BAKGRUND: I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998) finns riktlinjersom förskolan ska följa. Där står bland annat att barnen ska få chansen att utveckla sinmotorik och förstå betydelsen av sin hälsa och sitt välbefinnande. Det är också viktigt attbarnen får testa olika miljöer för att utveckla sin kreativitet och fantasi och att som pedagogockså uppmuntrar deras lust till att lära. Det är lätt att ta utomhusverksamheten för givet ochmycket kan kännas självklart. Många forskare anser att det är bra för barnen att vistasutomhus och studien vill framhäva varför.SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vad pedagogerna anser omutomhusverksamheten.METOD: Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats där intervju använts sommetod till att besvara vårt syfte.

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden.

Detta examensarbete berör området dyslexi och syftet vi bygger arbetet kring är att skapa en djupare förståelse för vilka hjälpmedel som finns för att underlätta för elever med dyslexi, men även att skapa en förståelse för vad dyslexi innebär. Detta gör vi för att öka förståelsen för hur en lärare lättare kan inkludera elever med dyslexi i klassrummet I detta examensarbete undersöker vi samarbetet mellan lärare och logopeder. De frågeställningar vi baserar undersökningen på är: ? Hur samarbetar lärare och logoped för att underlätta för elever med dyslexi? ? Vilka svårigheter möter lärarna i arbetet med barn som har dyslexi och hur försöker de angripa dessa problem? ? Hur kan man, enligt de intervjuade personerna, anpassa undervisningen så att elever med dyslexi blir inkluderade i klassrummet och vilka hjälpmedel finns? I teorikapitlet använder vi oss av underrubriker som ger bakgrund till vad dyslexi är samt vilka tecken som kan tyda på dyslexi och vilka hjälpmedel som kan användas i klassrumsundervisningen. I kapitlet presenterar vi även de forskare som vi funnit intressanta för vår undersökning. Metoden vi använder oss av i studien är intervjuer och de personer vi intervjuat är fyra logopeder, en lärare och två specialpedagoger. I analyskapitlet presenterar vi resultatet av undersökningen.

Ordet spel och dess betydelse är svårt att beskriva. Spel har många definitioner och studien kommer därför att använda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag är uppmärksammad på att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, främst för att det underlättar läsningen. Idag använder allt fler personer dator och Internet.

Goodwill är en immateriell tillgång som funnits inom redovisningen de senaste hundra åren. Hur goodwill ska behandlas diskuteras flitigt av forskare och yrkesverksamma. Från och med 2005 beslutade EU att alla noterade företag i unionen skulle följa IASB:s standarder vid upprättandet av sin koncernredovisning. Med de nya reglerna följde att goodwill ska värderas till verkligt värde och årligen testas för nedskrivningsbehov. Denna värderingsmetod innehåller subjektiva bedömningar av företagsledningen, vilket kräver transparens av företagen i sin redovisning av koncerngoodwill med information om hur nedskrivningsprövningen har utförts.

Ambulanssjukvård bedrivs både på hämtplats och under transporten till mottagande enhet. Detta medför att personalen utför vårdåtgärder i vårdutrymmet under transporten enligt tidigare forskning sker detta ofta utan att personalen använder sig av bilbältet.Syftet med denna studie var att undersöka ambulanspersonalens upplevelser av trafiksäkerheten i vägburna ambulanser.Metoden har varit intervjuer med semistrukturerade frågor samt en öppen fråga. Intervjuerna har genomförts med ambulanspersonalen i deras arbetsmiljö, det vill säga ambulansens vårdutrymme. Intervjuerna har sammanställts och en innehållsanalys har gjorts på den öppna frågan.Resultatet visar att personalen inte använder säkerhetsutrustningen i den utsträckning som de borde och vill göra. Arbetsmiljön och patientens tillstånd var helt avgörande.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

År 2006 levde globalt 18 miljoner människor med Alzheimers sjukdom och på grund av den ökade medellivslängden kommer den siffran om 15 år nästintill ha fördubblats. Trots att sjukdomen har varit känd i över 100 år, är Alzheimer än idag något av ett mysterium för forskare och vetenskapsmän och sjukdomen går fortfarande inte att bota. Såväl i Sverige som i övriga världen är det de anhöriga som utgör navet i omsorgen av dessa patienter och omvårdnaden sker ofta inom hemmets fyra väggar. Syftet med den här studien var att undersöka hur anhörigas dagliga liv påverkas av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. En litteraturstudie baserad på kvalitativa samt kvantitativa artiklar genomfördes.

Det här är ett examensarbete i Reglerteknik utfört på SSAB Tunnplåt AB i Luleå och Luleå tekniska universitet. Igensättningar som beror på att slag, stål och oxider fäster inuti gjutröret har länge varit ett av de största problemen inom kontinuerlig stränggjutning av aluminiumsläkt stål. På senare år har forskare och tekniker intresserat sig för detta problem både i Sverige och internationellt. Igensättningar orsakar många kvalitets- och processtyrnings relaterade problem. De extremt lågkolhaltiga stål med hög hållfasthet och speciallegeringar, speciellt titan, som produceras på SSAB i Luleå kräver extra bra processtyrning.

Måltidskunskap är ett relativt nytt och outforskat området. Forskare menar att måltiden är en diffus sak att undersöka och att det krävs mer djupgående forskning kring ämnet. Den nordiska forskning som gjorts delar upp måltiden i fem aspekter. En av dessa aspekter är mötet. Mötet är en stor del i gästens helhetsupplevelse då det är där all kontakt med personalen sker.

Klimatförändringen är en aktuell fråga och ett förändrat klimat kommer att inverka på  utbredningen av vektor-burna sjukdomar såsom malaria. Malaria är en sjukdom som är extremt klimatkänslig och det dör miljontals människor i sjukdomen varje år. Syftet med studien är att se vilka samband som finns mellan malaria och klimatförändringen i Sverige. Finns någon risk för malariaspridning i Sverige år 2100 på grund av den pågående klimatförändringen. Studien baseras på fem intervjuer med forskare som är insatta i malaria och klimatförändringen.

Examensarbetet inriktar sig på att undersöka föreställningar och idéer om dagens mat- och motionsvanor. Syftet är att undersöka hur media med fokus på Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter talar om ämnet barn med övervikt och barnfetma. Det gör jag med Helena Sandbergs avhandling, Medier & Fetma: En analys av vikt (2004) som utgångspunkt. Huvudfrågan är: Hur talas det i Dagstidningar, Lärarnas tidning och Socialstyrelsens rapporter om barnfetma eller barn med övervikt? Jag har införskaffat material till undersökningen genom Mediearkivets, Lärarnas tidnings och Socialstyrelsens hemsida.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

Ett problem med ekproduktion i Sverige är att trädslaget har en förhållandevis lång omloppstid i jämförelse med övriga trädslag. Spekulationer har funnits om man genom en hårdare gallring kan påskynda ekarnas tillväxt och skapa en effektivare ekskogsskötsel. Dessa aspekter, tillsammans med behovet av ett gallringsförsök inom landets gränser, medförde att forskare vid institutionen för sydsvenskt skogsbruk i Alnarp anlade försöket. I det här arbetet analyserar vi hur och om en alternativ skötsel av ek påskyndar diametertillväxten och därmed förkortar omloppstiden, samt vilka effekter det får för volymproduktionen. Genom regressionsanalys skapades tillväxtfunktioner för diametertillväxten av huvudstammarna för de olika skötselmetoderna som använts.

BAKGRUND:I Vygotskijs pedagogiska teorier är det betydelsen av kulturen och den sociala interaktion som är viktigt för barns utveckling. Forskare har kommit fram till att socialt deltagande är viktigt för barn, då de utvecklar en egen identitet. Barnen kan med hjälp av bildskapandet inspirera och påverka varandra samt skapa olika kamratgrupper. I dessa grupper finns det en dold längtan till att bara få vara med, men även känna trygghet och en gemenskap.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka hur förskolebarn i åldern ett till fem använder det fria bildskapandet som ett forum för att skapa social samhörighet.METOD:Vi använder oss av den kvalitativa forskningsmetoden med observationer som forskningsredskap. Våra observationer skedde på två olika förskolor där barnen var i åldrarna två till sex.