Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att stimulera barns lÀrande och utveckling i matematik. För att söka svar pÄ undersökningsfrÄgorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer pÄ olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan Àr viktig. Det Àr enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lÀrande och utveckling. De lyfter vikten av den grundlÀggande matematiken i förskolan.

Skolverket rapporterar att det finns en matematik?ngslan bland svenska elever och vi ser ocks? ett dalande resultat i den nya PISA-unders?kningen. Man kan fr?ga sig om detta har att g?ra med v?r statiska matematikundervisning i l?robok som tidigare forskning beskriver. Enligt kursplanen i matematik ska matematik?mnet vara en kreativ och reflekterande aktivitet som b?r diskuteras.

Svenska elevers resultat i matematik har försÀmrats det senaste Ärtiondet. Forskning pÄ omrÄdet indikerar att undervisningen i matematik ofta byggs upp kring ett lÀromedel, som eleverna kan har svÄrt att ta till sig och förstÄ. Vidare visar forskningen att elevers emotioner vid matematikundervisning skapar Ängest, vilket negativt pÄverkar deras förmÄga att lÀra. Undersökningen syftar till att granska hur elevers lÀromedel, deras emotioner och deras lÀrande samspelar. Undersökningsmaterialet bestÄr av djupintervjuer med fem elever som förra Äret lÀste matematik A pÄ gymnasial nivÄ.

 Syftet med denna kvalitativa studie, utifrÄn en fenomenografisk ansats, var att beskriva lÀrares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tÀnkande och egen förmÄga att lÀra matematik innebÀr och hur de gör för att frÀmja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lÀrare frÄn förskoleklass till och med Är sex.LÀrares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, sÀrskilt nÀr eleven vÄgat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsÀttning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.I frÀmjandet av tilltro tog lÀrarna utgÄngspunkt i elevers erfarenheter med positiva förvÀntningar pÄ eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar pÄ adekvat nivÄ, som skapar förstÄelse Àr kÀnnetecknande för att eleven ska kÀnna att den lyckas.Det omgivande samhÀllet har stor betydelse för elevers tilltro. LÀrarens engagemang, nyfikenhet och uppmÀrksamhet pÄ elevers tillÀgnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron.

Syfte: Syftet Àr att belysa kunskapsmÀssiga faktorer i Är fem som kan vara sÀrskilt viktiga för en elevs fortsatta matematikutveckling. Teori: I teorigenomgÄngen redogörs för en didaktisk Àmnesteori som tar sin utgÄngspunkt i individualisering och som betonar elevens förstÄelse för matematik. Vidare redogörs för olika sÀtt att se pÄ bedömning och för svÄrigheterna med en likvÀrdig betygssÀttning.Metod: Studien Àr kvantitativ med hermeneutiska inslag. 42 elever med bristande matematikkunskaper har ingÄtt i studien. Kunskapsprofiler för dessa elever skrivna i samband med det nationella provet i matematik för Är fem har samlats in, tolkats och kategoriserats.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att utforma och utvÀrdera en lektionsserie för att se om det Àr möjligt att lÀra geometri med hjÀlp av konkret material och vardagsnÀra matematik, för elever i Äldern 8-9-Är. För att utforma och utvÀrdera utvecklingsarbetet har intervjuer anvÀnts som metod. I arbetet planerades och genomfördes fyra temadagar tillsammans med 13 elever dÀr varje lektionstillfÀlle hade fokus pÄ ett omrÄde inom geometri. Genomförandet visar att arbetet med konkret och vardagsnÀra matematik inte behöver vara invecklat utan Àr fullt av möjligheter. Intervjuerna visar ocksÄ att det Àr lustfyllt för eleverna och de visar stort engagemang och intresse för uppgiften.

Barn har oftast under sin uppvÀxt kommit i kontakt med sagor och berÀttelser dÄ det oftast finns böcker i hemmen och pÄ förskolan. Under vÄra vft perioder (verksamhetsförlagd tid) i olika förskolor har vi fÄtt uppleva att barnlitteratur inte anvÀnds i sÄ stor utstrÀckning som vi hade förvÀntat oss. Vi tycker det Àr synd att pedagogerna inte anvÀnder barnböckerna mer eller uppmuntrar barnen till att lÀsa mer dÄ böckerna kan stimulera barnens utveckling, bÄde sprÄkligt och matematiskt. DÀrför har vi i detta arbete valt att studera hur sagor och berÀttelser kan anvÀndas i ett lÀrandesyfte med fokus pÄ matematik. De teorier och forskning vi har tagit del av visar att det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda sagor och berÀttelser i ett undervisningssyfte. VÄr studie Àr en empirisk undersökning och vi har genom intervjuer samlat in data och analyserat dessa.

Eftersom vi upplevt att flickor ofta underskattar sin förmÄga och sina kunskaper i matematik har vi valt att fördjupa oss i vilka faktorer som pÄverkar flickors prestationer och förhÄllningssÀtt i Àmnet matematik. Vi har lÄtit flickor ur en klass 8 och en klass 9 arbeta i tjejgrupp under tre veckor. De har fÄtt besvara enkÀtfrÄgor dels före delningen och sedan veckovis under periodens gÄng. Sammanfattningsvis kan vi se en antydan till en positiv förÀndring i flickornas sjÀlvförtroende och sjÀlvskattning. Trots att vi inte har fÄtt ett tydligt resultat utifrÄn vÄrt syfte har flickorna varit odelat positiva till att arbeta i tjejgrupp.

Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ undersökning av hur matematiklÀrarna beskriver elever med fallenhet och intresse för matematik och Àven vilka utvecklingsmöjligheter som skolan ger dessa elever. För att finna dessa elever behövs en tydlig beskrivning utifrÄn matematiklÀrarnas erfarenheter, sÄ att skolan kan stimulera och utmana elevernas matematiska tÀnkande.De fem matematiklÀrarna i studien angav att det fanns elever med fallenhet och intresse i varje klass. Resultatet av intervjuerna visade att matematiklÀrarnas beskrivningar hade likheter med vad som redovisas i litteraturstudier och uppsatser som jag studerat. Vidare ansÄg matematiklÀrarna att dessa elever alltid klarar sig och Àgnade dÀrför inte sÄ mycket tid Ät dem. DÀremot var matematiklÀrarna överens om att begÄvade elever behövde stimulans och utmaning i skolan.

Betydelsen av goda kunskaper i matematik blir allt tydligare. Kunskaper i matematik behövs för att fatta vÀlgrundade beslut i vardagslivets mÄnga valsituationer. Elevers instÀllning och motivation till Àmnet har en stor betydelse i hur deras kunskapsutveckling i matematiken sker. DÀrför har jag valt att göra en undersökning om elevers attityder till matematikundervisning. Undersökningen Àr grundad pÄ kvalitativa intervjuer som genomfördes i tvÄ olika skolor i Norrbotten med tvÄ olika elevgrupper bestÄende av yngre och Àldre elever samt tvÄ pedagoger.

Ett arbete om Äldersintegrering samt om hur lÀrare upplever matematikundervisningen i detta arbetssÀtt. HÀr utreds eventuella fördelar och nackdelar. Hur fungerar matematiken i den Äldersintegrerade klassen? Arbetet Àr baserat pÄ litteratur samt intervjuer med lÀrare som arbetat Äldershomogent och som nu arbetar Äldersintegrerat. Anledningen var att se om det fanns nÄgra skillnader, vilka dessa var samt om de var negativa eller positiva.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur förskollÀrare beskriver vad matematik pÄ förskolan Àr samt finna kunskap om hur förskollÀrare kan uppfylla lÀroplanens mÄl i matematik. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervju som undersökningsmetod, och empirin bestÄr av intervjuer med tre förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor. NÄgot som jag har tagit fasta pÄ Àr att lÀroplanen har tvÄ olika typer av matematiska mÄl. Den första typen av mÄl Àr ett matematiskt ÀmnesinnehÄll som jag har analyserat med hjÀlp av de sex matematiska aktiviteter som Utbildningsdepartementet föreslÄr som ramverk. Pedagogerna pÄ de undersökta förskolorna nÀmnde samtliga matematiska aktiviteter, men tvÄ av dessa, RÀkna och Konstruera, var betydligt vanligare Àn de andra fyra.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan en mÄngkulturell skola d.v.s. en skola dÀr det finns mÄnga olika kulturer, sprÄk, etniciteter blandade LahdenperÀ & Lorentz (2010), med en skola dÀr fördelningen mellan elever som har svenska som första sprÄk och elever som har det som andra sprÄk Àr jÀmn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lÀrare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har Àven kopplat detta till vilken betydelse lÀrarna anser att elevernas första sprÄk har för lÀrande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som pÄverkar en elevs förmÄga att lÀra matematik med sÀrskilt fokus pÄ elevers första och andra sprÄk.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur nÄgra lÀrare i skolÄr 1-3 möter och stimulerar elever med matematisk fallenhet. I bakgrunden presenteras lÀrarens betydelse, elevernas behov, individualisering, myter, hur man upptÀcker och stimulerar dessa elever. Undersökningen Àr en fallstudie som bottnar i den kvalitativa metoden. Vi har intervjuat sex lÀrare. I resultatet sÄg vi att mÄnga av lÀrarna tyckte att de elever som har fallenhet för matematik visade pÄ olika förmÄgor.