Sökresultat:
1781 Uppsatser om Läraren som forskare - Sida 20 av 119
Den obekvÀma planeten : En analys av retoriken i dokumentÀrfilmerna An Inconvenient Truth och The Planet
An Inconvenient Truth (2006) och The planet (2006) Àr tvÄ stycken dokumentÀrfilmer som behandlar klimathotet och dess globala följder. Uppsatsen diskuterar den retoriska meningen och de retoriska skiljaktigheter, likheter mellan dokumentÀrfilmerna. Den diskuterar Àven syftet av de filmsekvenser som anvÀnds till varje tal/intervju. Uppsatsen innehÄller analyser av varje film samt en analyssummering mellan bÄda filmerna. An Inconvenient Truth (2006) Àr en dokumentÀrfilm med fokus pÄ Al Gores och hans kampanj dÀr han försöker informera folk gÀllande klimathotet.
Vilken framtid för den europeiska unionen? Om den europeiska integrationsprocessen. Ett europeiskt styre av folket, genom folket och för folket
Bakgrund och problem: Dagens företag verkar i en osÀker och dynamisk miljö dÀr marknaden stÀller allt högre krav pÄ snabba förÀndringar och anpassningar till kundernas behov. För att möta denna dynamiska omgivning har en rad nya produktionsfilosofier introducerats. En av dessa som fÄtt stor uppmÀrksamhet och vars anvÀndning ökat Àr lean.Under senare Är har det kommit att riktas stark kritik mot tillÀmpningen av traditionell ekonomistyrning och att denna kan vara skadlig vid tillÀmpningen vid lean. Andra forskare tar det steget lÀngre och stÀller sig frÄgan om det finns nÄgon plats för ekonomistyrningen vid operationella koncept.Som ett svar pÄ ovanstÄende kritik introducerades lean accounting, ett Àmne som fortfarande Àr hÄrt debatterat inom managementlitteraturen. Andra forskare skiljer hÀr pÄ lean accounting och lean control, dÀr lean control fokuserar pÄ output, behavioral samt social control.
Taluppfattning : Utvecklingen i en elevgrupp frÄn Ärskurs 1 till 3
Detta examensarbete visar hur utvecklingen av taluppfattningen utvecklats i en elevgrupp frÄn Ärskurs 1 till 3. Syftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse bÄde vad tidigare forskare har kommit fram till och vad eleverna kan. Som metod har jag valt diagnoser och litteraturstudie. Diagnosen Àr genomförts under höstterminen i Ärskurs 1 samt i samma elevgrupp vÄrtterminen i Ärskurs 3. Resultatet visar att i Ärskurs 1 finns det cirka 20 % elever som inte klarade att besvara min diagnos om taluppfattningen upp till 10.
Ritualers betydelse för företagskultur : Diskreta incitament som ger uttryck för kulturens vÀrderingar och förestÀllningar
Kultur och företagskultur uppmÀrksammades pÄ riktigt först i början av 80-talet, vilket gör Àmnet och omrÄdet relativt ungt. UppstÄndelsen kring Àmnet har fÄtt allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrÄn de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet pÄ företagskultur. Detta perspektiv Àr det som anvÀnds frÀmst av forskare inom Àmnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. DÄ Àmnet Àr vÀldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats frÀmst att undersöka handlingssymboler med avseende pÄ ritualer för att fÄ en djupare och bÀttre förstÄelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.
Varför tappade skolan tron? : En analys av religionsÀmnets förÀndring relaterat till sekulariseringen i Sverige
Syftet med uppsatsen har varit att försöka se ett samband mellan religionsÀmnets förÀndring och den sekulariseringsprocess som det svenska samhÀllet genomgÄtt de senaste femtio Ären. Genom en litteraturstudie har jag tagit reda pÄ och förklarat de förÀndringar Àmnet genomgÄtt med hjÀlp av bl.a. Àldre kursplaner. För att förklara sekulariseringens förÀndring har jag anvÀnt mig av svenska forskare, och tillika forskning gjord pÄ det svenska samhÀllet. Sekularisering fÄr ses som en religiös förÀndring bort frÄn en enhetsstat, och över lag Àr det kristendomens förlorade mark som i arbetet benÀmns som sekularisering.Avslutningsvis kommer förÀndringen inom Àmnet religionskunskap stÀllas mot den sekularisering som skett för att försöka se samband, en diskussion om Àmnets vara eller icke-vara i skolan avslutar arbetet..
LÀrares behov av kompetensutveckling utifrÄn de behov deras elever har.
Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att
organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken
kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov.
Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra
forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers
lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och
nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om
elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir
att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras
kompetensutveckling..
Lek, lÀrande och utveckling : Sex pedagogers syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns utveckling och lÀrande
Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger anvÀnder sig av leken i sin verksamhet och vad de har för syn pÄ lekens betydelse för förskolebarns lÀrande och utveckling. Studien bygger pÄ litteratur om tidigare forskning kring lek samt kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass. Resultatet av vÄr studie visar att bÄde pedagogerna och de forskare vi tagit del av anser att leken Àr en viktig bit av barns lÀrande och utveckling. Pedagogerna lyfter fram leken som barnens arbetsredskap och poÀngterar hur viktigt det Àr att skapa goda förutsÀttningar för lek. De anvÀnder leken pÄ ett medvetet sÀtt i sin verksamhet och Àr eniga om att begreppen lek, lÀrande och utveckling Àr sammanhÀngande och inte gÄr att skilja Ät.
Kunskapsöverföring inom decentraliserade organisationer : En fallstudie
Hur företag hanterar och överför kunskap inom organisationer hÀvdar flertalet forskare Àr en av de mest vitala aspekterna för företags konkurrenskraft. NÄgot forskningen kring kunskapsöverföring i en stor utstrÀckning förbiser Àr hur denna överföring pÄverkas av organisationsstrukturen. I den hÀr uppsatsen granskas, genom en fallstudie, hur kunskapsöverföring inom organisationer pÄverkas av en decentraliserad organisationsstruktur. I följande studie har det genomförts intervjuer med ansvariga för kunskapsöverföring pÄ fallföretaget och ur dessa har det framkommit att överföringen upplevs som bristfÀllig. Det framkommer av studien en situation dÀr decentralisering fungerar som en barriÀr för kunskapsöverföring genom ett ökat resultatansvar och autonomi för lÀgre enheter.
Intersexualism : Att födas som ett mellanting mellan man och kvinna
Humankapitalet har sedan 1960-talet varit en populÀr frÄga för forskare inom detföretagsekonomiska fÀltet. Men trots nÀstan 50 Ärs forskning verkar redovisningsnormerna pÄomrÄdet inte ha genomgÄtt nÄgon mÀrkbar förÀndring. Under dessa Är har samhÀllet förÀndratsfrÄn ett stelt industrisamhÀlle till ett mer flexibelt kunskapssamhÀlle, ett samhÀlle som stÀller helt nya krav pÄ redovisningen. Det var denna tanke som sÄ smÄningom ledde författarna fram till uppsatsens tvÄdelade frÄgestÀllning:? Hur tar analytiker hÀnsyn till humankapitalet vid aktievÀrdering av nyintroducerade bolag pÄ Stockholmsbörsen?? Hur redovisas humankapitalet i börsprospekt för bolag som noterats pÄ Stockholmsbörsen frÄn 2004 fram till idag?Författarna insÄg tidigt att det var av största vikt för frÄgestÀllningen att den information som samlades ihop till empirin var sÄ aktuell som möjligt.
NÀr matematiken Àr ointressant eller för svÄr att förstÄ : En studie om hur nÄgra lÀrare motiverar elever i matematik
Motivation inom matematikÀmnet anses av mÄnga forskare vara betydelsefullt för kunskapsutvecklingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare i Ärskurs 1-3 arbetar för att motivera elever som upplever matematiken svÄr eller ointressant. Datainsamlingen skedde genom fyra intervjuer med verksamma lÀrare som representerade fyra skolor i tvÄ kommuner. De flesta av de intervjuade lÀrarna menar pÄ att de sjÀlva har en vÀldigt viktig roll i klassrummet för att eleverna ska kÀnna sig motiverade, och att undervisningen bör vara varierad. Ur lÀrarintervjuerna framkom det dock att ointresse för matematik Àr mycket ovanligt i grundskolans tidigare Ärskurser men att arbetet med att motivera elever som finner matematiken svÄr Àr stÀndigt pÄgÄende..
New Public Management och frivÄrdsinspektören
Med termen New Public Management, NPM, vill samhÀllsvetenskapliga forskare beskriva den vÄg av organisationsförÀndringar inom offentlig förvaltning som svept över vÀstvÀrlden de senaste cirka 30 Ären. Den hÀr uppsatsen undersöker hur frivÄrdsinspektörer inom den svenska kriminalvÄrden upplever sin arbetssituation utifrÄn förekomsten av NPM-principer. Fem frivÄrdsinspektörer intervjuades utifrÄn tre temata som Àr kopplade till NPM - mÄl, kontroll och utvÀrdering. Undersökningen visar att verksamheten tycks ha förÀndrats pÄtagligt under den tid intervjupersonerna arbetet inom kriminalvÄrden och att dessa förÀndringar kan kopplas till uppkomsten av NPM. Delar av arbetets organisering beskrevs som positiv för sÄvÀl kriminalvÄrdens anstÀllda som för dess klienter.
Professioners utveckling och pÄverkan : Standarders pÄverkan pÄ individens beteende och pÄ verksamhetsstyrningen
SAMMANFATTNINGTitel:Professioners utveckling och pÄverkan - Standarders pÄverkan pÄ individens beteendeoch pÄ verksamhetsstyrningenNivÄ:D-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Afram Hanouch och Emelie ForsmarkHandledare:Stig Sörling och Tomas KÀllquistDatum:2014 ? augustiBakgrund:Professioner Àr nÄgot som alltid varit nÀrvarande och det dyker stÀndigt upp nyayrken som leder till professioner. DÄ samhÀllet idag prÀglas av ett expert- ochkunskapssamhÀlle. DÀr syftet med en profession bland annat Àr att skapa sjÀlvstyrda individersom Àr experter pÄ sitt omrÄde. Men hur en profession bildas och hur den bör styras för attuppnÄ dess syfte Àr nÄgot som forskare inte Àr överens om.
Ett klassperspektiv pÄ skolmatematiken och dess lÀroböcker
En rad rapporter frÄn Skolverket ger vid handen att klasstillhörighet har betydelse för hur vÀl barn lyckas i skolan. Barn till lÄgutbildade lyckas sÀmre i skolan Àn barn till högutbildade, och skillnaderna Àr sÀrskilt stora för Àmnet matematik. Matematikundervisningen formas i stor utstrÀckning av dess lÀroböcker. Brittiska forskare har visat att medan olika barn presterar likartat pÄ rena matematikuppgifter, lyckas arbetarklassbarn betydligt sÀmre Àn medelklassbarn pÄ uppgifter inbakade i en realistisk kontext. I föreliggande arbete gör jag en textkritisk analys av delar av tvÄ lÀroböcker i matematik för grundskolans senare Är i syfte att utreda om böckerna har egenskaper som kan missgynna barn till lÄgutbildade.
Barns perspektiv pÄ lek : En kvalitativ studie om femÄriga förskolebarns tankar om lek
Uppsatsen Àr en historiografi om konstförfalskning. Texten har fokus pÄ mÄlningar och teckningar.I uppsatsen visas tvÄ skilda synsÀtt pÄ fenomenet förfalskad konst, dels förfalskares, dels deras kritikers. I uppsatsen fÄr förfalskarna presentera sina motiv för varför de förfalskar, i den delen kommer fram en önskan om försörjning men Àven en uppenbar stolthet över att lyckas göra konstverk som uppfattas gjorda av namnkunniga konstnÀrer frÄn tidigare epoker. I mÄnga fall visar de en uppenbar kÀrlek till fin konst, samtidigt som de Àr vÀl medvetna om skillnaden mellan det Àkta och det falska. Deras avslöjare Àr kritiska till verksamheten.
Domstolssystemen i Island och Sverige : En komparativ konstitutionell analys
Den hÀr systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanstÀller resultat frÄn sju olika internationella forskare och appliceras sedan pÄ den svenska skolan. Syftet Àr att ge svar pÄ forskningsfrÄgorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lÀrare och annan personal Àr essentiellt, samt att man behöver ha lÀrare som Àr utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom Àr det viktigt att ha resurser till rÀtt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.