SammanfattningVÄr studie hade för syftet att belysa matematikundervisningen hos ett urval av lÀrare igrundskolan yngre Äldrar för att fördjupa förstÄelsen kring vilka förutsÀttningar som finns förmatematiklÀrare i undervisningen. VÄrt utgÄngsresonemang var att eleverskunskapsutveckling i matematik kan begrÀnsas om grundlÀggande matematiska kunskaper Àrlabila.Resultaten frÄn de flesta mÀtningarna har visat ett försÀmrat resultat samtidigt att forskningenhar betonat hur viktig matematikundervisning Àr för inlÀrning. En varierandematematikundervisning dÀr det diskuteras matematik aktiverar elever och leder till merförstÄelse och kunskapsutveckling.För att möjliggöra den hÀr studien har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer pÄ fyra olikaskolor, sammanlagd intervjuades 7 lÀrare och av observationer pÄ tvÄ mellanstadieskolor,sammanlagd tre lÀrare observerades under 14 lektioner.Oavsett att forskningen har visat att undervisning som grundar sig mest pÄ böcker Àr den somÀr minst kreativ och nyttigt för elever, samt att en samsyn hos lÀrare Àr en viktig förutsÀttningför en lyckad undervisning har vÄr studie kunnat bevittna att det fortfarande undervisasmycket efter lÀromedlen och att det finns ingen gemensam syn pÄ en och samma skola. DelÀrare som kÀnner sig trygga i sin lÀrarroll har börjat förÀndra sin undervisning som kunde sesvid flera tillfÀllen i vÄra observationer. Samtidigt visade studien att eleverna Àr mycket merintresserade, kreativa och lÀr sig mer nÀr det finns aktiviteter dÀr de kan uttrycka sig..

Studiens syfte var att undersöka gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik samt att urskilja det som Àr karakteristiskt för motivationsskapande lÀrande inom matematik och vad som gör en matematiklektion pÄ gymnasiet givande och intressant. I grunden för arbetet ligger den sociokulturella lÀrandeteorin, teorier om motivation och intresse, samt vissa trender inom matematikundervisningen som behandlas i litteraturavsnittet.  I undersökningen anvÀndes en metodkombination: en kvantitativ studie i form av gruppenkÀt, som delades ut till elever som lÀser matematikkurser första och tredje Äret pÄ tvÄ olika program pÄ en gymnasieskola ? det naturvetenskapliga och det samhÀllsinriktade samt en kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasieelever.  Resultatet av undersökningen visar att gymnasieelevernas intresse för Àmnet matematik Àr kopplat till deras framtidsplaner samt graden av framgÄng och bra betyg i Àmnet. Det finns Àven ett starkt positivt samband mellan intresset för Àmnet och lusten inför matematiklektionen, undervisningstempot respektive lÀrarens inverkan. Faktorer som stimulerar elevernas intresse och som pÄverkar attityden till en matematiklektion Àr bundna till matematikundervisningens innehÄll, dess aktualitet och variation, frÄgor om matematikundervisningens metoder och arbetssÀtt samt elevens individuella drag och pÄverkan.

V?rdk?erna v?xer i takt med att den psykiska oh?lsan ?kar. Den konventionella v?rden och de st?dinsatser som erbjuds dem som lever med psykisk oh?lsa eller en neuropsykiatrisk diagnos r?cker inte alltid. Alternativa metoder beh?ver lyftas och kunskapen om assistanshundar som hj?lpmedel ?kar i samh?llet.

Undersökningen ger en inblick i hur elever pÄ grundskolan upplever Àmnet matematik, samt hur uppfattningar skiljer sig mellan elever, i Ärskurserna 3, 6 och 9. Studien ger Àven en summering av de faktorer som kan visa sig orsaka elevernas uppfattningar. Studien har visat att uppfattningarna i Àmnet skiljer sig mellan Ärskurserna. Elever i Ärskurs 3 upplever Àmnet som mer roligt och intressant Àn de Àldre eleverna. Det eleverna i alla Äldrar var ense om Àr att Àmnet Àr viktigt.

Den hÀr studien belyser en del utav matematikundervisningen i skolan, vilken Àr matematisk problemlösning i grupp. Den utforskar lÀrares och elevers uppfattningar om vilka förutsÀttningar som krÀvs för att lÀrande i grupp skall ske. Vidare studeras vikten av gruppsammansÀttningen nÀr det arbetas med matematisk problemlösning i grupp utifrÄn ett processinriktat och/eller produktinriktat lÀrande. Genom observationer av elevgrupper samt intervjuer med eleverna och matematiklÀrarna har materialet sammanstÀllts och analyserats under tre olika teman: förutsÀttningar för lÀrandet i en matematisk problemlösningssituation, gruppsammansÀttningens betydelse för lÀrandet i en matematisk problemlösningssituation samt process kontra produkt. Dessa teman följer som en röd trÄd genom hela arbetet.Resultatet visar vikten av en bra gruppsammansÀttning gÀllande problemlösning i matematik.

Genom en kvalitativ analys har jag försökt pÄvisa möjligheten i att kombinera de bÄda begreppsramarna habitus och förgrund. Jag har en intervjuat en elev i Ärskurs 1 pÄ en yrkesföreberedande skola och utifrÄn en narrativ ansats analyserat hans matematiska livsberÀttelse. Jag har valt att intervjua en elev frÄn en yrkesföreberedande skola dÄ min uppfattning var att han inte var lika beroende av teoretisk matematik som elever pÄ studieförberedande utbildningar. Jag har kommit fram till att begreppet förgrund Àr en lÀmplig pÄbyggnad av habitus under en livsberÀttelse dÄ begreppens styrkor ligger inom olika tidsramar samt att förgrunden, till skillnad frÄn habitus, tillÄter individen att lÀttare Àndra pÄ sitt förhÄllningssÀtt. Vidare verkar elevens habitus ifrÄga om matematiska förestÀllningar framförallt ha pÄverkats av familj och slÀkt samt förgrunden av generaliserade andre..

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov pÄ kursen. PÄ de flesta yrkesförberedandeprogrammen Àr det över 40 procent av eleverna som inte fÄr godkÀnt pÄ detta kursprov och 30 procent av eleverna förvÀntas fÄ ?Icke godkÀnt? i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lÀmnar gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg, Àr bristen pÄ motivation. Det finns dÀrför ett stort behov av att se över vilka förÀndringar som kan utföras i de teoretiska Àmnena för att öka elevernas motivation och sjÀlvförtroende pÄ de praktiska programmen.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Syftet med denna studie Àr att analysera situationer av kunnande i matematik utifrÄn en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlÀrning. Den Àr upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematiklÀraren och sju elever i skolÄr sex analyseras i vilken mÄn den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stÀrker elevernas lÀrande. Huvudresultatet av studien pekar pÄ att den undervisningskontext som utmÀrker detta fall, dÀr bedömning till stora delar görs utifrÄn intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa lÀraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrÄn elevens synvinkel. NÀr prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar pÄ nödvÀndigheten av fortsatt forskning om vad lÀraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad pÄ aktiva elever som sjÀlva fÄr sÀtta sina mÄl..

Examensarbetet undersöker vilka lösningsmetoder elever pĂ„ yrkesförberedande program anvĂ€nder sig av nĂ€r de löser lineĂ€ra ekvationer efter det att A-kursen i matematik avslutats. En viktig frĂ„ga har varit att se huruvida elever har tillĂ€gnat sig de formella lösningsmetoderna som traditionellt har betonats i undervisningen. Ämnet Ă€r relevant eftersom det inom forskningen finns vissa bevis för att mĂ„nga elever betraktar algebra som en mekanisk regelföljande aktivitet utan mening, och att det dessutom Ă€r vanligt att elever pĂ„ framförallt yrkesförberedande program saknar grundlĂ€ggande baskunskaper i matematik. Ämnet har undersökts med hjĂ€lp av ett skriftligt test till gymnasieelever med efterföljande intervjuer. Resultatet visar att de flesta eleverna i studien frĂ€mst anvĂ€nder sig av informella metoder, och att de formella metoderna i kontrast har lett till ett antal missuppfattningar.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur barns matematiska förstÄelse kan utvecklas i förskolans olika pedagogiska miljöer. FrÄgestÀllningar som vi har arbetat med Àr följande: Hur tÀnker barn kring matematik? Hur anvÀnds matematiken i meningsfulla sammanhang i förskolan? Teorin som vi stödjer vÄrt arbete pÄ Àr bland annat Vygotsky, Doverborg, Kronqvist, samt de pedagogiska inriktningarna Montessori och I Ur och Skur. I förskolans lÀroplan (Lpfö 98) och grundskolans lÀroplan (Lpo 94) betonas att varje barn/elev skall utveckla sin förmÄga att anvÀnda matematiken i meningsfulla sammanhang/vardagssituationer. Pedagogen har en viktig roll att synliggöra matematiken i vardagssituationer med utgÄngspunkt ifrÄn barnens kunskaper och erfarenheter. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor i en mindre stad i södra Sverige i form av en etnografisk/deltagande observation. PÄ varje förskola bildades en undersökningsgrupp som bestod av 4 barn i 4 till 5-ÄrsÄldern.

Syftet med arbetet Àr att illustrera och utvÀrdera vilken betydelse undervisningen, vid en montessoriskola, har för utvecklingen av en god taluppfattning. Studien fokuserar pÄ de naturliga talen frÄn 0-20. Jag Àr montessorilÀrare och arbetar i en montessoriskola. DÀrför var det intressant att studera undervisningen pÄ en montessoriskola. Den nationella lÀroplanen i Sverige, montessorimetoden och forskning om taluppfattning studeras.

Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrÄn ett landskapsarkitekturperspektiv medfokus pÄ platsernas hÄrdgjorda och byggda delar. UndersökningsomrÄdet Àrdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar Àven vilka förÀndringar som skett betrÀffande utförande och anvÀndningav detaljer frÄn 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treÄrtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..

Bakgrund: Skolverket genomförde 2010 en nationell matematiksatsning för att höja kvaliteten i matematikundervisningen i grundskolan. Kommuner och enskilda skolor fick dÄ möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag för att förbÀttra undervisningen i matematik. Forskning visar pÄ att skolor har olika förutsÀttningar och tillvÀgagÄngssÀtt att genomföra skolutvecklingsprojekt.Syfte: Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i och förstÄelse för hur olika skolor genomför skolutvecklingsprojekt i matematik.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer och uppsatsen skrivs ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultat: Resultatet visar pÄ de förutsÀttningar skolorna haft för att verkstÀlla Skolverkets matematiksatsning 2010. I studien framkommer flera framgÄngsfaktorer som behövs för att genomföra ett matematikprojekt. Enligt studien bör ett skolutvecklingsprojekt i matematik utgÄ frÄn det lokala utvecklingsbehovet och Àgas av lÀrarna sjÀlva.

Det hÀr Àr ett arbete som bygger pÄ en undersökning om Ätta lÀrares syn pÄ hur de möter elevers sprÄkliga erfarenheter med matematikens abstrakta sprÄk. Arbetet ger ocksÄ en bild av vad de hÀr lÀrarna anser Àr viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den hÀr undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och dÀrmed stÀrka kunskapsutvecklingen inom omrÄdet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de Ätta lÀrarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrÄn forskningslitteratur. Vi kom fram till att lÀrarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta sprÄk.