Syftet med studien Àr att utifrÄn ett elevperspektiv beskriva och analysera elevernas lÀrande i matematik, syftet med Àmnet, vilka strategier de anvÀnder samt hur de uppfattar sin delaktighet i undervisningen.UtifrÄn ett elevperspektiv anvÀnde jag mig av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet som studien bygger pÄ bestÄr av enkÀter med öppna frÄgor och semistrukturerad intervjuer. 41 elever i Är 5 och 6 deltog. Med utgÄngspunkt i insamlad empiri gjordes en tematisk analys.Av resultatet framgÄr att eleverna tar ett stort ansvar för sitt lÀrande och beskriver vikten av matematiken i vardags respektive vuxenlivet. För mÄnga elever Àr matematikinlÀrning ett sjÀlvstÀndigt arbete med stÀndig trÀning av procedurer i ett kontextreducerat arbete.

Syftet med denna uppsats att beskriva vilken betydelse den praktiska tillÀmpningen i yrket har för förstÄelsen och val av strategi vid matematisk problemlösning inom omrÄdena area och enhetsomvandling, för personer i praktiska yrken som i skolarbetet har haft pÄtagliga problem med Àmnet matematik.Vidare Àr syftet att studera om förstÄelsen och lösningsförfarandet skiljer sig Ät i praktisk problemlösning inom omrÄdena area och enhetsomvandling jÀmfört med en formaliserad matematikuppgift (med enbart ett matematiskt uttryck bestÄende av tal och symboler utan sammanhang) inom samma omrÄden. Studien tar sin utgÄngspunkt i de sjunkande resultaten i skolmatematik och den kritiserade matematikundervisningen.Resultatet av undersökningen visar att respondenterna i den praktiska uppgiften som var situerad i deras yrkesvardag anvÀnde sig i hög grad av matematiska resonemang, uppskattningar och kopplade med lÀtthet uppgiften till tidigare uppgifter i yrket. Deras matematiska resonemang kring uppskattningar och rimlighetstÀnkande vilade pÄ deras erfarenheter och att de kunde visualisera.NÀr de löste den formaliserade uppgiften som inte var situerad i deras yrkesvardag intog de ett mer imitativt tÀnkande och respondenterna stÀllde frÄgor om hur de förvÀntades lösa uppgiften och senare om de rÀknat fel. De tidigare sÄ sÀkra respondenterna var nu mycket osÀkra pÄ sin förmÄga att lösa uppgiften. I den formaliserade uppgiften fungerade inte heller enhetsomvandlingen.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur matematiklektioner ser ut med öppna uppgifter, vad matematiklÀrarna anser om öppna uppgifters potential för ett inkluderande klimat samt hur matematiklÀrarna arbetar med öppna uppgifter utifrÄn mÄl och syfte, planering och genomförande. Metoderna vi anvÀnder oss av Àr observationer av tre matematiklektioner med öppna uppgifter samt intervjuer med de tre matematiklÀrarna.Enligt matematiklÀrarna Àr alla elever med nÀr de har öppna uppgifter i matematiken, men under observationerna och intervjuerna framkommer det att tvÄ av lÀrarna anser att elever med för fÄ förkunskaper inte kan vara med. En lÀrare menar ocksÄ att elever som behöver struktur hellre vill arbeta i en bok, istÀllet för att vara med vid öppna uppgifter. Vi anser, att öppna uppgifter inkluderar fler Àn vad traditionell matematikundervisning gör. Eleverna arbetar aktivt med öppna uppgifter vilket kan medföra att ljudnivÄn höjs.MatematiklÀrarna planerar för att alla elever ska kunna vara med.

VÄrt syfte med denna undersökning har varit att bidra till kunskap om de yngre barnensmatematik. Det har skett genom kartlÀggning och analyser om tre och fyra Äringar i förskolanordnar och sorterar olika föremÄl i tvÄ planerade aktiviteter. Undersökningens övergripandeforskningsfrÄgor var: hur ordnar och sorterar barn föremÄl individuellt? Vad sÀger barnen omsina strategier för att ordna och sortera olika föremÄl? Undersökningen har utgÄtt ifrÄn ettsociokulturellt perspektiv som betonar sprÄkets och kommunikationens betydelse för barnslÀrande. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ ansats med observation ochintervju som metod.

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka vilka svÄrigheter elever har i matematik och vad lÀrarna och eleverna ansÄg om matematiksvÄrigheter. Av olika anledningar vÀcktes intresset hos mig att undersöka frÄgan om matematiksvÄrigheter. Det största motivet till att jag valde detta tema var att utforska orsaken till matematiksvÄrigheter. Varför antalet elever som lÀmnar grundskolan med ett icke godkÀnt betyg i matematik ökat under de senaste tio-femton Ären, i Sverige? Jag vill ocksÄ se i vilken grad matematiksvÄrigheter har med elevens etniska bakgrund att göra.

Syftet med undersökningen var att klarlÀgga om elever med sÀrskilt stöd i matematik visste varför de fick sÀrskild undervisning. Ett annat syfte var ocksÄ att ta reda pÄ barnens delaktighet i beslutet och vad de kÀnde angÄende undervisningen och gruppindelningen. Undersökningen utgÄr frÄn ett barns perspektiv dÀrmed var ambitionen att barnens egna tankar och vÀrderingar tydligt skulle komma fram. För att uppnÄ det syftet intervjuade vi sju barn i Ärskurs fyra. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt har eleven varit delaktig i beslutet om sÀrskilt stöd i matematikundervisning? PÄ vilket sÀtt har eleven sÀrskilt stöd i matematikundervisningen, enligt eleven sjÀlv? Vad kÀnner eleven angÄende sÀrskilt stöd? Vi anvÀnde oss av en kvalitativ forskningsansats med observationer och semistrukturerade intervjuer.

Tidigare forskning har pekat pÄ att motiverande klassrumsmiljöer kan pÄverkas genom till exempel lÀrarens förmÄga att upprÀtthÄlla god disciplin och ordning i klassen, höga Àmneskunskaper, social kompetens, positiv instÀllning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge Äterkoppling pÄ elevprestationer. Men frÄgan Àr hur elever upplever vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i matematikÀmnet. Syftet med denna studie Àr att synliggöra processer och förutsÀttningar som Àr kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ metod, det vill sÀga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lÀrare i lÀrandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nÀstan alla elever som ingick i studien har prestationsmÄl och dÀrmed Àr yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.

Denna undersökning Àr en fallstudie som syftar till att ta reda pÄ hur elever gÄr tillvÀga nÀr de löser ett algebraiskt problem. Syftet Àr att sÀtta sig in i elevernas tankar och sÀtt att lösa problem och genom ökad förstÄelse kunna förklara för dem pÄ ett sÀtt de förstÄr och kan relatera till.Metoden som anvÀnts Àr enkÀt och intervju, och studiegruppen Àr en klass i Ärskurs nio.Eleverna Àr inte sÄ vana vid att kombinera olika rÀknesÀtt i ett och samma tal. De har lÀttare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror Àn de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De Àr heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, dÀrför löser de ofta talen rutinmÀssigt utan att reflektera över hur.Det Àr viktigt att det ingÄr varierad problemlösning i undervisningen sÄ att eleverna övar sig pÄ bÄde praktisk matematik samt olika matematiska omrÄden. Eleverna tycker det Àr roligt att göra annat Àn enbart rÀkna i lÀroboken.

The purpose behind this work was to investigate whether I could from a practical approach to create desire for mathematics among students in primary schools. I wanted also to find out how students feel about their current mathematics teaching. By introducing an equation game, and interviewing students to find out their perception of their mathematics teaching, I was able to answer my questions. What I came to was that through a practical and laboratory work, I could create an enjoyable educational opportunity in mathematics. Then during the interviews I also learned that students had not a pre-determined negative attitude towards mathematics.

Syftet med vÄr studie Àr att försöka synliggöra och jÀmföra pedagogers medvetenhet och yrkeserfarenhet kring deras instÀllning till matematik utifrÄn förskolans styrdokument, dÄ förskolan i dagarna stÄr inför en reviderad lÀroplan. För att kunna ge en beskrivning till vad pedagoger anser om matematikens roll i förskolan genomförde vi en enkÀtundersökning först som sedan utgjorde ett underlag för nÄgra semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av förskollÀrare och barnskötare med olika lÄng tids erfarenhet av att arbeta i förskola. Efter att ha genomfört denna undersökning visar resultatet att lÀroplaner, yrkeserfarenhet och utbildning pÄverkar pedagogers syn pÄ matematikens betydelse i förskolan. AnmÀrkningsvÀrt var att det var de pedagoger med lÀngst erfarenhet av yrket som oftare vidhöll lÀroplanens betydelse. VÄr tolkning av det resultatet Àr att flera Är av praktiskt arbete i verksamheten leder till en större förstÄelse av vad mÄlen innebÀr praktiskt..

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Kursen Matematik B Àr gemensam för alla program pÄ gymnasieskolan idag.Knappt 40% av eleverna pÄ samhÀllsprogrammet fick IG pÄ det nationella provetlÀsÄret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar pÄ varför sÄ mÄnga avsamhÀllseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever harett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstraktamatematiken i Matematik B upplevs av mÄnga som svÄr och meningslös.Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever nÀr detillsammans har arbetat med att översÀtta en konkret situation i en kontext till ettabstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever somarbetade tillsammans ökade bÄde sitt engagemang och sin förmÄga att lösauppgifter.

I denna uppsats studeras förekomsten av vĂ€rden i geometrikapitel i lĂ€romedel för gymnasieskolans Matematik A. En metod baserad pĂ„ innehĂ„llsanalys som anvĂ€nts i en tidigare studie om förekomst av vĂ€rden i algebrakapitel har vidareutvecklats. Sammanlagt 955 uppgifter i geometrikapitlen i fem olika lĂ€roböcker har analyserats. Resultatet visar pĂ„ en skillnad mellan intentionerna i gymnasieskolans styrdokument och det utrymme olika vĂ€rden ges. Även skillnader mellan det utrymme studerade lĂ€romedel ger Ă„t olika vĂ€rden har pĂ„visats..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och pÄ vilket sÀtt lÀ-rare/speciallÀrare/specialpedagoger i skolÄr 4-6 anvÀnder sig av resultaten frÄn de nationella proven i matematik i Ärskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var ocksÄ att ta reda pÄ hur stödet Àr organiserat för de elever som inte uppnÄdde godkÀnt resultat pÄ proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1. PÄ vilket sÀtt tar lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna del av resultaten frÄn de nationella proven i matematik och vad fÄr de reda pÄ eller vad tar de reda pÄ?2. Hur ser stödet ut för de elever som inte nÄdde upp till kravnivÄn pÄ nationella proven i matematik?3. Hur vill lÀrarna/speciallÀrarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet dÀr lÀrandet ses som en sprÄklig och social företeelse. Vi lÀr av erfarenheter frÄn oss sjÀlva och andra. Genom sprÄket kan vi dela varandras erfarenheter.

Syftet med vÄr studie var att öka kunskapen om verksamma lÀrares undervisningspraktik i Àmnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (KÀnsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras pÄ denna studie. Ett underordnat syfte med studien var Àven att utveckla och utvÀrdera en metod för lÀrare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i Àmnet matematik bedrivna av tre utbildade lÀrare i Är 3 och jÀmförde med hur eleverna i respektive lÀrares klass upplevde undervisningen utifrÄn begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.