Sökresultat:
1781 Uppsatser om Läraren som forskare - Sida 21 av 119
Att uppfinna ett nytt hjul eller att fastna i gamla hjulspÄr : En studie i priming av anvÀndbarhet och originalitet vid idéskapande
Syftet med studien var att undersöka priming med exempels pÄverkan pÄ skapelsers kreativitet. Effekterna av priming skulle testas i formen av egenskapspriming sÄvÀl som konceptuell priming och mÀtas utifrÄn bÄde en anvÀndbarhetsaspekt och en originalitetsaspekt. Ett delsyfte var ocksÄ att undersöka sambandet mellan intresset för att ta fram en skapelse och en skapelses grad av originalitet samt anvÀndbarhet.Primingeffekterna prövades genom ett experiment dÀr 36 studenter delades in i 3 grupper som fick i uppgift att ta fram IT-lösningar för kollektivtrafiken. 2 av grupperna primades med var sitt exempel pÄ hög originalitet respektive hög anvÀndbarhet.Effekterna av egenskapspriming undersöktes sedan genom en jÀmförelse mellan grupperna över hur stor andel av de framtagna lösningarna som innehöll egenskaper frÄn exemplen. För att undersöka effekterna av konceptuell primingen gjordes en jÀmförelse av originaliteten och anvÀndbarhet hos dessa gruppers lösningar jÀmfört med de framtagna av en kontrollgrupp utan tillgÄng till exempel.
Gammal, glömd, göm : Bilder av Àldre i dagstidningar och organisationstidskrifter
Syftet med studien var att undersöka nÄgra verksamma lÀrares uppfattningar av de gÀllande uppnÄendemÄlen i svenska i Är 3. Vidare var syftet att undersöka hur lÀrarna uppger sig arbeta med tal och samtal, lÀsning och skrivning som Àr de delar uppnÄendemÄlen avser. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr sju grundskollÀrare som arbetar i Är 1, 2 och 3 medverkat. Resultatet visade bland annat att majoriteten av lÀrarna Àr övervÀgande positiva till uppnÄendemÄlen i Är 3. Trots att lÀrarna var övervÀgande positiva till uppnÄendemÄl i Är 3 riktades en viss kritik mot mÄlen som exempelvis att de Àr nÄgot diffusa.
Strategier vid enstaka och upprepade Ultimatumspel
All förhandling kan delas upp i enstaka eller upprepad förhandling. Vid en upprepad förhandling stÀlls större krav pÄ att alla parter Àr nöjda. Ultimatumspelet Àr ett viktigt verktyg för forskare som vill studera beslutsfattande vid förhandling. Syftet med studien var att undersöka om deltagarnas agerande skiljde sig Ät vid ett enstaka samt upprepat ultimatumspel. 26 försökspersoner deltog i tvÄ ultimatumspel, ett dÀr samma tilldelare och mottagare förhandlade hela spelet och ett annat med randomiserad matchning.
Entreprenörsutbildningar ? Entreprenören i skolbÀnken
Entreprenörskap och dess betydelse för ekonomisk utveckling har under senare Är fÄtt allt mer uppmÀrksamhet. Idag Àr de flesta, inte minst regeringen, övertygade om att fler entreprenörer behövs för att skapa lÄngsiktig tillvÀxt i Sverige. SvÄrigheterna i att mÀta entreprenörskap har dock gjort att forskare först pÄ senare Är har börjat intressera sig för Àmnet.Vad som kÀnnetecknar entreprenören och vilka skillnaderna Àr mot en företagare har visat sig vara viktiga frÄgor inom detta omrÄde. Ytterligare en vÀsentlig uppgift för forskare har varit att ta reda pÄ om alla kan bli entreprenörer eller om vissa förutsÀttningar mÄste finnas med frÄn födseln. Det föreligger skilda meningar i frÄgan huruvida det gÄr att utbilda i entreprenörskap eller inte.
Skönlitteratur och lÀslust
Syftet med denna studie har varit att dels ta reda pÄ hur lÀrare som undervisar i Är 4-9 gör för att stimulera sina elevers lÀslust, och hur de sedan arbetar med skönlitteratur, dels att fÄ reda pÄ varför det Àr viktigt för barn och ungdomar att lÀsa skönlitteratur. Som bakgrund till min studie finns ett kapitel om vad de olika lÀroplanerna fram till idag har sagt om skönlitteratur. I litteraturdelen tas det upp vad forskare och lÀrare m. fl. sÀger om skönlitteratur.
Kundklubbar : en kvantitativ studie om relationer mellan kunder och företag
Kultur och företagskultur uppmÀrksammades pÄ riktigt först i början av 80-talet, vilket gör Àmnet och omrÄdet relativt ungt. UppstÄndelsen kring Àmnet har fÄtt allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrÄn de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet pÄ företagskultur. Detta perspektiv Àr det som anvÀnds frÀmst av forskare inom Àmnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. DÄ Àmnet Àr vÀldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats frÀmst att undersöka handlingssymboler med avseende pÄ ritualer för att fÄ en djupare och bÀttre förstÄelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.
Belöning av team ? Ett organisatoriskt dilemma? En studie av SEB
Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att diskutera och analysera de val av belöningssystem för anstÀllda som arbetar i team, som har gjorts vid SEB. Analysen bygger pÄ material inhÀmtat genom intervjuer med chefer och anstÀllda vid tre olika avdelningar inom företaget. Samtidigt som vÄr analys, byggd pÄ vÄrt val av teoretisk referensram, tycks peka pÄ att valen av belöningssystem vid tvÄ av de tre undersökta avdelningarna skulle kunna ifrÄgasÀttas, har vÄra respondenter inte uttryckt nÄgon önskan om att radikalt förÀndra dagens belöningssystem. Vi anser dÀrför att sÄvÀl företag som forskare bör fundera över vad syftet med anvÀndandet av belöningssystem Àr. Beroende pÄ om man anser att belöningssystem primÀrt Àr till för att teammedarbetarna ska kÀnna sig nöjda och motiverade, eller att belöningssystem Àr till för att öka teamens effektivitet och produktivitet, kan slutsatserna om hur man bör belöna team se olika ut..
Förebyggande arbete mot mobbning - En intervjustudie med verksamma pedagoger
Efter mÄnga diskussioner kring Àmnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trÀdde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och pÄ sÄ sÀtt fÄ en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan anvÀnda sig av i det förebyggande arbetet.I vÄr litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kÀnnetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges Àven förslag pÄ förebyggande ÄtgÀrder.För att undersöka vÄr frÄga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i Ärskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utstrÀckning och pÄ varierande sÀtt..
LÀsförstÄelse i början och i slutet av en termin i skolÄr 7-9genusperspektiv
MÄnga undersökningar visar att flickor lÀser bÀttre Àn pojkar och att den totala lÀsförstÄelsen försÀmras. Denna studie undersöker om det stÀmmer i en 7-9-skola hösten 2005. Boristester har anvÀnts för att vid tvÄ tillfÀllen mÀta elevernas lÀsförstÄelse och lÀshastighet. Resultaten har omvandlats till StaninepoÀng och Àr dÀrför jÀmförbara. De redovisas i diagramform med förklarande analys.
Tematisk undervisningPedagogers syn pÄ tematiskt arbete i Ärskurs F-2
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i Ärskurs F-2 definierar tematisk undervisning, samt vilka för- respektive nackdelar de menar att metoden bÀr med sig. I forskningsbakgrunden redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr, samt vad olika forskare anser om Àmnet. För att besvara problemformuleringen genomförs fyra personliga intervjuer, vilket denna undersökningsmetod Àr bÀst lÀmpad för dÄ syftet Àr att undersöka informanternas personliga Äsikter samt erfarenheter.Resultatet visar att pedagogernas definition av det tematiska arbetet innebÀr att ÀmnesgrÀnserna suddas ut och att Àmnena bildar en helhet. Elevernas behov, nyfikenhet och förmÄgor Àr den viktigaste utgÄngspunkten för undervisningen. Resultatet visar Àven pÄ bÄde positiva och negativa aspekter.
Ett enat men delat Tyskland : En artikelserie om hur DDR pÄverkar mÀnniskor i östra Tyskland mer Àn tvÄ decennier efter Berlinmurens fall.
I Tyskland Àr det skillnad pÄ vÀst och öst. I vÀst tjÀnar mÀnniskorna mer pengar och i öst har de svÄrare att fÄ arbeten. Det finns ocksÄ en tydlig skillnad pÄ mÀnniskors sÀtt att se tillbaka pÄ Berlinmuren och det forna landet DDR. I vÀst Àr gemene man oerhört negativt instÀlld till DDR - i öst Àr det vÀldigt annorlunda. DÀr ser mÄnga positivt pÄ den diktatur som förknippas med Stasi, grÀnsvakter och tomma mathyllor.Under vÄren har jag bott i den östtyska staden Leipzig.
SET - kunskap om livet
I den hÀr studien diskuteras SET som metod i skolan. SET Àr en förkortning av social och emotionell trÀning. Studien baseras pÄ intervjuer och observationer av tvÄ olika verksamheter och tre olika pedagoger samt tvÄ forskare försökt ta reda pÄ hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes Àr varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET Àr som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohÀlsa i skolan? Birgitta Kimber Àr grundaren av SET i Sverige, SET Àr ett evidensbaserat material sammanstÀllt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod pÄ fem Är.
Forskning, etik och djur ? Vem prövas i de djurförsöksetiska nÀmnderna?
Titel: Forskning, etik och djur ? Vem prövas i de djurförsöksetiska nÀmnderna?Författare: Therese EdströmKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: VÄrterminen 2011Syfte: Att studera de djurförsöksetiska nÀmndernas kommunikationMetod och material: Kvalitativ studie genom intervjuer av tio ledamöter frÄn Göteborgs djurförsöksetiska nÀmnd under maj 2011Huvudresultat: Det skriftliga materialet för djurförsöksetiska nÀmndens prövning Àr svÄrt att förstÄ och detta försvÄrar uppgiften för nÀmndens ledamöter. De som har svÄrast att förstÄ underlaget Àr vissa lekmannaledamöter. Lekmannaledamöter upplever att nÀmndens uppdrag att avgöra om syftet med försöket berÀttigar det eventuella lidande hos djuren Àr problematiskt nÀr ansökningshandlingarna Àr svÄra att förstÄ. Politiskt utsedda lekmannaledamöter Àr mindre aktiva och ser inte hur de kan bidra i nÀmnden.Antal ord: 13 184.
Oralt skivepitelkarcinom pÄ katt : uppkomst och förekomst
Oralt skivepitelkarcinom Àr den överlÀgset vanligast förekommande tumören i munhÄlan pÄ katt och 10 % av alla tumörer som drabbar djurslaget bestÄr av denna cancerform. Lokala infiltrationer Àr vanliga medan metastasrisken till andra delar av kroppen Àr relativt lÄg. En katt som diagnostiserats med sjukdomen har endast 9,5 % chans att överleva en ettÄrsperiod och Àven efter behandling Àr överlevnadschanserna relativt smÄ. Behandling med mandibulaektomi verkar vara den mest effektiva men medför ofta kroniska postoperativa komplikationer som ÀtsvÄrigheter, framskjutande tunga, snedvriden underkÀke, ökad salivering, svÄrigheter dÄ katten ska tvÀtta och slicka sig samt felaktigt bett med skador pÄ gommen som följd. Tumören utvecklas oftast i den mandibulÀra gingivan eller i de sublinguala delarna av munhÄlan och mukösa ulcerationer, nekroser och variga inflammationer tillhör de patologiska fynden.
Det Àr osÀkert hur oralt skivepitelkarcinom pÄ katt uppstÄr men forskningen pekar pÄ att det rör sig om cancerstamceller som driver utvecklingen.
PrestationsmÄtt inom svensk kollektivtrafik
Bakgrund: PrestationsmÀtning Àr en viktig del av ekonomistyrning och mÀtningarna ser olika ut beroende pÄ organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmÀtning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning pÄ offentlig styrning, dÀr resurshushÄllning och effektivitet fÄtt ett tydligare fokus.PrestationsmÀtning har tidigare frÀmst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrÀdelsevis ur en företagskontext. Att Àven utföra icke-finansiell prestationsmÀtning, och att dÄ ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sÀtt att fÄ organisationer mer framgÄngsrika.