Sökresultat:
834 Uppsatser om Lärarens arbetssituation - Sida 55 av 56
Fyra timmar för att omvandla en negativ person till en positiv? : anstÀlldas upplevelser av utbildning i medarbetarutveckling
SAMMANFATTNINGTitel: Fyra timmar för att omvandla en negativ person till en positiv? ? AnstĂ€lldas upplevelser av utbildning i medarbetarutveckling. NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Maria Johansson & Hanna Ăberg Handledare: Per-Arne Wikström Datum: 2011 ? Maj  Syfte: Projektet ?Kompetensutveckling för varslade i GĂ€vleborg? Ă€r ingĂ„ngen till denna uppsats. Det Ă€r ett projekt som Ă€gdes av Region GĂ€vleborg och skapades för ?att samordna samhĂ€llets insatser för att motverka de negativa följderna av höstens snabba konjunkturnedgĂ„ng? och mĂ„lgruppen var företag dĂ€r det fanns risk för varsel eller dĂ€r man hade varslat personal. Det fanns ett behov av 11 000 utbildningsplatser i de 144 företag som deltog.
Human resource managment pÄ den svenska hotellmarknaden : Vilka stategier anvÀnds av aktörerna pÄ den svenska hotellmarknaden
SammanfattningDen svenska hotellmarknaden domineras till stor del av utlÀndska aktörer. Stora hotellkedjor som Hilton, som representerar Storbritannien, Accor, som representerar Frankrike Àr bland de dominerande aktörerna. Bland de nordiska representanterna sÄ Àr First/Tribe Hotels en organisation som ?sticker ut?. Alla dessa organisationer prÀglas av den organisationskultur som de uppstod i.
Dispens frÄn budplikt : AMN:s tillÀmpning och FI:s tillsyn
I denna studie undersöks syn pÄ professionalism i tre lÀnder, Sverige, Tyskland och Belgien. Syften Àr att se hur lÀrarna anser att staten, media och aktörerna i den lokala kontexten pÄverkar deras sjÀlvbild som professionell och att undersöka likheter eller olikheter i synen.I kapitlet om litteratur behandlas de traditionella teorier i Sverige och nya synsÀtt pÄ professionalism i internationell litteratur. Med förÀndringen i samhÀllet de senaste Ären har Àven hÀr utvecklats en ny syn pÄ professionalism. Globaliseringen och kommersialiseringen har tagit över och har stort inflytande pÄ skolor och lÀrare. Vissa forskare krÀver ett nytt bemötande av den nya situationen och ett annorlunda tÀnkande med anpassningen till de nya förhÄllandena.Jag valde kvalitativ forskningsintervjun som metod för att komma fram till detaljerade svar.
Att uppleva burnout : TrÀnare som drabbats av burnout och deras arbetsmiljö. Upplevelser, kÀnslor och tips frÄn burned out och arbetande trÀnare.
Studiens frÀmsta syfte har varit att undersöka tvÄ konstaterade fall av burnout bland svenska elittrÀnare. UndersökningsomrÄdet har valts med intentionen att öka omvÀrldens förstÄelse och kunskap om, vad det Àr som gör att en trÀnare drabbas av burnout. I studien har Àven förekomsten av burnout inom den svenska elittrÀnarkÄren i ishockey undersökts, samt deras reflektioner av sin arbetsplats. Maslach och Jacksons definition av Burnout frÄn 1996, ligger till grund för undersökningen. Den beskriver burnout som ?ett syndrom av kÀnslomÀssig utmattning, cynism och minskat personligt engagemang, vilket kan förekomma bland individer vars arbete innefattar att arbeta med andra mÀnniskor?.
"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Barn i grÀnslandet - mellan frivillighet och tvÄng
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur socialsekreterare beskriver det fortsatta arbetet med familjen nÀr domstolen avslagit socialnÀmndens ansökan om vÄrd enligt lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga, LVU. Vi har studerat hur socialsekreterare beskriver att dessa Àrenden handlades efter domstolens avslag, hur socialsekreterarna hanterade och upplevde det fortsatta arbetet med familjen, om socialsekreterarna bedömer att barnens behov blev tillgodosedda och vilket stöd socialsekreterarna efterfrÄgar frÄn organisationen i dessa situationer.Vi har genomfört en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat tio socialsekreterare i Jönköpings lÀn som alla har fÄtt avslag av domstol pÄ ansökningar om LVU-vÄrd i sÄ kallade miljöÀrenden under Ären 2001-2006. De teoretiska perspektiv vi valt att analysera empirin utifrÄn Àr relationens betydelse i psykosocialt arbete, förmÄga till förÀndring, socialarbetarens dubbla roll, organisation, stress och utbrÀndhet. Socialsekreterarna i vÄr studie upplevde svÄrigheter i samarbetet med familjen efter domen. I de flesta Àrenden har det skett handlÀggarbyten och i tre Àrenden har socialsekreterarna blivit ?avsatta? av förÀldrarna efter domen.
?Vi lÀrde oss om stress, men det mesta Àr bortglömt? : en kvantitativ studie om vad som pÄverkar gymnasieungdomars upplevda hÀlsa
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka och jÀmföra vad som pÄverkar gymnasieelevers upplevda hÀlsa i Ärskurs 3, i en storstad och en mindre tÀtort. För att uppfylla detta syfte har tre frÄgestÀllningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna Àr en stressor som pÄverkar deras hÀlsa? (2) Vilken roll spelar lÀraren respektive skolan för elevernas upplevda hÀlsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hÀlsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frÄgestÀllningarna valdes en kvantitativ metod, enkÀt. EnkÀten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvÀmlighetsurval och för att fÄ fram urvalspopulation gjordes ett slumpmÀssigt randomiserat urval.
Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Graden av mÄluppfyllelse vad gÀller kriminalvÄrdens centrala mÄlsÀttningar för vÄrdares arbetstillfredsstÀllelse pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand
ABSTRACT Titel: Graden av mÄluppfyllelse vad gÀller kriminalvÄrdens centrala mÄlsÀttningar för vÄrdares arbetstillfredsstÀllelse pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand NivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomi Författare: Jennie Hamberg Handledare: Ernst Hollander Datum: 2011 - januari Syfte:Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda pÄ i vilken grad kriminalvÄrdarna pÄ anstalten HÀrnösand kÀnde arbetstillfredsstÀllelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvÄrdens mÄlsÀttningar angÄende kriminalvÄrdares arbetstillfredsstÀllelse samstÀmde med hur kriminalvÄrdarna pÄ anstalten HÀrnösand upplevde sin arbetstillfredsstÀllelse. Metod: Jag har framförallt anvÀnt en kvalitativ metod, men Àven av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvÄrdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vÄrdarenkÀt som hade bÄde kvalitativa och kvantitativa inslag. Resultat & slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vÄrdarna pÄ kriminalvÄrdsanstalten HÀrnösand hade en ganska lÄg arbetstillfredsstÀllelse. MÄnga faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsstÀllelsen.
Pedagogisk uppföljning, finns den? Specialpedagogers upplevelser av elevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning
Sammanfattning/Abstract
Johanna Landin (2015) Pedagogisk uppföljning, finns den? -Specialpedagogers upplevelser av
elevers involvering i uppföljningen av pedagogisk utredning. Is there follow up of pedagogical
assessment? Special educator's experiences of students follow up and involvement in pedagogical
enquiry
Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagog-programmet, Malmö högskola.
Syftet Àr att beskriva hur specialpedagoger upplever elevers involvering i uppföljningen av den
pedagogiska utredningen. Vidare vill jag ocksÄ undersöka vilka tankar som finns kring de nya
allmÀnna rÄden som publicerats 2014.
Kompetensutveckling i call centers, utopi eller utmaning?: genomförande och utvÀrdering av Projekt Helhetssyn vid Kalix Tele24
Detta examensarbete vill pÄvisa en möjlig vÀg till kompetensutveckling pÄ call centers: personalens deltagande i ett praktiskt utvecklingsprojekt. Studien har skett i samarbete med ett vÀletablerat call center i Norrbotten, Kalix Tele24. Projektet genomfördes under Ätta mÄnader pÄ Kalix Tele24, med stöd och kunskap frÄn en student/handledare frÄn LuleÄ tekniska universitet, densamma som författaren till examensarbetet. Projektet gick under namnet Projekt Helhetssyn och fokuserade pÄ att hitta förbÀttringar för samarbete och kommunikation inom företaget samt att skapa rutiner för informationsspridning. Allt arbete inom projektet utfördes av en projektgrupp, bestÄende av personal frÄn olika delar av Kalix Tele24.
Konsekvenser av processorienterad e-tjÀnsteutveckling : med verksamhet och medarbetare i fokus
SammanfattningEn utmaning för mÄnga kommuner i dagens digitala samhÀlle Àr att skapa effektiva och samhÀllsnyttiga e-tjÀnster för medborgare. Dessa e-tjÀnster skall förenkla kommunikationen mellan kommun och medborgare men ocksÄ bidra till mer öppnare förvaltningar i kommunerna. För att göra detta behöver först en utveckling och förankring ske internt hos förvaltningarna i kommunen.För att Ästadkomma denna utveckling av e-tjÀnster kan ett processorienterat arbetssÀtt anvÀndas. Processorientering innebÀr att man upprÀttar effektiva processer internt genom att optimera och utveckla sin egen verksamhet. Detta görs genom processmodellering dÀr man identifierar alla de aktiviteter som finns i verksamheten och sÀtter in dem i ett samband för att i slutÀndan kunna fÄ ut ett högre vÀrde och bÀttre service för medborgaren.
?Ingen stÄr pÄ kö direkt!? Skolpersonals upplevelser av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning
Nolén, Kristina (2015). Ingen stÄr i kö direkt! Skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning. (There are no takers! School Staffs Experience of Work Related Stress in Teaching Pupils with Autism and Learning Disability). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola
ProblemomrÄdet för föreliggande examensarbete Àr skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning.
Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning genom att beskriva, tolka och förstÄ skolpersonals upplevelser samt organisationen av det specialpedagogiska arbetet vid nÄgra grundsÀr- och gymnasiesÀrskolor. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka upplevelser av stress uttrycks av skolpersonal?, Hur pÄverkar relationella aspekter skolpersonalens upplevelse av stress i undervisningen?, Vilket stöd finns och vilket stöd efterfrÄgar skolpersonalen? samt hur upplever skolpersonalen att undervisningen och relationen till eleverna pÄverkas av arbetsrelaterad stress?
Bakgrunden till studien ligger i bland annat studier av Greene et al (2002) och Kokkinos och Davazoglou (2009).
Hur upplever vÄrdtagare servicekvaliteten? : En studie om hÀlsocentralers styrform och dess inverkan pÄ vÄrdtagares upplevda servicekvalitet
Kraven pĂ„ att landstingen ska erbjuda hög servicekvalitet inom vĂ„rden ökar stĂ€ndigt och det finns för nĂ€rvarande omrĂ„den, som bemötande och tillgĂ€nglighet, att förbĂ€ttra. Samtidigt Ă€r en ny trend inom denna bransch att tilldela enheter inom den större organisationen mer inflytande över dess egen arbetssituation och styrsĂ€tt. En styrform som blivit allt vanligare i VĂ€sterbotten Ă€r intraprenad, vilken medger större befogenheter för personalen och ska frĂ€mja intraprenöriellt arbete inom organisationen. Ăkat intraprenörskap inom organisationer har visat sig ha en positiv effekt pĂ„ bland annat servicekvalitet, vilket Ă€r centralt för hur vĂ„rdtagare upplever besök vid hĂ€lsocentraler. Med denna bakgrund och ett intresse för entreprenörskap samt servicekvalitet utgick studien frĂ„n följande problemformulering.Hur pĂ„verkar hĂ€lsocentralers styrform vĂ„rdtagarens upplevda servicekvalitet?Studiens syfte var att skapa förstĂ„else för hur olika styrformer pĂ„verkar den upplevda servicekvaliteten genom att undersöka skillnader och likheter mellan en intraprenad och en traditionellt driven hĂ€lsocentral ur ett servicekvalitetsperspektiv.Ett delsyfte var att visa vilka Ă„ldersgrupper och vilken könstillhörighet som inverkar mest pĂ„ resultatet samt ge vissa rekommendationer för hur hĂ€lsocentralerna kan förbĂ€ttra servicekvaliteten.Studiens ansats Ă€r deduktiv och baseras pĂ„ den teoretiska referensramen innefattande teoretiska resonemang vilka bland annat behandlar entreprenörskap, intraprenörskap och servicekvalitet.
Yrkesarbetarnas lojalitet
Detta examensarbetes utförs pÄ uppdrag av Skanska VÀg och AnlÀggning Norr och det syftar till att sÀtta sig in i yrkesarbetarnas situation och ta reda pÄ vad som motiverar dem att vara lojala och stanna hos en arbetsgivare. Skanska har som mÄl att under de nÀrmsta Ären skapa en basnivÄ av yrkesarbetare som knyts nÀrmare företaget. Fördelarna med detta Àr flera: anstÀllningstryggheten ökar, organisationen blir effektivare, förutsÀttningarna för dialog och delaktighet vÀxer och dessutom ökar möjligheten till utveckling och utbildning. För att uppfylla syftet har litteratur inom aktuella omrÄden studerats och sedan har den informationen kompletterats med samtal och intervjuer med representanter frÄn inblandade aktörer. Slutligen har cirka 30 yrkesarbetare intervjuats om hur de ser pÄ sin arbetssituation och lojalitet.