Sök:

Sökresultat:

1781 Uppsatser om Läraren som forskare - Sida 34 av 119

Rörelsens betydelse för lÀs- och skrivinlÀrning

Forskning visar att rörelse har betydelse för lÀs- och skrivinlÀrning nÀr rester av reflexer frÄn smÄbarnsÄren kan försvÄra lÀs- och skrivinlÀrning nÀr koncentration och handmotoriken störs. KoncentrationsförmÄga har en indirekt betydelse för lÀs- och skivinlÀrningen nÀr detta till viss del krÀver koncentration frÄn barnet sida. Forskning visar Àven att mer rörelseövning i skolan ökar barns skolresultat i svenska och barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter stÀrker sina resultat. Det finns Àven forskare som menar att motorik och lÀs- och skrivinlÀrning inte har nÄgot samband men vi fann inga forskningsresultat som stödjer deras teorier. Vi har undersökt verksamma pedagogers uppfattning om detta.

Word-of-blog : Hur WOM pÄ bloggar pÄverkar ett företags försÀljning

Företag har lÀnge anvÀnt sig av samtal mellan mÀnniskor för att sprida budskap om produkter, tjÀnster och varumÀrken. Forskare visade redan pÄ 1950-talet att denna typ av informella konversationer, Àven kallad word-of-mouth (WOM), pÄverkar konsumenters köpbeteende och företags försÀljning. I och med utvecklandet av Internet har WOM fÄtt ytterligare uppmÀrksamhet och idag ser vi att fler och fler företag anvÀnder sig av kanaler sÄsom internetforum och bloggar som del av sin marknadsföring. Trots detta finns inte mycket forskning pÄ hur WOM genom kanaler sÄsom dessa pÄverkar ett företags försÀljning. Denna uppsats syftar till att undersöka om, och i sÄ fall hur, WOM via bloggar pÄverkar ett företags försÀljning, dÀr vi i uppsatsen studerar företaget L8 Nyberg.

RÀttvist pris pÄ kaffe? : En efterfrÄgestudie pÄ RÀttvisemÀrkt kaffe

Uppsatsen syftar till att undersöka efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe och vilka faktorer som pĂ„verkar denna. I uppsatsen diskuteras Ă€ven hur rĂ€ttvist RĂ€ttvisemĂ€rkt Ă€r egentligen och ifall producenter i u-lĂ€nder pĂ„verkas positivt eller negativt av att konsumenter i vĂ€st handlar RĂ€ttvisemĂ€rkt.  För att utreda efterfrĂ„gan har en betalningsviljestudie genomförts pĂ„ studenter pĂ„ Karlstads Universitet. Resultaten frĂ„n studien pekar pĂ„ att efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe Ă€r relativt hög bland studenterna, vilket överensstĂ€mmer med tidigare rapporter som visat att efterfrĂ„gan pĂ„ RĂ€ttvisemĂ€rkt kaffe ökar. Vad det gĂ€ller faktorer som pĂ„verkar betalningsviljan har kön samt inkomst visat sig vara av betydelse. Ålder verkar dock inte vara en avgörande faktor.För att utreda hur rĂ€ttvist RĂ€ttvisemĂ€rkt egentligen Ă€r har en litteraturbaserad studie om RĂ€ttvisemĂ€rkts för- och nackdelar gjorts.

Är medberoende i högre grad utbrĂ€nda/utmattade Ă€n en kontrollgrupp med ej medberoende studenter?

Stress i arbetslivet anses vara den frÀmsta orsaken till utbrÀndhet/utmattningssyndrom, men det finns forskare som menar att det Àr vÀrt att Àven studera individfaktorer i detta sammanhang. Syftet med denna studie var att fokusera pÄ ohÀlsa bland medberoende individer genom att undersöka om dessa var mer utbrÀnda/utmattade Àn icke medberoende. I undersökningen deltog 92 personer. 45 studenter ingick i en kontrollgrupp och 47 medlemmar i sjÀlvhjÀlpsrörelsen Alanon ingick i experimentgruppen.Deltagarna besvarade en enkÀt, bestÄende av tvÄ sjÀlvskattningsformulÀr; Karolinskas utbrÀndhetsformulÀr samt ?the Holyoake Co-Dependency Index?.

Expressionsstudie av promotorregioner för kloratreduktas och kloritdismutas frÄn Ideonella dechloratans

Syftet med studien Àr att studera lÀrarens intentioner och hur elever uppfattar lÀrarens budskap inom kemi pÄ gymnasieskolan. Metoden jag anvÀnt mig av Àr Stimulated Recall. Genom att jag observerat och filmat lektionerna, dÀr jag har trÀffat lÀrare och elever var för sig för att reflektera över lektionstillfÀllet. De reflektionsfrÄgor jag anvÀnt mig av Àr mallen för en sÄ kallad CoRe, som Berry, Loughran & Mulhall (2003) frÄn Australien har utformat. Det Àr ett reflektionsverktyg men Àven ett sÀtt för att exemplifiera PCK (pedagogical content knowledge).

Fysisk aktivitet, morotik och lÀrande : NÄgra förskollÀrares erfarenheter och förhÄllningssÀtt

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

DomÀnkunskap : nÄgra svenska systemexperters syn pÄ begreppet

Syftet med denna studie har varit att undersöka ett omrÄde som i mina ögon Àr relativt lite behandlat, nÀmligen domÀnkunskap. Denna förvÀrvas i systemutvecklingens första fas, analysen.I den litteratur som jag har studerat pÄpekar flera forskare att en systemutvecklingsgrupp bÀr ha god domÀnkunskap, Vad som saknas hos flera av dem var en definition av begreppet domÀnkunskap, dvs det som de sjÀlva ansÄg vara viktigt för systemutvecklarna.Avsikten med studien blev att undersöka vad systemexperter lÀgger i begreppet domÀnkunskap. Detta ledde till problemformuleringen " NÄgra svenska systemexperters definition av domÀnkunskap, hur den förvÀrvas samt nÄgra utvecklingstrender".För att behandla problemformuleringen valdes halvstrukturerad intervjusom undersökningsmetod. 12 systemexperter frÄn sju företag intervjuades.De viktigaste slutsatserna av studien Àr:· Det tycks inte finnas nÄgon koncensus om begreppet domÀnkunskap.· Vid förvÀrvandet av domÀnkunskap arbetar man mest med intervjuer och/eller brainstorming och dÀrefter prototyper.· Studien har inte gett svar pÄ hur mycket resurser som lÀggs pÄ analys. Flertalet intervjuade ansÄg dock att man bör tilldela analysen mer resurser i framtiden.· Utvecklingen gÄr mot att analysen kommer att fÄ en mer central roll..

Samverkan mellan ljud och grafik : AnvÀndandet av inre bilder i spelhÀndelser

I detta examensarbete diskuteras ljudets funktion kopplade till korta hÀndelser i spelet Europa Universalis III: Divine Wind (2011). Arbetet undersöker vad spelaren upplever nÀr det uppkommer fler ljud Àn vad som Àr synligt i grafiken. Tidigare forskare vars arbete har anvÀnts Àr bland annat Mats Liljedahl, Nigel Papworth och Stefan Lindberg (2007) som forskat i hur spelare kan navigera efter ljud. Michel Chions (1994) forskning Àr ocksÄ relevant dÄ han beskriver hur ljud fungerar utanför bilden i film. Examensarbetet tar upp frÄgan om vad den inre bilden kan förmedla i en spelhÀndelse och hur spelaren tolkar situationen.

Ett internt perspektiv pÄ redovisning av leasing: En fallstudie över GÀllivare Kommun

Tidigare forskare har frÀmst fokuserat pÄ leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet pÄ leasingomrÄdet har fÄtt mindre uppmÀrksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka de problem som kan uppstÄ internt i en kommun med hÀnsyn till hantering av leasingavtal. UtifrÄn den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som Àr föremÄl för fallstudien. Studien baseras pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr aktörernas uppfattning av verkligheten stÄr i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrÄn identifierade teman.

LÀrares syn pÄ minirÀknaranvÀndning - En kvalitativ studie pÄ högstadiet

PÄ högstadiet i matematikundervisningen Àr anvÀndandet av minirÀknare vanligt. Alla de intervjuade lÀrarna anvÀnder den nÀr det rekommenderas i lÀroböckerna. DÀremot lÄter vissa lÀrare sÀrskilt svaga elever ta hjÀlp av minirÀknare sÄ att de istÀllet kan fokusera pÄ problemlösning. I mÄl att uppnÄ stÄr det att eleven ska i slutet av det nionde Äret bl.a. ?ha goda fÀrdigheter i och kunna anvÀnda överslagsrÀkning och rÀkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjÀlp av skriftliga rÀknemetoder och med tekniska hjÀlpmedel? (Skolverket 2000).

Hur ser ett fritidshem ut idag? En studie om barns och fritidspedagogers syn pÄ delaktighet, integrering och lÀrande.

Sammanfattning Vi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. UtifrÄn relevant forsking och vÄr empiri, bestÄende av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vÄr text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har pÄverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna sÀger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i vÄra observationer att klassrummen oftast anvÀnds av lÀrare och ?fritids? fÄr hÄlla till godo med resterande rum.

Gemensamma mÄl bland frÀmlingar i en komplex virtuell miljö : En kvalitativ studie kring spel och samarbete

Studier kring spel har under de senaste tio Är fÄtt stort genomslag i den akademiska vÀrlden. Datorspels pÄverkan pÄ mÀnniskans kognitiva förmÄgor har visat sig vara signifikant, Àven om övriga effekter av datorspel Ànnu diskuteras av forskare. Studier kring spel har gjorts, frÀmst inom Massive Multiplayer Online (MMO) genren, men Àven nÄgra First Person Shooter- spel (FPS) Àven om fokus dÄ varit professionella spelare. Undersökningens fokus var att studera hur samarbete uppstÄr i spel dÄ icke professionella datorspelare spelar spel, men Àven studera vilken roll samarbete har i publika spel. Olika datainsamlingsmetoder anvÀndes för att stÀrka eventuella resultat.

Trygghet genom gestaltning - en studie av miljöns pÄverkan för trygghetsuppleven i Mörby centrum

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med visshet innan planen Àr genomförd..

Ambulanssjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av krisstöd efter en traumatisk hÀndelse i sitt dagliga arbete.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Psykopati hos barn? : FörskolelÀrarens syn pÄ psykopatiska drag hos barn i tidig Älder

Psykopati Àr en personlighetsstörning som utmÀrks av speciella karaktÀrsdrag och sÀrskilt beteendemönster. Det finns forskare som betraktar att psykopati finns med redan som en grund frÄn barndomen, dock finns det inte nÄgon behandling för barn med psykopatiska drag. Detta skapar ett behov av att finna stöd för att insatser i tidig Älder ger möjlighet till att förÀndra beteendet hos barnet. Syftet med studien var att undersöka förskolelÀrarens synsÀtt och kunskaper kring bemötandet av barn med psykopatiska drag. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns skillnader i dessa synsÀtt mellan Àldre och yngre förskolelÀrare respektive med lÀngre och kortare arbetslivserfarenhet.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->