Sök:

Sökresultat:

1794 Uppsatser om Läraren som forskare - Sida 35 av 120

Fysisk aktivitet, morotik och lÀrande : NÄgra förskollÀrares erfarenheter och förhÄllningssÀtt

Syftet med vÄr studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemomrÄdet motorik, utveckling och lÀrande med utgÄngspunkt frÄn nÄgra pedagogers arbete med och förhÄllningssÀtt till fysiska aktiviteter och lÀrande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, dÀr vi intervjuade sex verksamma förskollÀrare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lÀrande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lÀrande. Resultatet av studien visade att ocksÄ verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lÀrande.

DomÀnkunskap : nÄgra svenska systemexperters syn pÄ begreppet

Syftet med denna studie har varit att undersöka ett omrÄde som i mina ögon Àr relativt lite behandlat, nÀmligen domÀnkunskap. Denna förvÀrvas i systemutvecklingens första fas, analysen.I den litteratur som jag har studerat pÄpekar flera forskare att en systemutvecklingsgrupp bÀr ha god domÀnkunskap, Vad som saknas hos flera av dem var en definition av begreppet domÀnkunskap, dvs det som de sjÀlva ansÄg vara viktigt för systemutvecklarna.Avsikten med studien blev att undersöka vad systemexperter lÀgger i begreppet domÀnkunskap. Detta ledde till problemformuleringen " NÄgra svenska systemexperters definition av domÀnkunskap, hur den förvÀrvas samt nÄgra utvecklingstrender".För att behandla problemformuleringen valdes halvstrukturerad intervjusom undersökningsmetod. 12 systemexperter frÄn sju företag intervjuades.De viktigaste slutsatserna av studien Àr:· Det tycks inte finnas nÄgon koncensus om begreppet domÀnkunskap.· Vid förvÀrvandet av domÀnkunskap arbetar man mest med intervjuer och/eller brainstorming och dÀrefter prototyper.· Studien har inte gett svar pÄ hur mycket resurser som lÀggs pÄ analys. Flertalet intervjuade ansÄg dock att man bör tilldela analysen mer resurser i framtiden.· Utvecklingen gÄr mot att analysen kommer att fÄ en mer central roll..

Samverkan mellan ljud och grafik : AnvÀndandet av inre bilder i spelhÀndelser

I detta examensarbete diskuteras ljudets funktion kopplade till korta hÀndelser i spelet Europa Universalis III: Divine Wind (2011). Arbetet undersöker vad spelaren upplever nÀr det uppkommer fler ljud Àn vad som Àr synligt i grafiken. Tidigare forskare vars arbete har anvÀnts Àr bland annat Mats Liljedahl, Nigel Papworth och Stefan Lindberg (2007) som forskat i hur spelare kan navigera efter ljud. Michel Chions (1994) forskning Àr ocksÄ relevant dÄ han beskriver hur ljud fungerar utanför bilden i film. Examensarbetet tar upp frÄgan om vad den inre bilden kan förmedla i en spelhÀndelse och hur spelaren tolkar situationen.

Ett internt perspektiv pÄ redovisning av leasing: En fallstudie över GÀllivare Kommun

Tidigare forskare har frÀmst fokuserat pÄ leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet pÄ leasingomrÄdet har fÄtt mindre uppmÀrksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar sÄledes till att undersöka de problem som kan uppstÄ internt i en kommun med hÀnsyn till hantering av leasingavtal. UtifrÄn den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som Àr föremÄl för fallstudien. Studien baseras pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr aktörernas uppfattning av verkligheten stÄr i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrÄn identifierade teman.

LÀrares syn pÄ minirÀknaranvÀndning - En kvalitativ studie pÄ högstadiet

PÄ högstadiet i matematikundervisningen Àr anvÀndandet av minirÀknare vanligt. Alla de intervjuade lÀrarna anvÀnder den nÀr det rekommenderas i lÀroböckerna. DÀremot lÄter vissa lÀrare sÀrskilt svaga elever ta hjÀlp av minirÀknare sÄ att de istÀllet kan fokusera pÄ problemlösning. I mÄl att uppnÄ stÄr det att eleven ska i slutet av det nionde Äret bl.a. ?ha goda fÀrdigheter i och kunna anvÀnda överslagsrÀkning och rÀkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjÀlp av skriftliga rÀknemetoder och med tekniska hjÀlpmedel? (Skolverket 2000).

Hur ser ett fritidshem ut idag? En studie om barns och fritidspedagogers syn pÄ delaktighet, integrering och lÀrande.

Sammanfattning Vi har valt att skriva om fritidshemsverksamheten. UtifrÄn relevant forsking och vÄr empiri, bestÄende av intervjuer med pedagoger och barn och observationer, har vi sett olika saker som vi vill lyfta i vÄr text. Vi har sett att integreringen av skola i fritidshem har pÄverkat verksamheten och hur personalen arbetar inom fritidshemmet. Trots att pedagogerna sÀger att de kan utnyttja alla klassrum, ser vi i vÄra observationer att klassrummen oftast anvÀnds av lÀrare och ?fritids? fÄr hÄlla till godo med resterande rum.

Gemensamma mÄl bland frÀmlingar i en komplex virtuell miljö : En kvalitativ studie kring spel och samarbete

Studier kring spel har under de senaste tio Är fÄtt stort genomslag i den akademiska vÀrlden. Datorspels pÄverkan pÄ mÀnniskans kognitiva förmÄgor har visat sig vara signifikant, Àven om övriga effekter av datorspel Ànnu diskuteras av forskare. Studier kring spel har gjorts, frÀmst inom Massive Multiplayer Online (MMO) genren, men Àven nÄgra First Person Shooter- spel (FPS) Àven om fokus dÄ varit professionella spelare. Undersökningens fokus var att studera hur samarbete uppstÄr i spel dÄ icke professionella datorspelare spelar spel, men Àven studera vilken roll samarbete har i publika spel. Olika datainsamlingsmetoder anvÀndes för att stÀrka eventuella resultat.

Trygghet genom gestaltning - en studie av miljöns pÄverkan för trygghetsuppleven i Mörby centrum

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhÄllanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrÄn en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frÄgeformulÀr samlades data in, som sedan stÀlldes mot beprövade teorier av sÄvÀl forskare som myndigheter och författare. Dessa anvÀndes sedan för att granska den nya detaljplanen över omrÄdet ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön Àr mÄnga och starka. Den nya planen över Mörby centrum ger utifrÄn analysen goda förutsÀttningar att öka den upplevda tryggheten, dÄ den behandlar mÄnga av de samband som hittades. Det uppdagades dock att nya otrygga omrÄden kan utvecklas runt centrumet, men att dessa inte kan pÄvisas med visshet innan planen Àr genomförd..

Ambulanssjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av krisstöd efter en traumatisk hÀndelse i sitt dagliga arbete.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Psykopati hos barn? : FörskolelÀrarens syn pÄ psykopatiska drag hos barn i tidig Älder

Psykopati Àr en personlighetsstörning som utmÀrks av speciella karaktÀrsdrag och sÀrskilt beteendemönster. Det finns forskare som betraktar att psykopati finns med redan som en grund frÄn barndomen, dock finns det inte nÄgon behandling för barn med psykopatiska drag. Detta skapar ett behov av att finna stöd för att insatser i tidig Älder ger möjlighet till att förÀndra beteendet hos barnet. Syftet med studien var att undersöka förskolelÀrarens synsÀtt och kunskaper kring bemötandet av barn med psykopatiska drag. Ett annat syfte var att undersöka om det fanns skillnader i dessa synsÀtt mellan Àldre och yngre förskolelÀrare respektive med lÀngre och kortare arbetslivserfarenhet.

VÀlkomna till högstadiet! En undersökning om organisation och nivÄbestÀmning av elever i svenska som andrasprÄk pÄ tre högstadieskolor

Viberg (1996), Hyltenstam (2003), Bergman & Sjöqvist (2003) Àr alla forskare i svenska som andrasprÄk och de Àr överens om att ett villkor för att eleverna ska fÄ optimal undervisning i svenska som andrasprÄk Àr att lÀraren gör en bedömning av vilken sprÄklig nivÄ eleven befinner sig pÄ. Syftet med detta arbete Àr att ge en bild av hur Àmnet svenska som andrasprÄk organiseras pÄ tre högstadieskolor i en medelstor kommun i södra Sverige för att sedan kunna svara pÄ hur förutsÀttningarna ser ut för lÀrarna att sprÄkligt kunna nivÄplacera elever med svenska som andrasprÄk. Genom att intervjua de lÀrare som undervisar i svenska som andrasprÄk pÄ högstadiet och komplettera med enkÀter till mellanstadielÀrarna i samma Àmne och i samma kommun sÄ har följande slutsatser kunnat dras: Skolornas organisation av Àmnet ser delvis olika ut. Det finns fyra saker som pÄ skolorna spelar en direkt roll för lÀrarnas möjligheter att nivÄplacera eleverna efter sprÄkbehÀrskning: lÀrarnas utbildning och kunskaper i Àmnet, samarbete mellan hög- och mellanstadielÀrare, att undervisningen inte organiseras som lÀrarna önskar och skolledningens instÀllning till Àmnet..

Mobbning i skolan- att förebygga och ÄtgÀrda

Jag har i detta arbete valt att studera mobbare respektive mobboffers personligheter med syfte att se om det finns gemensamma drag. Flera forskare karaktÀriserar mobbaren som en person med lÄg empatiförmÄga, mycket aggressioner och stort sjÀlvförtroende. De intervjuer jag har genomfört med lÀrare visar en annan sida av mobbare. Författare samt en av de intervjuade lÀrarna Àr av uppfattningen att den mobbade Àr en fysiskt svag, kÀnslig och Àngslig person som har svÄrt att hÀvda sig. Resterande lÀrares bild av mobboffret Àr en person med ett annorlunda utseende och en speciell personlighet.

Naturvetenskaplig undervisning i skolans tidigare Är : En kvalitativ intervjustudie av sju lÀrares undervisning i no

Denna studie handlar om hur sju verksamma lÀrare undervisar i naturvetenskap för elever i de tidigare Ären i grundskolan. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer och har haft karaktÀren av ett samtal mellan mig och informanterna. Studien tar sitt avstamp i de didaktiska frÄgorna, Vad ska undervisas? Varför Àr det viktigt? Hur ska det genomföras? En genomgÄng av litteraturen ger oss Àven en inblick i hur nÄgra forskare ser pÄ lÀget med den naturvetenskapliga undervisningen, bÄde i nationell och internationell mening. Studien visar att lÀrarna har undervisat med tonvikt pÄ biologi-delen av skolans no-undervisning men har försökt strÀva mot de mÄl som de, enligt Skolverket, har att följa.

Pedagogernas kunskaper om kompensatoriska hjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter

Den hÀr studien handlar om inomhusmiljön pÄ tre olika förskolor. Vi har lagt fokus pÄ hur miljön pÄverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda pÄ vad de har för tankar kring inomhusmiljön pÄ förskolan. De stora viktiga frÄgorna i det hÀr arbetet Àr: ?Hur pÄverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?? och ?Vad tÀnker pedagogerna om deras miljö pÄ förskolan?? Genom att observera barnen hur de anvÀnder miljön pÄ förskolan har vi fÄtt fram material som vi senare har analyserat.

Pedagogers syn pÄ relationen mellan lek och lÀrande

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ lek och dess relation till barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna som vi i studien utgÄr ifrÄn Àr följande: ? Hur ser pedagogerna pÄ barns lek? ? Hur ser pedagoger pÄ relationen mellan barns lek och lÀrande? VÄr uppsats Àr en traditionell studie med en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin samlades in genom intervjuer, intervjuerna genomfördes i en sexavdelnings förskola i SkÄne, till intervjuerna medverkade fyra förskollÀrare med lÄnga yrkeserfarenheter. Vi anvÀnde oss av ljudinspelningar nÀr intervjuerna genomfördes. Vi har anvÀnt oss av tvÄ kÀnda teoretiker, Lev Vygotskij (1896-1934) och Jean Piaget(1896- 1980) samt skandinaviska nutida forskare, för att analysera, förstÄ och fördjupa oss i det som pedagogerna har delat med sig av under intervjuerna. Resultatet av arbetet visar att pedagogerna anser att leken Àr en viktig del i förskolan och menar att det Àr i leken som barn utvecklar sitt mÄngsidiga lÀrande i olika ÀmnesomrÄden sÄ som matematik, natur, teknik, sprÄk och Àven skapar sociala fÀrdigheter.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->