Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon koppling mellan lÀsförstÄelseproblem och matematiksvÄrigheter.En inledande teorigenomgÄng visar pÄ olika sorters svÄrigheter med lÀsning och matematik samt listar olika orsaker till dessa svÄrigheter. Teoridelen tar Àven upp tidigare forskning om kopplingen mellan matematiksvÄrigheter och lÀs- och skrivsvÄrigheter i allmÀnhet och lÀsförstÄelse i synnerhet.En kvantitativ undersökning utreder om det finns nÄgon koppling mellan resultatet pÄ ett lÀsförstÄelsetest som elever gör i Är 7 och resultatet pÄ de nationella proven i matematik som görs i Är 9 samt det matematikbetyg som eleverna fick i Är 9.Resultatet pÄ undersökningen visar att det finns ett samband mellan lÀsförstÄelsetestet och matematikresultaten. Ett svagt resultat pÄ lÀsförstÄelsetestet tenderar att ge sÀmre resultat pÄ de nationella proven samt lÄga betyg i matematik..

I detta arbete behandlar vi frĂ„gor rörande matematiklĂ€rare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare Ă„r. VĂ„r studie Ă€r en empirisk undersökning dĂ€r vi söker svar pĂ„ vilka attityder och strategier lĂ€rarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har anvĂ€nt en del Ă€ldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsomrĂ„det som sammanfattat behandlar bĂ„de matematik och tysta barn inte Ă€r vĂ€l utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lĂ€rarens arbete med de tysta eleverna. UtifrĂ„n vĂ„r undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som pĂ„verkar tysta elevers lĂ€randesituation inom matematiken.

Sammanfattning I min vardag som lÀrare i matematik pÄ gymnasiet stöter jag pÄ mÄnga elever som har problem med likhetstecknets betydelse. De tror att tecknet =, betyder blir. TvÄ plus fem blir sju delat med tvÄ blir 3,5 (2+5=7/2=3,5) Àr ett vanligt skrivsÀtt av dessa elever. Korrekt skrivsÀtt Àr, tvÄ utrÀkningar tvÄ plus fem Àr lika med sju och sju delat med tvÄ Àr lika med tre och en halv (2+5=7 och 7/2=3,5) alternativt tvÄ plus fem delat med tvÄ Àr lika med sju delat med tvÄ Àr lika med tre och en halv ((2+5)/2=7/2=3,5). Denna missuppfattning av likhetstecknets betydelse ville jag undersöka nÀrmare.

Det finns stora skillnader mellan min utbildnings tvÄ inriktningar konst och matematik, men dÄ min intention frÄn början varit att undervisa bild och matematik integrerat har jag under utbildningen strÀvat efter att hitta likheter. Med socialkonstruktionistisk och multimodal teori som grund har jag dÀrför genomfört en studie utifrÄn frÄgestÀllningen, Vilka möjligheter och fördelar finns med Àmnesintegrering i bild och matematik?DÄ jag hittat begrÀnsat med tidigare forskning inom mitt undersökningsomrÄde genomförde jag en aktionsforskning i form av en lektion dÀr bild och matematik integreras. Jag har Àven analyserat kursplanerna i Àmnena för att hitta likheter och genomfört en intervju med elever dÀr vi diskuterade de förestÀllningar som finns om bild och matematik och jÀmförde Àmnena. Aktionsforskningen visade pÄ möjligheter och fördelar med Àmnesintegrering, som exempelvis att bryta skolans trÀningslogik och att bredda uttrycks- och kommunikationsmöjligheterna i matematik.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgÄngspunkt. Det Àr elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifrÄga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen gÄr i Ärskurs 3.

Syftet med detta examensarbete Àr att studera nÄgra olika lÀrares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag gÄr till. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem matematiklÀrare vilka analyseras och jÀmförs med styrdokument och tidigare forskning för att fÄ en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrÄn olika tillvÀgagÄngssÀtt hos de fem lÀrarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer Àr olika beroende pÄ lÀrare, men att det över lag Àr provdominerande underlag de anvÀnder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. NÄgra lÀrare sÀtter Àven betyg pÄ delvis fel grunder, genom att till exempel anvÀnda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur lÀrare ser pÄ och anvÀnder laborativt material i matematikundervisningen. För att svara pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar har kvalitativa intervjuer gjorts med sju lÀrare som undervisar i Ärskurs 1-3. Observationer har ocksÄ gjorts för att se vilka laborativa material som finns och hur de anvÀnds av lÀrare och elever.Analys av intervjuerna visar att lÀrarna i första hand nÀmner plockmaterial i intervjuerna. Andra material som Àr vanligt förekommande enligt bÄde intervjuer och observationer Àr vardagens material (pengar) och skolans laborativa material (centicuber). LÀrare berÀttar att det laborativa materialet anvÀnds i sÄ gott som alla omrÄden i matematik.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). SprÄkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa betydelsen av förÀldrarnas kunskaper i svenska sprÄket för samverkan med skolan och barnens lÀrande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna Àr bÄde kvantitativa och kvalitativa. Dessa bestÄr av enkÀter till förÀldrar med annat modersmÄl Àn svenska och intervjuer med tvÄ lÀrare och tio SFI ? pedagoger.

TIMSS 2011 har visat att svenska elevers matematikresultat ligger under genomsnittet för EU/OECD-lÀnderna, ett resultat som dessutom över tid försÀmrats mest bland deltagande lÀnderna i studien. För att motverka denna trend la den nuvarande regeringen fram en proposition om utökad undervisningstid i matematik, en proposition som 2013 röstades igenom och resulterade i en lagÀndring som utökade tiden med 120 undervisningstimmar. Syftet med denna uppsats Àr att följa upp hur lagÀndringen kan komma att ge en förÀndring i matematikundervisningen som kan gynna elevernas kunskapsutveckling. För att studera detta har en intervjustudie genomförts dÀr lÀrares tankar och erfarenheter gÀllande utökad undervisningstid, gynnsam matematikundervisning och vilka förÀndringar denna lagÀndring kan medföra undersöks. Dessa förÀndringar har sedan satts i relation till inlÀrningsteorier och med vad forskning menar att framgÄngsrik matematikundervisning Àr.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om bakgrundsmusik enligt elevers uppfattningar kan bidra till lÀrande i matematik. UtgÄngspunkten för arbetet hÀmtade jag frÄn erfarenheter ur mina tidigare praktikperioder. Genom min litteraturstudie har jag funnit att detta arbetssÀtt finns förankrat i styrdokument och tidigare forskning. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en Ättondeklass i LuleÄ kommun med 25 elever. Under matematiklektionerna spelade jag bakgrundsmusik ungefÀr 30% av lektionen.

Syftet med studien Àr att undersöka varför det Àr sÄ mÄnga distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) Àr en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU Àr bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgÀngligheten stÄr individanpassningen som garant för en god lÀrsituation. Faktorer som i hög grad pÄverkar DU och genomströmningen Àr studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs.

Under vÄr utbildning pÄ LÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola har lÀrobokens vara eller inte vara stÀndigt diskuterats i olika sammanhang. DÀrigenom har vÄra frÄgor vÀckts kring anvÀndandet av lÀroboken ute i skolorna. För att svara pÄ dessa frÄgor har vi intervjuat sex lÀrare för att se hur deras tankar, arbetssÀtt och instÀllning till lÀroböcker har förÀndrats frÄn examen till idag. I vÄrt arbete behandlar vi olika lÀrande- och kunskapsteorier som berör anvÀndandet av lÀroboken och synen pÄ kunskap och lÀrande. UtifrÄn vÄrt resultat anser lÀrare att lÀroboken i matematik Àr ett stort stöd i undervisningen och en viktig del i fÀrdighetstrÀningen.

Syftet med den hÀr studien har varit att skapa en vidare förstÄelse av flersprÄkig undervisning genom att undersöka hur lÀrarna i studien uppfattar elevers lÀrande i matematik samt hur de undervisar flersprÄkiga elever inom Àmnet matematik.   LÀrande och undervisning i matematik hör tÀtt samman med sprÄket. I studien har jag tagit ett sociokulturellt perspektiv dÀr jag ser lÀrare och elevers kulturella bakgrunder samt sprÄk som resurser för lÀrandet i matematikundervisningen.   I studien har jag utgÄtt frÄn Sydafrikanska lÀrares perspektiv. Fem lÀrare i en skola i en förort till Kapstaden intervjuades och observerades. Jag anvÀnde mig av etnografiska metoder dÀr jag kunde se samspelet mellan lÀrare och elever. Studien Àr kvalitativ, det empiriska materialet inhÀmtades genom semi-strukturerade intervjuer, dokument och observationer som genomfördes med hjÀlp av fÀltanteckningar och visuell etnografi.   Resultatet visade att lÀrarna i studien sÄg elevernas flersprÄkighet som en resurs för individen och samhÀllet.

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med matematiska begrepp med de elever som har svenska som andrasprÄk. Vidare var avsikten att undersöka om det finns skillnader i begreppsuppfattningen nÀr andrasprÄkselever genomför uppgifter pÄ sitt modersmÄl respektive pÄ svenska.Undersökningen genomfördes genom att intervjua pedagoger som undervisar andrasprÄkselever i matematik. det fördes Àven samtal med modersmÄlslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. En elevaktivitet med utgÄngaspunkt i matematiska begrepp genomfördes pÄ svenska respektive pÄ arabiska med elever i Är 1, 3 och 5.Alla pedagoger anser att modersmÄlet har betydelse för begreppsuppfattningen inom matematiken. För att stödja andrasprÄkselevernas matematikinlÀrning anvÀnder sig samtliga pedagoger av att rita bilder och försöka ge exempel utifrÄn elevernas veklighet och vardag.

LÀrare planerar undervisning och vÀljer vad eleverna ska arbeta med. Denna studie syftar till att undersöka lÀrares tankar om vilket matematiskt innehÄll elever möter samt vilka förmÄgor elever trÀnar i arbetet med en uppgift i matematik. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lÀrare som fick svara pÄ frÄgor kring en uppgift i matematik. De övergripande frÄgorna handlade om matematiskt innehÄll och förmÄgor, men Àven uppgiftens koppling till Lgr11 efterfrÄgades. LÀrarnas svar kopplades till de specifika kunskaper som behövs för att undervisa i matematik.Studien visade att lÀrarna i hög utstrÀckning sorterade in uppgiften inom omrÄdet kombinatorik och att de framförallt sÄg uppgiften som en problemlösningsuppgift.