riskerar att fÄ ett betyg som inte motsvarar deras kunskapsnivÄ, sÀrskilt dÄ vÄr studie visar att undantagsbestÀmmelsen frÀmst anvÀnds för att godkÀnna elever, och inte pÄ de högre betygsnivÄerna..

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ hur man kan integrera elever med Aspergers syndrom i skolan, samt ta reda pÄ vad verksamma pedagoger tycker om integreringen. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ olika material och undervisningsmetoder som kan anvÀndas för att integrera elever med Aspergers syndrom. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor har vi anvÀnt oss utav en kvalitativ metod, vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra olika personer med olika yrkeserfarenheter. Vi har Àven tagit del av tidigare forskning för att fÄ olika synvinklar pÄ vÄra problemformuleringar. Resultatet vi har kommit fram till stÀmmer vÀl överens med den litteratur vi lÀst.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, dÀr elever kroppsligt fÄr vara med och delta. Alla elever kan inte lÀra sig pÄ det stillasittande traditionella sÀttet. Efter det att psykologen Howard Gardner pÄvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svÄrighetsgrad kan anvÀndas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vÀnt ut och in pÄ. I arbetet finns svar pÄ vad det Àr, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lÀrare med hjÀlp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer dÀr kinestetiska elever ger sin bild av hur det Àr att gÄ i en skola dÀr alla elevers intelligens framhÄlls.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur klasslÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse i skolan pÄverkar undervisningen för elever i koncentrationssvÄrigheter. För att uppnÄ detta syfte har vi intervjuat sex klasslÀrare pÄ fem olika skolor. I en skola för alla bör miljön vara utformad sÄ att den passar alla elever utifrÄn deras specifika förutsÀttningar och behov. Skolans ramar begrÀnsar dock lÀrarnas arbete och skapar dÀrmed koncentrationssvÄrigheter hos vissa elever. Normalitet och avvikelse Àr dÀrmed en produkt av skolans organisation..

Syftet med denna studie Àr att belysa hur nÄgra ungdomar med cerebral synnedsÀttning upplever sin grundskoletid. FrÄgestÀllningarna handlar om ungdomarnas erfarenheter av skolarbetet, vad de berÀttar om sin sociala situation samt hur de tycker att stödet i skolan ska utformas. Det tycks inte finnas mycket skrivet om detta omrÄde, vilket medför att tidigare forskning till en del handlar om studier dÀr elever med funktionsnedsÀttning i allmÀnhet intervjuats om sin syn pÄ skolan. För att ge en kortfattad introduktion av ÀmnesomrÄdet bestÄr bakgrunden Àven av forskning om cerebral synnedsÀttning. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara frÄgestÀllningarna.

Föreliggande studie bygger pÄ ett dramapedagogiskt arbete inom en specialpedagogisk kontext. Studien har utförts pÄ en resursskola med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet Àr att undersöka vilka kvaliteter pedagogiskt drama kan tillföra i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd, sÀrskilt utifrÄn förhÄllningssÀtt, social interaktion och sjÀlvkÀnsla. För att nÄ detta syfte har det pedagogiska arbetet bestÄtt av att tillsammans med eleverna utföra olika dramaövningar. Vidare har eleverna skapat en musikvideo utifrÄn deras egenproducerade lÄt.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur loggboken kan anvÀndas i skolan och vilka attityder lÀrare och elever har till loggboken. Intervjuer genomfördes med tio elever och fyra lÀrare i skolÄr sju till nio. De tio eleverna delades in i tvÄ grupper, fem elever som skriver i loggboken och fem elever som inte skriver i loggboken. I resultatet fann vi olika mönster kring elevers och pedagogers attityder samt motivation till loggboksskrivande. Pedagogernas attityder till loggboken verkar Àven pÄverka elevernas instÀllning till loggboken.

I mitt examensarbete har jag studerat Àmnet matematiksvÄrigheter. Syftet med arbetet var att fÄ ökad kunskap om matematiksvÄrigheter samt ta reda pÄ hur lÀraren kan hjÀlpa elever med dessa svÄrigheter. Jag har dels gjort en litteraturstudie och dels en empirisk studie. I min litteraturstudie söker jag fakta som Àr relevant till mina frÄgor. Den empiriska studien Àr gjord i form av intervjuer.

Jag ville undersöka attityder för att fĂ„ ett underlag att fundera pĂ„ om eleverna lĂ€r sig mer pĂ„ VA Ă€n pĂ„ andra timmar. Jag tĂ€nkte att om eleverna tycker VA Ă€r bra sĂ„ fĂ„r detta ocksĂ„ bra studieresultat, men nu nĂ€r jag tagit del av tidigare forskning och sett hur elever moti-verar sina uppfattningar sĂ„ tycker jag inte ens att jag fĂ„r stöd för slutsatsen att de som jobbar mer lĂ€r sig mer. Min positiva bild av VA har fĂ„tt sig en törn. Är det kanske sĂ„ att elever behöver lĂ€rarledd styrning för att lyckas bra i skolan? Är det kanske först dĂ„ som vi ger samtliga elever en Ă€rlig chans till samma kunskapsinhĂ€mtning?Är Utim överhuvudtaget nĂ„got som man ska satsa pĂ„, eller ska man ha en tydligare styr-ning uppifrĂ„n om vad de olika Ă€mnena ska innehĂ„lla för att eleverna ska nĂ„ mĂ„len?.

SammanfattningDetta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhÀllsorienterande Àmnen. Syftet med en sÄdan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker frÄn varandra och vad elever lÀr i respektive praktik. Undervisningen benÀmns som antingen fri eller traditionell. Studien tillÀmpas utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lÀrare och elever. I och med att undersökningen fokuserar pÄ olika sÀtt att undervisa, har undersökningen Àven inspirerats av metoden learning study.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

Resultatet frÄn 2011 Ärs nationella prov visar att problemlösning utgör det nÀst svÄraste delomrÄdet betrÀffande elever i Ärskurs 3. Flertalet forskare belyser att elever utvecklar nya kunskaper via kommunikation och samspel med andra klasskamrater. Vidare framhÀver flera studier att somliga gruppkonstellationer ej resulterar i en stimulerande miljö för alla elever. DÀrigenom blir arbetets syfte att studera hur skilda gruppsammansÀttningar inverkar pÄ elevers kommunikation vid problemlösningsarbete.Undersökningen genomfördes i en Ärskurs 2. Fyra skilda gruppkonstellationer valdes att studeras.