Sökresultat:
1096 Uppsatser om Lärarens yrkesroll - Sida 37 av 74
Skolledares syn pÄ specialpedagogiskt arbete med fokus pÄ specialpedagogens yrkesroll
Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).
Mellan marknad och profession : En studie av hur la?rare upplever marknadsreformer inom gymnasieskolan
Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.
Marknadsföring av köpcentra : En jÀmförande studie mellan Bergvik Köpcenters och Marieberg Gallerias marknadsföring
Barnskötares och förskollÀrares uppdrag har i och med den reviderade lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) förÀndrats och förtydligats. För att kunna anstÀllas som förskollÀrare, krÀvs numera en yrkeslegitimation. Hur uppfattas dessa förÀndringar av förskolepersonalen och hur har de pÄverkat relationerna mellan de tvÄ yrkeskategorierna? Har arbetsfördelningen mellan barnskötare och förskollÀrare pÄverkats? Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare respektive barnskötares uppfattningar av hur deras yrkesroller har förÀndrats ute i verksamheterna efter att den reviderade lÀroplanen samt yrkeslegitimationen trÀdde i kraft sommaren 2011, vad gÀller ansvarsfördelning, resurser samt befogenheter. För att undersöka detta utförs individuella intervjuer med barnskötare, förskollÀrare samt förskolechefer.
FörskollÀrarens roll pÄ sjukhusens lekterapi : Att ta vara pÄ det friska hos barn och se helheten
Syftet med studien var att studera förskollÀrares roll pÄ sjukhusens lekterapier. Det ledde mig fram till följande frÄgestÀllningar: Vad Àr förskollÀrarens roll pÄ sjukhusens lekterapi samt hur arbetar förskollÀraren för att ta vara pÄ det friska hos barn och hur arbetar förskollÀrarna med att se helheten runt barnen i verksamheten? Genom intervjuer vilka har genomförts med förskollÀrare pÄ totalt tre olika lekterapier i södra Sverige, har förskollÀrarna fÄtt chansen att dela med sig av sin egen syn pÄ deras roll pÄ lekterapin. Det visade sig tydligt att förskollÀrarna hade ungefÀr samma syn pÄ sina respektive roller, att de var noga insatta i lekterapins mÄl samt att de tidigare arbetat ute i förskola, förskoleklass eller fritidshem under flera Är för att samla pÄ sig erfarenhet inför denna yrkesroll. Resultatet pekar pÄ vikten av att som förskollÀrare kunna lÀsa av och se varje barns individuella behov samt hur viktigt det Àr för barns tillfrisknande att förskollÀrarna finns pÄ sjukhuset och kan erbjuda en god fysisk förskoleinspirerad miljö samt en frizon frÄn all tÀnkbar sjukvÄrd. Nyckelord: lek, terapi, lekterapi, terapeutisk lek, förskola, förskoleklass, fritidshem .
Att lÀsa sig till skrivning eller skriva sig till lÀsning? : En studie med fokus pÄ pedagogers val av lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, konsekvenser, lÀrandemiljö och motivation.
Syftet med vÄr undersökning Àr att belysa hur pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen. Vi vill fÄ kunskap om hur pedagogerna vÀljer sin metod samt redogöra för hur pedagogerna motiverar sitt metodval. Vidare vill vi undersöka vad konsekvenserna av metodvalet blir. Vi har valt att skriva inom detta omrÄde dÄ vi anser att lÀsning och skrivning Àr baskunskaper i livet. I vÄr kommande yrkesroll kommer vi att behöva vÀlja metod.
BukatsudÎ : Relationen mellan socialisering pÄ universitetsklubbar och i arbetslivet
Studiens syfte var att undersöka byrÄanstÀllda art directors och originalares olika perspektiv pÄ och förhÄllningssÀtt till sin yrkesroll med sÀrskilt fokus pÄ kreativitet och kundrelationer.Nio semi-strukturerade djupintervjuer genomfördes med sex art directors och fyra originalare. Respondenterna valdes ut genom ett kombinerat strategiskt bekvÀmlighetsurval frÄn nio reklambyrÄer.Professionalism inom yrkesrollen visade sig vara nÄgot som respondenterna inte reflekterat över men det framkom att det frÀmst handlar om hur art directors och originalare förhÄller sig till kunden. Dessutom framkom det att respondenterna sÄg variation i arbetet som en positiv aspekt av yrket medan de sÄg prestationsÄngest och utomstÄendes oförstÄelse av yrket som negativa.Det framkom Àven att art directors och originalare i första hand ser pÄ kreativitet som problemlösning, dock sÄg de olika pÄ problemlösning i sina respektive roller. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspirationsamt hanterade Ängest pÄ liknande sÀtt.Studien visade Àven att kunden och kundrelationen spelade en stor roll för yrket och Àmnet berördes Äterkommande i respondenternas svar under intervjuernas gÄng. De anvÀnde sig av samma metoder för att finna inspiration.
Elevers upplevelser av sin NO- undervisning- en studie i Är 5
Syftet med detta arbete Àr att ta reda hur eleverna upplever skolans undervisning inom ÀmnesomrÄdet naturvetenskap. Vad har de för upplevelse av sin naturkunskapsundervisning och ligger den i fas med hur den borde se ut med tanke pÄ de mÄl som finns uppsatta i dessa Àmnen? DÄ jag varit ute pÄ praktik, fÀltstudier, vikarierat eller mött elever pÄ annat sÀtt, har jag fÄtt uppfattningen av att mÄnga elever inte har den kunskap de borde ha i NO för den aktuella Ärskursen, och det Àr dÄ tankarna till detta arbete har vÀckts. Genom en enkÀt- studie har jag fÄtt ta del av ca 100 elevers syn pÄ sin NO- undervisning. Dessa resultat har jag kopplat till min litteraturstudie dÀr jag lyft fram de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför.
Framtiden börjar i skolan : Rektorers erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.
Dilemmat att ÄtervÀnda : En kvalitativ studie i hur polis och skyddade boenden förberereder kvinnor utsatta för sexuell mÀnniskohandel i Sverige att ÄtervÀnda till sina hemlÀnder.
Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.
Bildskapandets betydelse inom lekterapin
I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrÄgor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur anvÀnds barns bilder inom lekterapin? samt Àr bildarbete en form av lek, i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök pÄ lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i Äldern tre till sex Är) pÄ dessa lekterapier.
Resultatet visar pÄ den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.
Röntgensjuksköterskans anvÀndning av sin kompetens vid ordination och prioritering av remisser
Röntgensjuksköterskans yrkesroll har i tidigare forskning beskrivits utifrÄn tvÄ unikakompetenser: den vÄrdgivande och den radiografiskt tekniska. Behoven i den kliniska vardagenstyr den professionella utvecklingen och kan leda till en förskjutning av ansvarsomrÄden.Syftet med studien var att undersöka och identifiera vilken kompetens röntgensjuksköterskornaanvÀndning av kompetens vid ordination och prioritering.FrÄgestÀllningarna: Vilken kompetens anvÀnder sig röntgensjuksköterskan sig av vid utförandeav utökade arbetsuppgifter? Vilken kompetens anser sig röntgensjuksköterskan behöva vidutökade arbetsuppgifter? Har nya unika kompetensomrÄden tillkommit utöver de som tidigaredefinierat för professionen?Semistrukturerade intervjuer genomfördes med legitimerade röntgensjuksköterskor ochanalyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.I resultatet framkom fyra kategorier: Medicinsk kompetens, Professionell kompetens,Individuella förutsÀttningar och Praktiska förutsÀttningar.Medicinsk kompetens Àr ett kompetensomrÄde för röntgensjuksköterskor som synliggjorts idenna studie. En gynnsam förskjutning av ansvarsomrÄden Àr inte enbart beroende av denenskilda röntgensjuksköterskans kompetens utan ocksÄ ett verksamhetsstöd i form av tid,tydlig delegering samt en arbetsmiljö, dÀr interprofessionell kommunikation och feedback Àren naturlig del, vilket krÀvs för att denna utveckling skall gynna alla inblandade..
LÀraren- en supermÀnniska? : En intervjustudie om förÀldrars förvÀntningar pÄ lÀrare
I denna studie vill vi undersöka vilka förvÀntningar förÀldrar har pÄ lÀrare i grundskolans tidigare Är. Studien har anvÀnt sig av förÀldrar till barn i skolÄr fem. Genom gruppintervjuer inhÀmtades förvÀntningarna som sedan analyserades och stÀlldes i jÀmförelse med lÀroplanen för att se om de stÀmde överens eller inte. I lÀroplanens andra kapitel finns 27 punkter som beskriver vad lÀraren skall göra och vilka krav som stÀlls pÄ honom eller henne, det Àr dessa punkter som anvÀndes i jÀmförelsen med förÀldrarnas förvÀntningar. Det som framkommit i denna studie Àr att det finns olikheter mellan förÀldrars förvÀntningar och de krav som stÀlls pÄ lÀraren utifrÄn lÀroplanen.
"Det som görs med kroppen fastnar i knoppen": rörelsens
betydelse för lÀrandet
Syftet med examensarbetet var att ta del av hur elever och pedagoger upplever lÀrandet vid korta avbrott för rörelseaktiviteter under matematiklektioner samt vilken inverkan det fick i klassrummet. Examensarbetet har utgÄtt frÄn vÄra egna erfarenheter som vi erhÄllit under den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) samt litteraturstudier, förelÀsningar och lektioner. Under vÄra respektive vfu-perioder observerade vi att barn som har rörelseaktiviteter i undervisningen Àr mer koncentrerade. Forskning visade hur viktig rörelsen Àr för lÀrandet, och dÀrmed kÀnde vi ett stort intresse av att ta del av denna forskning och ta den med oss i vÄr kommande yrkesroll. Undersökningen genomfördes vid tvÄ skolor, i tvÄ klasser, Äldrarna 7 - 11 Är i LuleÄ kommun.
"En god pedagog har det i sig!" :  En kvalitativ studie av förÀldrars uppfattning av förskolans uppdrag och deras syn pÄ pedagogens roll och uppdrag.
Denna kvalitativa intervjustudie belyser förÀldrars uppfattning av förskolans uppdrag samt deras syn pÄ pedagogens roll och uppdrag. Genom sex stycken intervjuer med förÀldrar i förskolan har följande resultat trÀtt fram. Förskolans uppdrag, enligt respondenterna Àr att skapa trygghet för barnen samt att vara en plats för social trÀning. Pedagogens roll menar respondenterna bestÄr av att vara inspirerande, att vara en positiv förebild och att ha talang för yrket. Pedagogens uppdrag Àr enligt respondenterna att se barnet, att kunna möta förÀldrarna samt att följa lÀroplanen.
MÄngfaldens vÀrde, sett ur sju högskoleledares perspektiv
Syftet med studien Ă€r att intervjua ledare och klarlĂ€gga deras Ă„sikter: i) om hur de ser pĂ„ mĂ„ngfald, ii) hur de anser att organisationen de arbetar i ser pĂ„ mĂ„ngfald och iii) hur de sjĂ€lva ser pĂ„ sin chefs-/ledarroll. Uppsatsen Ă€r genomförd i en kvalitativ metod utifrĂ„n en fenomenologisk ansats. Sju interÂvjuer av ledare i en statlig kunskapsorganisation har genomförts. Intervjuerna har varit ostruktureÂrade och har utgĂ„tt frĂ„n temana: mĂ„ngfald, ledarskap och organisation. Resultatet visar ett ledarskap som frĂ€mst ser mĂ„ngfald utifrĂ„n kön men Ă€ven i viss mĂ„n Ă„lder och etnicitet.