Syftet med föreliggande studie Àr att, genom intervjuer med tolv elever ur Är fem, undersöka deras uppfattningar om matematik. För att studera detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska ansatsen. UtifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar har tre temaomrÄden framtagits inom vilka elevernas uppfattningar analyserats och dÀrefter kategoriserats. Ur resultatet framkommer en relativt snÀv syn pÄ matematiken dÀr lÀroboken Àr dominerande i elevernas uppfattningar. Boken fungerar som utgÄngspunkt bÄde i definitionen av matematikÀmnet och vid beskrivningen av hur Àmnet upplevs.

Syftet med arbetet Àr att synliggöra uppfattningar hos förÀldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklÀrande. Med detta arbete vill vi frÀmja ett gott samarbete mellan förÀldrar och lÀrare pÄ skolan med avseende pÄ matematiklÀrande. Undersökningen genomfördes pÄ tre olika mÄngkulturella skolor i Malmö kommun och baserades pÄ enkÀter och intervjuer. Resultatet visade att förÀldrarna Àr lite insatta i hur matematikundervisningen gÄr till pÄ i barnens skolor och att majoriteten Àr nöjd med barnens matematiklÀrande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av bÄde förÀldrar och lÀrare.

Syfte:Undersökningen handlar om att ta reda pÄ om eleverna i Är 3 fÄr med sig goda grunder i aritmetik. Grunder som skall ge eleven möjlighet att framledes nÄ mÄlen för matematik i Är 9.Syftet Àr att kartlÀgga grunderna inom aritmetik för Är 3, samt undersöka vilka faktorer som styr och pÄverkar undervisningen. Med utgÄngspunkt i ovan nÀmnda, analysera om eleverna i Är 3 i en vÀstsvensk kommundel har rimliga förutsÀttningar att nÄ mÄlen för Är 3 i matematik inom omrÄdet aritmetik. Syfte leder fram till följande forskningsfrÄga:Har eleverna i Är 3 i en given vÀstsvensk kommundel, rimliga förutsÀttningar att nÄ mÄlen för Är 3 i matematik inom omrÄdet aritmetik, utifrÄn de ramar som pÄverkar undervisningen?Teori:Den teori som ligger till grund för kartlÀggningen Àr didaktisk Àmnesteori för matematik, vilken behandlas i litteraturgenomgÄngen.

Ett flertal undersökningar i Skolverkets regi har de senaste Ären visat pÄ en negativ utveckling avseende elevers kunskaper och instÀllning till matematik ? ett Àmne som allt oftare upplevs som svÄrt, trÄkigt och verklighetsfrÀmmande. Jag har i denna utredning undersökt ett möjligt tillvÀgagÄngssÀtt för hur man som matematiklÀrare kan bryta denna utveckling, nÀmligen tillÀmpning av Àmnesintegrering mellan matematikÀmnet och gymnasieprogrammens karaktÀrsÀmnen ? Àmnen som eleverna ofta hyser ett större intresse för och mer konkret upplever ett mÄl och syfte med. Mitt syfte har varit att utreda vad en sÄdan Àmnesintegrering innebÀr, om det kan vara en gynnsam undervisningsmetod som inspirerar eleverna och ökar deras motivation och intresse för matematik samt hur man praktiskt kan realisera Àmnesintegreringen.För att besvara mina frÄgor har efterforskningar i befintlig litteratur och övriga pedagogiska publikationer i frÄgan kompletterats med enkÀtundersökningar och/eller intervjuer med sÄvÀl matematik- och karaktÀrsÀmneslÀrare som elever.

Bakgrund: Rapporter frÄn Skolverket, Nationellt Centrum för Matematikutbildning och Utbildnings-departementet visar att dagens matematikundervisning dominerande Àr traditionell, att eleverna har svÄrt för problemlösning och att eleverna i hög grad hÀnvisas till lÀromedlet. Studier visar ocksÄ att inslag av undersökande pedagogik (problembaserat lÀrande, laborativ matematik) pÄverkar elevernas attityd och resultat positivt. Sedan lpf94 finns ocksÄ krav i styrdokumenten som syftar till undersökande pedagogik. Mot bakgrund av detta formuleras den hÀr studiens syfte sÄ hÀr:Syfte: Att se om inslagen av undersökande pedagogik i lÀromedlen för gymnasiets kurs Matematik A (eller motsvarande) har förÀndrat sig under perioden 1980-2006.Metod: ·Kvalitativ analys av stil och sprÄkbruk.·Andel uppgifter av undersökande karaktÀr·Andel intressevÀckande bilder som syftar till helhetssyn eller sammanhang.Resultat: Det syns tydligt ökade inslag av undersökande pedagogik sedan 80-talets lÀromedel Gamma Grön. Brytpunkten för denna utveckling var sannolikt början av 90-talet dÄ gymnasiet reformerades.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjÀlper eleven att förstÄ det abstrakta med hjÀlp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen Àr med hjÀlp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som mÄnga undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet Àr ocksÄ att se hur sprÄket och kommunikationen mellan elev-elev eller lÀrare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

Syftet med denna studie Àr frÀmst att undersöka i vilken mÄn eleverna i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet kan sÀgas ha sjÀlvtillit i Àmnet matematik och vad lÀrare gör för att öka deras motivation. UtifrÄn svaren pÄ frÄgestÀllningarna diskuteras sedan kort vilken betydelse studiens resultat fÄr i undervisningen, vad statens utredningar föreslÄr i sammanhanget och pÄ vilka sÀtt lÀrare kan skapa en miljö som specifikt ökar elevernas sjÀlvförtroende i Àmnet. För att ge svar pÄ studiens frÄgestÀllningar har en elevenkÀt besvarats av gymnasieelever frÄn tvÄ olika program, dÀr frÄgorna anknutits och tolkats utifrÄn ett antal motivationsteorier. Motivation och sjÀlvtillit inom ett omrÄde Àr intimt sammankopplat enligt flera motivationsteorier, dÀrför tar undersökningen sitt avstamp bland annat frÄn attributionsteorin, prestationsmotivationsmodellen och humanistiska behovsteorier. För att i diskussionen kunna tillföra vad lÀrare redan i dag gör för att öka elevernas motivation har Àven lÀrare observerats under deras matematiklektioner.

Syftet med studien var att fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas sÄ att den bemöter elever med fallenhet för matematik. Syftet var Àven att fÄ kunskap om hur arbetet med problemlösning kan gynna dessa elever. I genomförandet av studien intervjuades fem verksamma matematiklÀrare i Ärskurs 4-6. Studien belyste att undervisningen mestadels bestod av gemensamma genomgÄngar, att eleverna arbetade med nÄgot helt annat eller blev tilldelade svÄrare uppgifter. Studien belyste ocksÄ att eleverna kunde utmanas i problemlösning genom att lÀraren stÀllde högre krav pÄ dessa elevers kunskaper.

Arbetet handlar om jÀmförelser i matematikÀmnet i Sverige och Kenya. JÀmförelser har gjorts mellan kursplanerna i matematik för Är 9, i den svenska grundskolan, och secondary school i Kenya. Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ likheter och skillnader i kunskapsmÄlen samt likheter och skillnader i innehÄll och upplÀgg. JÀmförelser har Àven gjorts mellan hur den svenska och den kenyanska skolan styrs och resultatet visar bÄde skillnader och likheter. En historisk tillbakablick visar att Sverige har en lÄng skolhistoria, men en skola för hela folket startades inte förrÀn Är 1842.

I denna uppsats stÄr vardagsrelatering i fokus och hÀr undersöks hur fyra lÀroböcker imatematik, avsedda för elever i Ärskurs nio, gör kopplingar till elevers vardag. Syftet meduppsatsen Àr att genom analys av lÀroböcker i matematik bringa klarhet i om och hur dessakopplar textuppgifter till elevens vardag. Som metod har en komparativ textanalys anvÀnts föratt urskilja de textuppgifter som har vardagsrelatering för en elev. Resultatet visar att ungefÀren tiondel av de granskade uppgifterna i samtliga lÀroböcker utgörs av textuppgifter somknyter an till elevens vardag och att dessa relaterar till eleven genom ett av följande omrÄden,fritid, vardag, skola eller handel. LÀroböckerna utgörs av en acceptabel mÀngd textuppgiftermed vardagsanknytning för elever men det finns gott om utrymme för Ànnu fler.

VÄrt syfte med undersökningen har varit att ta reda pÄ hur vi kan motivera och intressera vÄra elever samt vilka svÄrigheter eleverna möter vid problemlösning i matematikundervisningen. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever har det visat sig att den största svÄrigheten har varit textförstÄelsen vid problemlösningsuppgifter. Faktorer som Àr vÀsentliga för problemlösning Àr variation i undervisningen, uppgifter med lÀmplig svÄrighetsgrad och att anvÀnda eleverna som utgÄngspunkt i undervisningen. Eleverna uppskattar samarbete. Enligt litteraturen Àr det viktigt att eleverna kÀnner sig motiverade och ser meningsfullheten med det de gör.

The aim of this paper is to find out to what extent outdoor mathematics is used in preschool and elementary school. I have chosen to use interviews to find it out. I made my interviews in five different schools in Karlskoga, with teachers in preschool and in first and second class. Focus has been on the positive effects in outdoor activities. The paper also deals with some of the prerequisites necessary to organize such activities.

Detta examensarbete utfördes i en niondeklass i Kalix kommun. Syftet var att undersöka elevernas syn pÄ matematik samt att undersöka om intresset för Àmnet förÀndrades genom anvÀndning av vardagsbaserad undervisning. De vardagsbaserade uppgifterna presenterades med lÀraren i centrum, samtidigt som en öppen dialog var tÀnkt att föras med eleverna. Elevernas matematikbok blev ett komplement till undervisningen dÄ vi konstruerade egna uppgifter, men det var ÀndÄ boken som styrde innehÄllet i uppgifterna. För att mÀta elevernas Àndrade intresse för Àmnet matematik anvÀndes enkÀter och intervjuer.

Syfte med detta arbete Àr att undersöka vilken betydelse lÀrare anser att svenska sprÄket har för elevens matematiska förstÄelse. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vilka arbetssÀtt i matematik som de intervuade lÀrarna anser fungerar bÀst för elever med brister i svenska sprÄket. En kvalitativ metod i form av intervuer anvÀndes och totalt intervjuades sex pedagoger som jobbar pÄ en 7-9 grundskolan. Alla de intervjuade lÀrarna Àr medvetna om sprÄkets stora betydelse i matematikundervisningen. De efterfrÄgar mer matematiksamtal pÄ lektionerna men upplever att matematikundervisningen har tradionellt lÄst sig i modell:"genomgÄng, enskilt arbete i matematikboken, diagnos och prov".

Flera rapporter visar att elever med utlÀndsk eller invandrarbakgrund har sÀmre matematikbetyg jÀmfört med deras svenska kamrater. Olika faktorer ges som orsak till detta, dÀribland förÀldrarnas lÄga utbildning, attitydskillnader och sprÄksvÄrigheter. Detta examensarbete har genom bl.a. intervjuer undersökt nÄgra faktorer som kan ha betydelse för icke svenska elevers matematikbetyg. Resultaten i detta arbete visar bl.a.