Det övergripande syftet med uppsatsen är att diskutera och analysera de val av belöningssystem för anställda som arbetar i team, som har gjorts vid SEB. Analysen bygger på material inhämtat genom intervjuer med chefer och anställda vid tre olika avdelningar inom företaget. Samtidigt som vår analys, byggd på vårt val av teoretisk referensram, tycks peka på att valen av belöningssystem vid två av de tre undersökta avdelningarna skulle kunna ifrågasättas, har våra respondenter inte uttryckt någon önskan om att radikalt förändra dagens belöningssystem. Vi anser därför att såväl företag som forskare bör fundera över vad syftet med användandet av belöningssystem är. Beroende på om man anser att belöningssystem primärt är till för att teammedarbetarna ska känna sig nöjda och motiverade, eller att belöningssystem är till för att öka teamens effektivitet och produktivitet, kan slutsatserna om hur man bör belöna team se olika ut..

Efter många diskussioner kring ämnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trädde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete är att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och på så sätt få en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan använda sig av i det förebyggande arbetet.I vår litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kännetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges även förslag på förebyggande åtgärder.För att undersöka vår fråga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i årskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utsträckning och på varierande sätt..

Många undersökningar visar att flickor läser bättre än pojkar och att den totala läsförståelsen försämras. Denna studie undersöker om det stämmer i en 7-9-skola hösten 2005. Boristester har använts för att vid två tillfällen mäta elevernas läsförståelse och läshastighet. Resultaten har omvandlats till Staninepoäng och är därför jämförbara. De redovisas i diagramform med förklarande analys.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-2 definierar tematisk undervisning, samt vilka för- respektive nackdelar de menar att metoden bär med sig. I forskningsbakgrunden redogörs för vad tematisk undervisning innebär, samt vad olika forskare anser om ämnet. För att besvara problemformuleringen genomförs fyra personliga intervjuer, vilket denna undersökningsmetod är bäst lämpad för då syftet är att undersöka informanternas personliga åsikter samt erfarenheter.Resultatet visar att pedagogernas definition av det tematiska arbetet innebär att ämnesgränserna suddas ut och att ämnena bildar en helhet. Elevernas behov, nyfikenhet och förmågor är den viktigaste utgångspunkten för undervisningen. Resultatet visar även på både positiva och negativa aspekter.

I Tyskland är det skillnad på väst och öst. I väst tjänar människorna mer pengar och i öst har de svårare att få arbeten. Det finns också en tydlig skillnad på människors sätt att se tillbaka på Berlinmuren och det forna landet DDR. I väst är gemene man oerhört negativt inställd till DDR - i öst är det väldigt annorlunda. Där ser många positivt på den diktatur som förknippas med Stasi, gränsvakter och tomma mathyllor.Under våren har jag bott i den östtyska staden Leipzig.

I den här studien diskuteras SET som metod i skolan. SET är en förkortning av social och emotionell träning. Studien baseras på intervjuer och observationer av två olika verksamheter och tre olika pedagoger samt två forskare försökt ta reda på hur metoden SET fungerar för pedagoger och elever. Frågeställningarna som användes är varför man ska införa SET i undervisningen och hur betydelsefullt SET är som arbetsmetod i skolan? Vad kan pedagoger göra idag för att minska psykisk ohälsa i skolan? Birgitta Kimber är grundaren av SET i Sverige, SET är ett evidensbaserat material sammanställt efter en studie hon genomfört i Oxford under en tidsperiod på fem år.

Titel: Forskning, etik och djur ? Vem prövas i de djurförsöksetiska nämnderna?Författare: Therese EdströmKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Vårterminen 2011Syfte: Att studera de djurförsöksetiska nämndernas kommunikationMetod och material: Kvalitativ studie genom intervjuer av tio ledamöter från Göteborgs djurförsöksetiska nämnd under maj 2011Huvudresultat: Det skriftliga materialet för djurförsöksetiska nämndens prövning är svårt att förstå och detta försvårar uppgiften för nämndens ledamöter. De som har svårast att förstå underlaget är vissa lekmannaledamöter. Lekmannaledamöter upplever att nämndens uppdrag att avgöra om syftet med försöket berättigar det eventuella lidande hos djuren är problematiskt när ansökningshandlingarna är svåra att förstå. Politiskt utsedda lekmannaledamöter är mindre aktiva och ser inte hur de kan bidra i nämnden.Antal ord: 13 184.

Oralt skivepitelkarcinom är den överlägset vanligast förekommande tumören i munhålan på katt och 10 % av alla tumörer som drabbar djurslaget består av denna cancerform. Lokala infiltrationer är vanliga medan metastasrisken till andra delar av kroppen är relativt låg. En katt som diagnostiserats med sjukdomen har endast 9,5 % chans att överleva en ettårsperiod och även efter behandling är överlevnadschanserna relativt små. Behandling med mandibulaektomi verkar vara den mest effektiva men medför ofta kroniska postoperativa komplikationer som ätsvårigheter, framskjutande tunga, snedvriden underkäke, ökad salivering, svårigheter då katten ska tvätta och slicka sig samt felaktigt bett med skador på gommen som följd. Tumören utvecklas oftast i den mandibulära gingivan eller i de sublinguala delarna av munhålan och mukösa ulcerationer, nekroser och variga inflammationer tillhör de patologiska fynden. Det är osäkert hur oralt skivepitelkarcinom på katt uppstår men forskningen pekar på att det rör sig om cancerstamceller som driver utvecklingen.

Bakgrund: Prestationsmätning är en viktig del av ekonomistyrning och mätningarna ser olika ut beroende på organisation. Inom offentlig verksamhet har intresset för prestationsmätning ökat i och med New Public Management-idéerna (NPM). NPM har bidragit till en ökad företagsekonomisk inriktning på offentlig styrning, där resurshushållning och effektivitet fått ett tydligare fokus.Prestationsmätning har tidigare främst förknippats med finansiella prestationer. Under 1980- och 90-talen ökade kritiken mot detta ensidigt finansiella intresse, företrädelsevis ur en företagskontext. Att även utföra icke-finansiell prestationsmätning, och att då ha en flerdimensionell styrning, framhölls allt oftare som ett sätt att få organisationer mer framgångsrika.

De senaste åren har det framförts kritik mot svensk räddningstjänst både från egen personal och forskare avseende brister i lärande och erfarenhetsåterföring inom organisationerna. Bland annat har kritik riktats mot att den dokumentation som görs endast skapar mera papper eftersom det saknas ett system för att ta tillvara på erfarenheterna. En forskare som studerat området är Anna-Karin Lindberg som granskat lärande från räddningstjänstens insatsrapporter. Hon konstaterar att spridning av kunskap och lärdomar från insatsrapporterna inte fungerar särskilt väl. Inom Storstockholms brandförsvar fanns misstankar om att den problematik som fanns avseende insatsrapporterna sannolikt också gällde brandutredningarna.

Den här uppsatsen tar upp hur man kan förstå mångfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag använde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg användes hermeneutik. Teorin jag använda var socialt lärande av Albert Banduras (Crain, 2005) och även situerat lärande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.

Den senaste granskningen av läroböcker i matematik för årskurs 7 gjordes 1986. För att läroboken och undervisningen ska utvecklas åt rätt håll måste aktiv forskning bedrivas om läromedel och denna uppsats är ett sådant bidrag. I detta arbete granskas de sex läroböcker som fanns till försäljning våren 2002 för årskurs 7. Resultatet av granskningen visar att läroböckerna inte skiljer sig nämnvärt från varandra vad gäller upplägg, innehåll och layout. Vissa skillnader fanns i form av hur miniräknaren och datorn används samt att vissa böcker har blandat de praktiska och teoretiska uppgifterna.

I denna uppsats försöker jag fastställa om immersion har någon effekt på lärande i serious games och i så fall vilken effekt det har. Många spelutvecklare och forskare säger att immersion hjälper lärande i spel. I min genomgång av fakta har jag inte kunnat hitta något som stödjer denna åsikt. Många artiklar hänvisar till ?tidigare forskning? men saknar sedan referenser till denna forskning.

Syftet med undersökningen är att undersöka gymnasielärares inställning till utomhuspedago-gik, samt ta reda på vilka möjligheter och eventuella svårigheter de ser med metoden. Vi vill även undersöka om det finns någon skillnad mellan biologi, naturkunskap, och geografilära-res inställning till att använda sig av utomhuspedagogik. I styrdokumenten finns det starkt stöd för metoden och tidigare forskning lyfter fram de positiva effekterna av utomhuspeda-gogik. Ett subjektivt urval av gymnasielärare gjordes, intervjuer genomfördes och analysera-des. Resultaten visar att dessa gymnasielärare har en positiv inställning till utomhuspedago-gik och att de gärna använder metoden trots att den medför svårigheter.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur ämnesintegrering i musik och svenska påverkar lärande och lärandemiljöer, samt musiklärares uppfattningar om hur detta kan främja elevers lärandeprocesser i grundskolans yngre åldrar.Den teoretiska utgångspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på att begreppsliggöra språket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklärare, samt en djupintervju med en forskare inom ämnet. En fenomenografisk analys har använts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta ämnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat påvisar att det finns många främjande egenskaper i detta arbetssätt för språkliga och musikaliska lärprocesser, då språk och musik ingår i ett odelat samspel. Detta försvåras dock av rådande ämneshierarki..