Syftet med detta arbete var att undersöka hur vuxna elever som studerar svenska som andraspråk resonerar kring sina inlärningsstrategier. Studien genomfördes med kvalitativ ansats och datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Inom denna studie intervjuades sex vuxna elever, som planerar att påbörja sina studier på högskolor. Resultaten i denna studie visade att vuxna elever använde eller uttryckte sammanlagd fyrtio av sextiotvå inlärningsstrategier som är utarbetade av Oxford, forskare inom språkvetenskap. Minnesstrategier, affektiva strategier och sociala strategier kunde kartläggas i större utsträckning än kognitiva strategier, kompensationsstrategier och metakognitiva strategier.

Den här studien handlar om inomhusmiljön på tre olika förskolor. Vi har lagt fokus på hur miljön påverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda på vad de har för tankar kring inomhusmiljön på förskolan. De stora viktiga frågorna i det här arbetet är: ?Hur påverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?? och ?Vad tänker pedagogerna om deras miljö på förskolan?? Genom att observera barnen hur de använder miljön på förskolan har vi fått fram material som vi senare har analyserat.

The purpose of this essay was to examine the role of the acquisition of the Swedish language for integration of adult immigrants given by the seven parties currently in the parliament and other players on the field. The questions were meant to bring light upon the arguments used by the different players concerning the role of the Swedish language, to enlighten which discourses that are constructed, and the contradictions that exist between these. We parted from a postmodern position and used social constructionism to back up our method and theory of analysis; discourse theory. The results revealed three different discourses concerning the role of the Swedish language in the integration process; the liberal discourse, the discrimination discourse and the social democratic discourse. The liberal discourse claims that immigrants have a responsibility to learn Swedish to be able to achieve employment and to provide for themselves.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva vilka faktorer som är av betydelse i mötet med vårdaren enligt patienterna. Studien är en litteraturstudie, som utgått från en kvalitativ metodansats. Analysmetoden som använts har varit en latent innehållsanalys. Skillnaderna mellan "nursing" och "caring" som begerpp betonas ofta i litteraturen av olika forskare. Den empiriska forskningen visar emellertid att dessa begrepp är svåra att hålla åtskilda i verkligheten.

Inom demokratiforskningen har forskare länge pekat på ekonomisk utvecklingspositiva effekter i demokratiprocesser. Dock finns ett antal länder som avvikerfrån den modellen, exempelvis Singapore. Landet har gått från utvecklingsland tillmodernt industriland på 50 år, dock ges inte befolkningen grundläggande fri- ochrättigheter såsom yttrandefrihet.Utifrån teorin att det med ekonomisk utveckling i regel följer demokratisering,har vi i denna studie arbetat med Singapore som avvikande fall. Vi använderSingapore i en komparation med Sydkorea och Taiwan då dessa haft liknandeekonomisk utveckling och är belägna i samma region, men vars politiska utgångvarit en annan. Vi har funnit faktorer som etnisk sammansättning, förhållande tillandra länder i regionen, samt den unika politiska process som präglat landet harhaft en avgörande roll för den politiska utgången i Singapore..

Utsläpp av växthusgaser är idag ett stort globalt miljöproblem. Majoriteten av nationer och fristående forskare är överens om att detta måste förändras, problemet kommer i diskussionen om hur detta ska göras och vem som ska stå för kostnaderna. Den här rapportens syfte är att analysera de mest frekventa grundprinciperna för rättvis fördelning som tas upp i de globala miljöförhandlingarna. Därefter utreds utfallen dessa principer skulle ge upphov till om de applicerades år 2005 på de medlemsländer i Europeiska Unionen som anslöt före år 2004. Vidare avgränsas studien till att enbart behandla tilldelning av utsläppsrätter samt utsläpp av koldioxid.

Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar.

Undersökningen behandlar barn som växer upp i missbrukarhem. Vi har valt att undersöka vilka faktorer i arv och miljö som kan leda till att barn i missbrukarhem följer eller bryter föräldrarnas mönster, med utgångspunkt i tidigare forskning, observation samt intervjuer med fyra vuxna personer. Anonyma Alkoholister kontaktades för att hitta frivilliga intervjupersoner, där vårt krav var att de skulle ha växt upp i ett missbrukarhem. Informanternas svar har jämförts med andra forskare som till exempel Bengtsson och Gavelin (2004) och Hansen (1995). I resultatbearbetningen har det framkommit likheter eller olikheter mellan informanterna.  Resultatet visar att det finns ett socialt arv, där barnen har sett och lärt sig sina föräldrars skäl till att dricka och deras dryckesmönster.Några barn har dock på olika sätt lyckats ta sig ur dessa riskbeteenden.

Studier om etnicitet och kollektiva identiteter präglas till stor del av det konstruktivistiska perspektivet. Denna uppsats inriktar sig till att förklara ett folkmords uppkomst utifrån nämnda teori, något som inte på ett metodiskt vis tidigare gjorts.Fallet vi har valt att analysera är folkmordet som utspelades i Rwanda år 1994. Med utgångspunkt från olika författare och forskare, med konstruktivistisk inställning, har vi identifierat tre centrala premisser för uppkomsten av vad vi kallar negativ oss och dem bildning, som i sin absoluta förlängning kan ge upphov till ett folkmord. Dessa tre premisser eller faktorer, framlyfta ur konstruktivismen är: historiken, socioekonomiska aspekter och den rådande diskursen.Vi har kommit fram till att den negativa synen mellan två folkgrupper till stor del uppstår utifrån dessa faktorer och kan i förlängning leda till ett folkmord. Därtill visar vi på att såväl strukturer som aktör spelar en viktig roll i processen som leder till folkmord..

Syftet med detta arbete är att studera pedagogens roll i den fritt valda aktiviteten på fritidshemmet. En kvalitativ studie har gjorts på två olika fritidshem vilken har bestått av observationer gjorda med anteckningar. Observationerna visar vad pedagogerna gjorde när barnen hade fritt valda aktiviteter samt hur de bemötte barnen i dessa. Litteraturgenomgången tar upp vad forskare och författare säger om fritidshemmet och fritidspedagogen. Den tar även upp vad lek respektive fri lek innebär samt pedagogens roll i dessa.

Detta arbete tar upp iden om att datorspel kan användas som ett hjälpmedel för att förstå och hantera komplexa system, för den enskilde spelaren såväl som för forskare. Arbetet fokuserar på ett antal kritiska faktorer: möjligheter, problem och frågeställningar, samt tar upp en diskussion kring möjligheten att se datorspel som världar, lika verkliga som vår egen, då vi ser på det från en position innanför systemet, genom speljaget som en agent i den virtuella världen, och vilka implikationer detta kan få för hur vi kan lära oss att förstå och hantera komplexa system.Vi lever i en verklighet i vilken vi omges av komplexa system, både sådana vi skapat själva och sådana som finns naturligt. Det är en paradox att den teknologiska utvecklingen som strävar efter att förenkla vår tillvaro också undantagslöst komplicerar den. Att försöka hitta nya vägar att kunna lära oss att förstå och hantera dessa komplexa system är därför viktigt, och här presenteras datorspelet som ett tänkbart redskap för att göra just detta..

I en föränderlig värld är det viktigt att snabbt möta skiftande krav ochatt medarbetare är initiativrika, menar både företagare och forskare.Medarbetare som gör mer än plikten kräver och tar egna initiativ,uppvisar Innovative Work Behaviour (IWB). Syftet med studien varatt undersöka om organisationsfaktorerna autonomi, öppet klimat ochrolltvetydighet kan förklara variationer i IWB, med hänsyn taget tillen individuell faktor. Samtliga variabler mättes genom ettfrågeformulär online i ett stickprov om 119 personer.Korrelationsberäkningar visar att samtliga organisationsfaktorer harsignifikanta samband med IWB. En regressionsanalys visar att det ärindividfaktorn som har störst prediktionskraft, följt av öppet klimat,autonomi och bakgrundsvariabeln personalansvar. Studien visar attbåde personlighet och villkor i arbetet har betydelse för IWB..

Detta arbete handlar om lärares attityder till arbetslag. Fokus i undersökning ligger på vilka förutsättningar som lärare upplever som centrala för fungerande arbetslagsarbete och hur de ser på sitt eget arbetslagsdeltagande i förhållande till dessa aspekter. I arbetet har fyra gymnasielärare vid en av Malmös gymnasieskolor intervjuats. I intervjuerna har lärarna gett uttryck för de aspekter som de anser nödvändiga för fungerande arbetslagsarbete och aktivt och engagerat arbetslagsdeltagande. Dessa aspekter har ställts emot vad författare och forskare lyfter fram som avgörande förutsättningar för att arbetslagsarbete ska fungera och vara givande och utvecklande för medlemmarna i laget.

Studien syftar till att söka samband mellan gestaltning av den fysiska miljön och upplevd trygghet runt ett förortscentrum, samt undersöka hur dessa förhållanden behandlas i en centrumomvandling. Detta gjordes utifrån en fallstudie över Mörby centrum. Genom observationer, intervjuer och frågeformulär samlades data in, som sedan ställdes mot beprövade teorier av såväl forskare som myndigheter och författare. Dessa användes sedan för att granska den nya detaljplanen över området ur ett trygghetsperspektiv. Studien visade att sambanden mellan upplevd trygghet och gestaltning av den fysiska miljön är många och starka.

Många människor har husdjur som sällskap och fritidsintresse och allt fler forskare har på senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för människans livskvalitet. Antrozoologin är en relativt ny vetenskap där man ägnar sig åt att studera relationen mellan djur och människa. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt på människans fysiska och psykiska välbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för många (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsställelse hos äldre personer med och utan husdjur. Finns det något samband mellan ägande av husdjur, livstillfredsställelse och sociala relationer? Är äldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet än äldre personer utan husdjur? Känner sig äldre människor med husdjur mindre ensamma än de som inte har husdjur? Kan man se någon skillnad mellan män och kvinnor?.