?.

De flesta skolor i Sverige använder konventionella metoder när det gäller läs- och skrivinlärning, det vill säga papper och penna som främsta verktyg. Men tekniken utvecklas och samhället förändras. I denna studie undersöker vi hur datorn kan användas som pedagogiskt verktyg i undervisning. Av den anledningen har vi valt att undersöka en läs- och skrivstrategi med datorn framtagen av den norske pedagogen Arne Trageton i hans bok Att skriva sig till läsning. IKT i förskoleklass och skola (2005).

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gällde teknikundervisning. Dvs. att ställa skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna.Metoden som använts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkäter till elever och lärare i grundskolans senare år och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att både elev och lärare uppfattar tiden som otillräcklig med den nationella timplanen som utgångspunkt. Slutsatserna dragna från denna undersökning är att teknik som skolämne åsidosätts om man frågar elev och lärare.

Det ha?r a?r en studie med utga?ngspunkt i journalisten och musikern Kristian Gidlunds sja?lvbiografiska bloggbera?ttelse i kroppen min, som han skrev sedan han blev sjuk i cancer i mars 2011 tills dess att han dog i september 2013, strax innan sin 30-a?rs dag. Bloggen hade omkring 1,5 miljoner la?sare i oktober 2012 och gavs ut i bokform med titeln I kroppen min: resan mot livets slut och alltings bo?rjan under va?ren 2013.Studien ansluter till ett Netnografiskt fa?lt som syftar till att underso?ka social samvaro pa? internet, da? jag underso?ker bloggen i kroppen min som ba?rare av en samtida, meningsskapande funktion. Utifra?n ett fenomenologiskt perspektiv och ett Foucaultinspirerat perspektiv om makt och tystnad underso?ker jag bloggen som en erfarenhetsva?rld mellan en subjektiv och objektiv livsva?rld, da?r subjektet fa?r utrymme att kontrollera sin livsbera?ttelse (sitt livsslut) i relation till en upplevd samtid..

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.

In this master thesis we suggest a recreational directed forest management plan for the Skedalaskogen. The forest is situated 10 kilometres east of the city of Halmstad and is owned by the municipality. We have in literature and in research investigated what people like and want in the forest, how to manage the forest for recreation according to for example tree species, mixtures and density. We tried to adapt the forestry methods more to recreational thinking. We have also looked at issues like what is rare and not rare in this part of the country according to nature and forest, where people live and which connection they have to the Skedalaskogen. The Skedalaskogen is a quite big area, totally 830 hectares. The area have about 100 000 visitors a year.

3 % av befolkningen har så stora koncentrationssvårigheter eller stunder med förlorad kontroll att det benämns som en funktionsnedsättning ? ADHD. I dagens skola är det allt vanligare med elever som har problematik och olika diagnoser. Om en elev på grund av t.ex. ADHD har svårigheter förväntas samhället ställa upp med extra insatser.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Bakgrund: Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet vilket säger att barn lär sig handlingsmönster, begreppssystem, språk och värderingar i samspel med andra. Samspelet med omvärlden spelar stor roll för individens utveckling och inlärning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och därför är vi utrustade med en språk- och kommunikationsförmåga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstådda liksom för att förstå andra.

I detta arbete redovisas en undersökning av förskol- och grundskollärares uppfattning om det konkreta materialets betydelse för ökad kommunikation i klassrummet ? mellan lärare/elev och mellan elev/elev. Eftersom undersökningen även var en utvärdering av ett matematikprojekt som gjordes på uppdrag av rektor på den skola där min studie genomfördes - var undersöknings­gruppen given. Nio lärare i förskoleklass respektive årskurs 1 och 2 deltog i intervjuer där frågorna utgick från seminarierna lärarna tog del av. Dessa seminarier syftade till att ge lärarna utbildning i hur kommunikationen i klassrummet kan öka genom att konkret material används i undervisningen.

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till föräldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen är otillräcklig men lämnar vissa indikationer på att interaktionen kan ha en inverkan på ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till föräldrar minskar livsstilens effekt på ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras på kvantitativ data från en enkätundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) år 2005. Fyra blockvisa multipla linjära regressionsmodeller beräknas där den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till föräldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till föräldrar och livsstilsrisk.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.