Syftet med denna uppsats Àr att identifiera den mest effektiva egenskapen av en text eller sida för att uppnÄ visuell hierarki, som Àr ett verktyg för att fÄ det önskade flödet av uppmÀrksamhet i en sida eller webbsida genom att ge vissa element en viss vikt i kontrast, storlek och placering. Vi vill ge en möjlighet för vidare forskning snarare Àn att ge en slutsats som ger ett slutgiltigt svar pÄ frÄgestÀllningarna. Det finns fler sÀtt att manipulera text för att uppnÄ önskad visuell hierarki men vi valde de vanligaste. Detta arbete Àr baserat pÄ ett experiment som görs pÄ 50 deltagare med ett onlinefrÄgeformulÀr och tre sjÀlvgjorda bilder dÀr vi kan utvÀrdera resultaten, jÀmföra dem med andra teorier och berÀkna den mest effektiva uppmÀrksamhetsgivaren. Vi har ocksÄ utvecklat en hypotes om vad resultatet kommer att visa.

Matematikundervisningen pÄ gymnasiet ska ge eleverna kunskaper för vardagsliv och en grund för kommande arbetsliv. LÀrare pÄ en gymnasieskola har intervjuats om hur de anpassar Matematik A till olika program och vilken respons de upplever frÄn eleverna pÄ dessa anpassningar. Denna studie med kvalitativ ansats har utifrÄn intervjuerna gett en kartlÀggning av hur lÀrare anpassar undervisningen av Matematik A för olika program, bÄde medvetet och omedvetet. UtifrÄn kartlÀggningen gjordes ocksÄ en fördjupad analys för att hitta troliga bakomliggande faktorer till anpassningarna. Resultatet visar att lÀrarna anpassar matematiken till olika program pÄ flera sÀtt och nivÄer. Vissa anpassningar gör lÀrarna medvetet, som att vinkla uppgifter, aktiviteter och genomgÄngar till grupper och programmÄl eller pÄ individnivÄ med stöd, extra material och utmaningar.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vad lÀrare bedömer och vad de upplever vara vÀsentligt att elever lÀr sig i matematik. Vi har utgÄtt frÄn aktuell litteratur som vi bedömt som relevant för vÄrt arbete. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i den kommunala skolan som arbetar i olika samhÀllen. Intervjusvaren har vi kategoriserat för att resultatet ska bli mer lÀttöverskÄdligt. Vi har analyserat svaren och kommit fram till att lÀrarna Àr mycket lÀromedelsbundna.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.

BAKGRUND:I styrdokumenten stÄr det skrivet och att elever genom olika estetiska uttrycksformer ska fÄ uppleva olika uttryck för kunskaper. Det framgÄr Àven att lÀrarna ska strÀva efter att balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Vi har dÀrför i vÄr undersökning tittat nÀrmre pÄ hur detta kan gÄ till och har dÄ frÀmst inriktat oss pÄ hur lÀrare kan integrera musik och matematik. Den litteratur vi grundar vÄr undersökning pÄ innefattar förutom musik Àven andra estetiska uttrycksformer sÄsom bild, slöjd och drama.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur pedagoger kan anvÀnda sig av estetisk verksamhet för att eleverna ska tillÀgna sig kunskap i matematik. Vi Àmnar ocksÄ undersöka om elever och pedagoger anser denna undervisning vara ett effektivt redskap för lÀrande.FrÄgestÀllningar: Hur gÄr pedagoger tillvÀga för att ge eleverna möjlighet att inhÀmta kunskap med hjÀlp av musik? Hur ser elever pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen? Hur ser pedagoger pÄ musik som ett redskap för lÀrande i andra Àmnen?METOD:Vi har anvÀnt oss av intervju och observation som metoder i vÄr undersökning.

Sammanfattning:Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ om förskolans lÀge till naturen har nÄgon betydelse för hur naturen utnyttjas i den dagliga verksamheten och för att se vad förskollÀrare anser om naturens betydelse för barnens utveckling. Syftet Àr Àven att se vad förskollÀrare anser om deras roll och lekens roll under utevistelsen i skogen. Metoden Àr strukturerad intervju med tio förskollÀrare. Resultatet visar att alla förskollÀrare anser att förskolans lÀge till naturen har betydelse. De tycker att naturen ger barnen motorik, matematik, frisk luft, uthÄllighet, fantasi och lek.

Syftet med vĂ„rt utvecklingsarbete var att se om elever utvecklar sin förstĂ„else för Ă€mnet matematik genom att de fĂ„r samtala om/inblick i andras lösningsstrategier vid problemlösning. Eleverna fick diskutera olika problemuppgifter i grupper. Under dessa gruppdiskussioner observerade vi tvĂ„ utvalda elever med hjĂ€lp av ett observationsschema och kategorier. Även ostrukturerade observationer utfördes pĂ„ dessa tvĂ„ elever. Vi fann att den ena eleven inte utvecklade sin förstĂ„else enligt vĂ„r mening, pĂ„ grund av att det knappt fördes nĂ„gon dialog i den aktuella gruppen.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

I flera stora jÀmförande undersökningar av elever i olika lÀnder har det framkommit att svenska elever har lÄgt sjÀlvförtroende i Àmnet matematik och detta gÀller i synnerhet tjejerna. Syftet med min undersökning har varit att fördjupa mina kunskaper om sjÀlvskattningens betydelse. Eleverna fick skatta sin lösningsförmÄga för 10 stycken givna uppgifter. Sedan fick de lösa exakt samma uppgifter och min analys bygger pÄ att jÀmföra skattning med lösningsfrekvens. Jag ville se om jag kunde hitta nÄgot samband mellan sjÀlvskattning och lösningsfrekvens samt kön.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus utifrÄn de didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Metoderna som anvÀnts Àr webbaserad surveyundersökning som gav oss ett bredare resultat samt uppföljande kvalitativa intervjuer som gav oss djupare resultat. Vi fick tydliga resultat dÄ pedagogerna gav exempel pÄ matematiska omrÄden de arbetar med utomhus. Hur de genomfört olika uppgifter samt motiveringar till varför de anvÀnder sig av utomhuspedagogik i matematik..

Studiens syfte Ă€r att ta reda pĂ„ hur elever skattar sin förmĂ„ga i matematik, i vilken utstrĂ€ckning sjĂ€lvskattning beror av kön och hur sjĂ€lvskattningen kan förstĂ„s och förklaras. Studien innehĂ„ller en litteraturstudie och en empirisk del. Den empiriska delen bestĂ„r av en undersökning. I undersökningen deltog 19 elever i Ă„r 6, som besvarade en enkĂ€t. Åtta av dessa elever intervjuades sedan.De resultat som framkommit genom undersökningen visar bland annat att flickor och pojkar Ă€r samstĂ€mmiga om att flickor har dĂ„ligt sjĂ€lvförtroende och att pojkar har eller sĂ€ger sig ha bra sjĂ€lvförtroende.

Studiens syfte var att undersöka matematikundervisande lÀrares syn pÄ  laborativ matematik samt lÀroböckers anvÀndning inom matematik. Hur ser lÀrare i Ärskurs 1-5 pÄ ett laborativt arbetssÀtt kontra lÀrobokens anvÀndning inom Àmnet matematik. TillgÀngligheten och det laborativa materielets förekomst i undervisningen har undersökts. För att studera detta delades enkÀter ut till verksamma lÀrare i Ärskurs 1- 5 pÄ tre skolor i Kalmar kommun. Observationer har Àven genomförts för att nÀrmare undersöka hur tillgÀngligt och naturligt materielet Àr för eleverna.

Syftet med följande examensarbete Àr att kartlÀgga den verbala kommunikationens betydelse för undervisningen i matematik inom de tidigare skolÄren. Idag Àr enskild rÀkning en vanligt förekommande undervisningsform som möter eleverna i skolan. Undervisningen bedrivs enligt inarbetade rutiner och fÄ stÀller sig frÄgan om detta Àr rÀtt vÀg att gÄ. En av baksidorna Àr att eleverna kan isoleras och fastna inom sitt eget tÀnkande. Matematik Àr ett sprÄk som bygger pÄ förstÄelse dÀr ett moment kopplas till nÀsta.

Studiehandledning Àr en viktig del av modersmÄlslÀrares arbete. Genom studiehandledning pÄ modersmÄlet, kan andrasprÄkselever fÄ hjÀlp i ett eller flera skolÀmnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien Àr dels att undersöka vad klasslÀrare/ÀmneslÀrare, modersmÄlslÀrare och elever har för uppfattning om studiehandledning i Àmnet matematik för andrasprÄkselever. Dels Àr det att undersöka hur samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare ser ut. I undersökningen anvÀnds kvalitativa intervjuer med sju lÀrare och fyra elever.

Det finns gott om internationell forskning om högpresterande och begÄvade elever, men i Sverige Äterfinns ytterst lite forskning. UtifrÄn teorier om attribution och faktorer för högpresterande elever har  resultat frÄn en enkÀtundersökning visat att motivation Àr det dominerande attributet bland dessa nyantagna lÀrarstudenter. Det finns Àven indikation pÄ skilllnader nÀr det gÀller tillskrivna attribut beroende pÄ den egna matematiska sjÀlvskattningen. .